Gruit (Sida 1 av 2)

Jeg har selv prøvet mig frem med alkoholiske udtræk af pors, slåen (slån), og malurt.

Jeg foretrækker at lave et alkoholudtræk, og dosere ved flaskning (jeg har prøvesmagt blandingsforholdet med en "alm. pilsner"). Jeg har lige nu ét bryg som er klar (ca. 22 L), som er delt mellem 1/4 porse, 1/4 slåen og den sidste ½-del blev tørhumlet med Cascade. Det er, synes jeg selv, blevet temmelig vellykket...

Jeg har dog også tidligere lavet en "pale ale" hvor jeg havde kogt pors med i ca. 10 minutter. Det blev også OK.

Hvis jeg husker rigtigt, så skal du også koge pors for at få bitterhed ud af det - men vær forsigtig. Selv små mængder giver megen bitterhed ved kort tids kogning. Jeg tror nok at "Radical Brewing" har et helt afsnit om "Herbs and Spices", ellers kan du jo også prøve at kigge her: http://www.gruitale.com/intro_en.htm - her er vist en ægte afficionado!

Held og lykke med dine eksperimenter - jeg vil i hvert fald gerne høre mere til hvad du finder ud af!!

Du får gå ut i skogen och plocka. Så här års tror jag inte den har några blad att plocka, och smaken är inte fullt utvecklad förrän framåt sommaren...

Jag hade också tänkt säga att pors går ju att plocka själv. Den tycker om att växa där det är fuktigt – exempelvis runt sjöar – och är lätt att känna igen, inte minst på doften. Själv plockade jag pors under en resa genom landet vid en sjö norr om Örebro som passande nog hette Ölsjön. Jag använde den till en 5-literssats "svensköl" som även innehöll gotländsk rökmalt och honung. 20 g fick koka med vörtkoket i 10 min. Pors är tämligen beskt och en tumregel jag hittade var att räkna med en beska motsvarande 25 % alfasyra. De kommersiella porsöl jag provat har alla varit väldigt milt smaksatta – om du använder så pass stor mängd pors som jag gjorde så gör du bäst i att glömma bort ölet i ett år. Efter ett år hade smaken mildrats så pass att ölet var drickbart och efter två år var det riktigt smaskigt (men då fanns det inte så mycket kvar).

Jag har också bryggt ett öl på andra kryddor – älgört, citronmeliss, lavendel, rosmarin, enbär och anis samt humle. (Älgört/älggräs/mjödört/ölört plockade jag själv men jag har även sett det i en hälsokostbutik.) Det blev dock rent för mycket – som att dricka nåt örtextrakt. Jag har dock kvar några flaskor som nu har stått i 2,5 år. Det börjar bli dags för en ny smakprovning.

Jag plockar pors som jag torkar och fryser in. Det finns typ överallt där det finns mycket vatten här i västergötland. Jag använda 10g pors och massor EKG i en stark ale jag gjorde runt jul. I början var det alldeles för mycket porssmak om det men nu är ölen riktigt fin! Jag har tänkt testa att brygga en pilsner med lite pors i någon gång.

http://borgebykryddgard.jetshop.se/ köpte jag pors, malört, kvanne, johannes ört och kalmusrot från. har dock inte kommigt till skott att prova nått av dom enu. har någon några bra recept som blivigt som minst halv lyckade med lite exaktare givor så vore det tacksamt. känns som jag aldrig kommer få tummen ur röven att dra ihop nått kul med dom annars .
ps allt är torkat

Det vita innerskalet på citrusfrukten Pomelo luktar endel som humle och har en viss beska. Man kanske skulle byta ut humlen mot det för skojs skull.

Ser bra ut! Blir nog att brygga en variant av det receptet framåt sensommaren

Fyra timmar? Ujuj. Får se till att engagera fler i ljungölsprojektet

Ja, visst låter det spännande? Skvattram nämndes ju också, även den cirklar ju Mosher kring som katten runt het gröt. Vågar, vågar inte...

/Per

Ljunghonung ska också innehålla svampen enligt Mosher. För att citera hans citat om ljunghonung: "...for two years that I used it, it almost always rendered me drowsy"

Intressant med kryddor. Inget för reinheitsgebot-fantasterna, men smaken är som sagt delad.
   Hemma i bokhyllan står en mycket intressant bok av Rolf Nielsen som heter "Den danske ale". Den handlar om den stolta ölkultur som vårt grannland hade redan innan JP Jacobsens upptäckter. Och det är väl rimligt att det kan säga en hel del om hur brygderna såg ut även i vårt land. I förslaget på recept för historisk dansk ale som finns längst bak står en krydda omnämnd vid namn "briskebaer". Jag har frågat alla mina danska bekanta och försökt googla det utan resultat. Jag såg en bild och det såg ut som något i stil med idegran, men är kanske tveksam till att testa det utan att veta. Bra på danska någon? Möjligen kunde det ge en hint om en krydda som har använts här hos oss längre tillbaka.

tacksam för svar
JP

Jag är danske, men har aldrig hört talas om briskebær, men det låter kanske inte orimligt att det för i tiden har funnits en del fler gemensamma ord mellan dansk och norsk...

Som peps påpekar, enligt norska wikipedia: "Einer kalles også enebær, brake eller brisk." -> http://no.wikipedia.org/wiki/Eneb%C3%A6r