jan_johansen skrev:Jag använder endast flytande jäst men det är av fler orsaker.
De är ju verkligen bra, men förutom detta bryggar jag endast 10 liter och sällan riktigt starka numera, och därför behöver jag inte göra någon förkultur, så lite lathet är inblandad, det får jag erkänna 
-Jan
En poäng till ja.
Torrjäst innehåller oftast fler vitala jästceller/paket än flytande. Så är iallfall fallet när man jämför wyeast och Safale.
All sådan fakta och sanning går givetvis alltid hand i hand med hur pass ny eller gammal förpackningen är.
Ang. Torr vs. Flytande: http://translate.google.se/translate?hl … %26hl%3Dsv
HAHAHA!!!!!111 -
""Torrjäst stammar tog 15-26 timme längre att dämpa vörten till slutliga allvar
och 24-48 timme längre för att avsevärt minska vört aminosyra innehåll."
Torrjäst vs Liquid Jäst
Keywords: yeast, diacetyl, amino acid, VDK Nyckelord: jäst, diacetyl, aminosyra, VDK
T here are proponents on both sides of the dry vs. liquid yeast debate, both with valid points. D et finns förespråkare på båda sidor av den torra vs flytande jäst debatten, både med spiken. Dry yeast is easier to use and can be stored longer, not to mention it's cheaper. Torrjäst är lättare att använda och kan lagras längre, för att inte nämna det är billigare. Liquid yeast on the other hand, provides a fresher pitch of healthy cells. Vätska jäst å andra sidan ger en fräschare stigning av friska celler.
What is a brewer to do? Vad är ett bryggeri att göra? An article appear ed last year in the Journal of the American Society of Brewing Chemists that gives me som e ideas. En artikel visas ed förra året i Journal of the American Society of Brewing Chemists som ger mig idéer som e.
From McGill University in C anada, Cyr et al. reported on their research of two different strains of lager yeast. Från McGill University i C anada, Cyr et al. Rapporterade om sin forskning på två olika stammar av lager jäst. I think some of the broader lessons from the article can be applied to other lager yeasts, and perhaps to ale yeasts as well although higher temperatures used during the drying process may be better tolerated by the ale yeasts. Jag tror att några av erfarenheterna från artikeln kan tillämpas på andra lager jäst, och kanske till ale jäst samt även högre temperaturer som används vid torkningen kan tolereras bättre av ale jäst. Further research (or research I haven't seen) could well prove me wrong on that, we'll see. Ytterligare forskning (eller forskning har jag inte sett) mycket väl kan visa att jag har fel på den, vi får se.
Anyway , here is some of what they found. Hursomhelst, här är några av vad de hittade.
"Dry yeast strains took 15–26 hr longer to attenuate the wort to final gravity and 24–48 hr longer to significantly reduce wort amino acid content.” "Torrjäst stammar tog 15-26 timme längre att dämpa vörten till slutliga allvar och 24-48 timme längre för att avsevärt minska vört aminosyra innehåll."
“…fermentations made with dried yeasts resulted in 1.5–7 times higher diacetyl indices. "... Fermentering görs med torkad jäst gav 1,5-7 gånger högre diacetyl index. With one of the dry strains, diacetyl concentrations remained over the taste threshold value after 7 days of fermentation.” Med en av de torra stammar, förblev diacetyl koncentrationer över smaken tröskelvärdet efter 7 dagars jäsning. "
“Overall, dry yeasts resulted in a reduced level of performance compared with freshly propagated cultures, suggesting that the direct utilization of ADLY as an inoculum for beer fermentation at the industrial scale is not recommended.” "Totalt torr jäst resulterade i en lägre prestanda jämfört med färskt förökade kulturer, vilket tyder på att den direkta användningen av Adly som ett inokulum för öl jäsning i industriell skala rekommenderas inte."
Diacetyl, which is a vicinal diketone or VDK, is a branch on the path toward valine synthesis. Diacetyl, som är en vicinal diketone eller VDK, är en gren på vägen mot valin syntes. Yeast will create their own valine if there is insufficient available valine in the wort. Jäst kommer att skapa egna valin om det är tillräckligt tillgänglig valin i vörten.
Based on the timelines of diacetyl production and valine uptake, the dried yeast first produce their own valine then later use what is available in the wort, while the liquid strains take the valine from the wort first and only later produce it themselves as the valine available in the wort is depleted. Baserat på tidslinjer av diacetyl produktion och valin upptag, den torkade jästen producerar första egna valin sedan senare använda vad som finns i vörten, medan den flytande stammar ta valine från vörten första och enda senare producera den själva som valin tillgänglig i vörten är uttömda.
This series of events is not seen in the other mechanism studied, isoleucine uptake vs. 2,3-pentanedione (another VDK). Denna serie av händelser är inte i det studerade annan mekanism, isoleucin upptag vs 2,3-pentanedione (annan VDK).
I have some issues with this research though. Jag har vissa problem med denna forskning ändå.
The authors rehydrated the dried yeast by pitching it into low gravity wort. Författarna uppblött i torkad jäst genom att sälja in den till låg allvar vört. For one strain it led to a viability of only 25%, while the other was 71%. För en stam det ledde till en lönsamhet på endast 25%, medan den andra var 71%. The authors corrected for this to make sure the same number of viable cells were pitched into their test fermentations, as they should. Författarna korrigerat för detta för att se samma antal livskraftiga celler har slagit i deras test fermentering, som de borde.
Based on the results list ed above, the authors conclude that Baserat på resultaten listan ED ovan, författarna menar att
…direct utilization of ADLY [Activated Dry Lager Yeast] as an inoculum in beer fermentation should not be considered an optimal practice, especially when specifications for very low VDK levels are an issue, as in the case of lager beers. ... Direkt utnyttjande av Adly [Activated Dry Lager Jästen] som en inokulationen öl jäst bör inte betraktas som en optimal praxis, särskilt när specifikationer för mycket låga VDK nivåer är ett problem, som i fallet med lager öl.
And they're right, “direct utilization” is not something you want to do. Och de har rätt, "direkt användning" är inte något du vill göra.
Pitching directly into wort can have a number of negative effect s. Pitching direkt i johannesört kan ha en rad negativa effekter s. It may simply kill the weaker cells, or it may just act at random in a uniform culture. Det kan helt enkelt döda den svagare celler, eller det kan bara agera på måfå i en enhetlig kultur. But worst of all, it may be an artificial selection for cells that can survive being thrown straight into wo rt. Men det värsta av allt, kan det vara ett artificiellt urval av celler som kan överleva att kastas rakt in wo rt.
As soon as you stop selecting your culture based on its ability to produce good beer, you've got a probl em. Så fort du slutar att välja din kultur som bygger på dess förmåga att producera bra öl, har du ett Probl em.
It is s train A, the one with the greater reduction in viability, that takes longest to finish fermenting the beer. Det är s tåg A, den med större minskning av lönsamheten, som tar längst tid att avsluta jäsa öl. It was also strain A that has the highest rate of diacetyl production, roughly four times higher than the other dried strain and the liquid strains test ed. Det var också stam som har den högsta andelen av diacetyl produktion, ungefär fyra gånger högre än den torkade annan stam och vätskan stammar test ed.
It's possible that the surviving cells were severely weakened by being tossed directly into the wort, thus their poor fermentation performance. Det är möjligt att den överlevande celler försvagades kraftigt genom att kastas direkt i vörten, därmed deras dåliga jäsning resultat. This could be entirely strain dependant, explaining the difference between the two. Detta kan vara helt stam beroende, förklarar skillnaden mellan de två. Maybe strongly fermenting strains could be isolated that easily survive the drying and re-pitching process, I think that would be of great interest to brewers everywhe re. Kanske starkt jäsande stammar kunde isoleras som enkelt överleva torkning och åter pitching process, tror jag att det skulle vara av stort intresse för bryggerier everywhe re.
However, although some dry yeast manufacturers recommend it, directly pitching into wort is not the only way to treat your dried cultu re. Men även om vissa torrjäst tillverkare rekommenderar det, direkt pitching i johannesört är inte det enda sättet att behandla din torkade cultu re.
What about rehydrating the yeast in warm water first, as many manufacturers of dried yeasts recommend for their commercial clients? What about Rehydrating jästen i varmt vatten först, så många tillverkare av torkad jäst rekommenderar för sina kommersiella kunder? What effect does that have on viability, or the production of amino acids and diace tyl? Hur påverkar detta har på lönsamheten, eller produktion av aminosyror och diace Tyl?
That 's not addressed here, and I would really like to have seen them do those experiments and measure the diacetyl lev els. Det inte är här, och jag skulle verkligen vilja ha sett dem göra dessa experiment och mät diacetyl lev els.
So what does this mean? Så vad betyder det? Well, obviously the dry lager yeasts tested take much longer to reduce the diacetyl levels in the beer than the fresh cultures did. Tja, jäst naturligtvis torr lager provade tar mycket längre tid att minska nivåerna diacetyl i öl än de färska kulturer gjorde. It's not clear what affect an older liquid culture would have on the diacetyl levels – will it perform more like a dry yeast or a fresh culture? Det är inte klart vad som påverkar en äldre flytande kultur skulle ha på diacetyl nivåer - kommer det att utföra mer som en torr jäst eller en ny kultur? More research is needed to answer that questio n. Mer forskning behövs för att svara på det questio n.
It's also not clear if this would apply to other lager yeast s or ale yeasts, although it probably has some effec t. Det är också oklart om detta skulle gälla för andra lager jäst s eller jäst öl, även om det förmodligen har något effektivt t. But ultimately it might not matter too much for brewers if they are in the habit of making a star ter. Men i slutändan kanske det inte fråga för mycket för bryggerierna om de har för vana att göra en stjärna ter.
If y our yeast of choice is only available dried, you can still buy it and store it for a long time with little effort, only taking a couple of fairly easy steps prior to making your batch. Om y vår jäst val finns endast torkas, kan du fortfarande köpa den och lagra den under lång tid med liten ansträngning, bara ta ett par ganska enkla steg innan du köper parti. That is much easier than continually propagating your liquid cultu res. Det är mycket enklare än att kontinuerligt sprida din flytande cultu res.
And if you live too far from a homebrew shop to get yeast on a whim, keeping some dried yeast in stock will still let you brew on short noti ce. Och om du bor långt från en homebrew affär att få jäst på skoj, att hålla en del torkad jäst i lager fortfarande kan du brygga på korta noti CE.
A dried yeast culture could be rehydrated in water and then pitched to your wort. En torkad jäst kultur kan uppblött i vatten och sedan slog till din vört. Sure, it takes some of the ease-of-use out of dry yeast, but ultimately you need to be able to make good bee r. Visst tar det en av enkel användning av torrjäst, men i slutändan måste du kunna göra bra bee r.
R eferences: R EFERENSER:
Cyr et al. (2007) Vicinal Diketone Production and Amino Acid Uptake by Two Active Dry Lager Yeasts During Beer Fermentation, J. Cyr et al. (2007) Vicinal Diketone Produktion och aminosyreupptag av två aktiva Dry Lager Jäst Under Beer Fermentation, J. Am. Am. Soc. Soc. Brew. Brygd. Chem. Chem. 65 , 138-144. 65, 138-144.
Posted by Tom Schmidlin at 12:24 AM Upplagd av Tom Schmidlin at 12:24
0 comments: 0 kommentarer:
Post a Comment Post a Comment
Newer Post Older Post Home Newer Post Older Post Home
Subscribe to: Post Comments (Atom) Prenumerera på: Inlägg (Atom) Blog Archive Bloggarkiv
? 2009 (1) ? 2009 (1)
? June (1) ? juni (1)
Table sugar vs. invert or candi Tabell socker vs invertsocker eller kandidater
? 2008 (2) ? 2008 (2)
? August (1) ? augusti (1)
Dry Yeast vs. Liquid Yeast Torrjäst vs Liquid Jäst
? July (1) ? juli (1)
Intro Intro
Brewing Science Links Brewing Science Links
American Society of Brewing Chemists American Society of Brewing Chemists
Saccharomyces Genome Database Saccharomyces Genome Database
www.bryggradio.com
www.facebook.com/bryggradio
