Spelt som råfrukt. Mäskningsförfarande.

Hejsan,

har lurkat på detta forum i ca. ett års tid (registrerade mig för ca. en månad sedan) och noterade att det verkar finnas många kompetenta hembryggare här . Det är så att jag har en fråga som jag inte lyckats hitta något entydigt svar på trots idog sökning på olika webforum, och tänkte nu prova med att ställa en fråga här.

Brukar brygga veteöl av belgisk typ (Witbier) under vår och sommar och har allt mer börjat använda speltvete istället för vanligt vete, främst av två skäl: 1) smaken, spelt har en lite nötig tvålsmak som jag tycker passar bra i Wit, samt 2) spelt har som bekant agnarna kvar, emedan dessa inte faller av vid tröskningen som hos vanligt (förädlat) vete, vilket underlättar lakningen. Inför vårens speltbryggning har jag följande fundering: Till en Witbier använder jag 50% pilsnermalt och 50% speltvete. Hur bör man då egentligen bära sig åt vid mäskningen? Vete som råfrukt bör ju som bekant förklistras  för att de försockrande enzymerna skall komma åt stärkelsen. Detta kan åstadkommas genom en s.k. cereal mash där råfrukten kokas separat (kanske tillsammans med lite basmalt), sedan slås hela slasket i huvudmäsken för vanlig försockingsrast m.h.a. maltenzymer från kornmalten. Ett sådant förfaringssätt används typiskt för majs & polenta, ris, etc. Men om man gjorde samma sak med spelt (med agnar) kommer då inte kokningen att laka ur massor med tanniner ur skalen, resulterande i ett kärvt öl? Ifall man krossat vetet före kokningen kan man ju heller knappast hälla bort all vätska från kokningen för att minska tanninerna i det färdiga ölet, eftersom en stor del stärkelse redan lösts ut i vätskan, och man i så fall förlorar denna.

Den metod jag hittills använt är att först koka speltet okrossat i ca 25 min., hälla bort kokvattnet, och därefter köra det förklistrade speltet genom maltkvarnen och sedan tillsätta i mäsken (som beretts av endast pilsnermalt). Detta har fungerat bra, gett hyfsad effektivitet, och resulterat i ett gott öl. Problemet är dock det att är ofantligt jobbigt att krossa dessa kokta, förklistrade speltkorn; de kan endast med stor kraftansträngning tvingas genom maltkvarnen, och massan som kommer ut i andra sidan kvarnen är som en tjock cementgröt.

Någon som kan föreslå en bättre metod? Är det ok att krossa vete, koka det, och sedan slå allt i huvudmäsken eller kommer tanniner från skalen att förstöra ölet? Finns det alternativa sätt att hantera spelt?

Tack i förväg,

Johannes

2 Senast ändrad av Thomas Fransson (2009-02-12 21:49:20)

Sv: Spelt som råfrukt. Mäskningsförfarande.

Utan att ha testat så skulle jag kunna tänka mig att du borde stega upp fram till sockringstemp och sedan mäska in
med resten av din malt, jag tror att risken för att extrahera tanniner kan minskas på det viset. För att sedan
mäska ut relativt varmt om du nu har möjlighet till det.

Fast samtidigt så blir jag lite nyfiken på att testa trippeldekoktion eller till och med turbidmash om man ändå skall göra veteöl.
Det borde ju vara det mest autentiska. Tänker man så så borde man ju faktiskt inte heller oroa sig för tanninerna allt för mycket eg?


Lagom förvirrande användarnamn, eller är du moderator?

www.bryggradio.com
www.facebook.com/bryggradio

Sv: Spelt som råfrukt. Mäskningsförfarande.

Hej Thomas Fransson, tack för ditt svar.

Fast samtidigt så blir jag lite nyfiken på att testa trippeldekoktion eller till och med turbidmash om man ändå skall göra veteöl.
Det borde ju vara det mest autentiska. Tänker man så så borde man ju faktiskt inte heller oroa sig för tanninerna allt för mycket eg?

Dekoktionsmäskning ägnar jag mig åt vid de fåtal tillfällen, då tid och lust till timtals slaskande med delmäsker kan uppbringas. Vid normal dekoktionsmäskning kokar man ju en tjock delmäsk bestående av gryn och skal, utan att det uppstår problem med urlakade tanniner. Hade för mig att det då är det låga PH:t i mäsken som gör att tanninerna i skalen inte löses ut. PH är väl något högre vid en förklistring/cereal mash eller? Eller borde man låta enzymerna verka vid någon viss temperatur först (typ syrarast) / ev. tillsätta mjölksyra innan man kokar upp vetet? Det vorde mycket trevligt om någon med erfarenhet kunde presentera en procedure som garanterat fungerar.

Tubid mashing, har aldrig riktigt förstått vad det går ut på, innebär visst att man i motsats till dekoktion istället kokar en mycket tunn delmäsk (hörde om det i samband med lambic). Men hjälper det med konverteringen av omältat vete?

Lagom förvirrande användarnamn, eller är du moderator?

Hittade inga regler angående tillåtna användarnamn i forumets användarpolicy. Jag kan åtminstone moderera mina egna inlägg, det är testat.

Johannes

Sv: Spelt som råfrukt. Mäskningsförfarande.

Hej
Det är framför allt två parametrar som påverkar tanninerna.
Ph och sockerhalten.
Tanninproblemet är värst vi lakning då Ph stiger och sockret sjunker.
Du behöver inte vara orolig för att din wit ska bli tanninig.
Har bryggt Wit på detta sätt och fått fleran SM medaljer utan någon kommentar om för hög tanninhalt.

Turbid mashing används väl bara till lambic o kanske oud bruin eller ??????????????????
Det hjäper inte konverteringen av omältat vete.


/Kjell

5 Senast ändrad av Thomas Fransson (2009-02-14 09:45:41)

Sv: Spelt som råfrukt. Mäskningsförfarande.

Kjell skrev:

Hej


Turbid mashing används väl bara till lambic o kanske oud bruin eller ??????????????????
Det hjäper inte konverteringen av omältat vete.


/Kjell

Helt rätt!!!!!!!!!!!!!!!!111one one one.... den typen av mäskning används ofta vid bryggning av den typen av öl
men varför Kjell?????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????????
Men säg den wit som inte mår bra av en sådan vört;)

www.bryggradio.com
www.facebook.com/bryggradio

6 Senast ändrad av HUMLEBLADET INFORMERAR (2009-02-14 00:05:20)

Sv: Spelt som råfrukt. Mäskningsförfarande.

Kjell skerv:

Du behöver inte vara orolig för att din wit ska bli tanninig.
Har bryggt Wit på detta sätt och fått fleran SM medaljer utan någon kommentar om för hög tanninhalt.

Tack för informationen. För att bekräfta att jag förstått rätt: är det alltså korrekt att förklistra krossad speltvete (med skal) genom kokning, och sedan mäska vetet+kokvattnet med resten av malten i mäsken (naturligtvis justerad till försockringstemperatur), utan risk för tanniner?

Johannes

Sv: Spelt som råfrukt. Mäskningsförfarande.

När man brygger stout använder man sig ibland av ca 10% omältat korn som måste förklistras. Jag har bara provat att brygga med omältat korn en gång för flera år sedan. Då förklistrade jag kornet genom att koka kornen och jag kunde inte märka av någon tanninsmak i det ölet.

Om lena kvinnokroppar ej förgylla
vår huvudgärd och dofta oss till ro
med humleknopp vi våra örngott fylla
och slumra tungt som björn i vinterbo

8 Senast ändrad av fresta (2009-02-14 12:09:16)

Sv: Spelt som råfrukt. Mäskningsförfarande.

Intressant diskussion. Det som är lite speciellt är ju att spelten är så stor andel av mäsken, så om det finns en risk för att laka ur tanniner så borde det visa sig med så mycket spelt.

Med dinkelflingor slipper man ju förklistringen, men det är förstås ingen bra idé när du vill ha så mycket dinkel/spelt eftersom de inte har skalen kvar.

Jag tror jag ska prova dinkelflingor från Saltå kvarn nästa gång jag brygger Wit, men då i kombination med vetemalt och vetemjöl (samt pilsnermalt och havregryn förstås).

P.S. Jag har använt kornflingor från Saltå kvarn i stout upp till 20% med bra resultat, skönt att slippa förklistra kornen separat. D.S.

Sv: Spelt som råfrukt. Mäskningsförfarande.

Hej
ANG turbid mäskning.
Det ger en grumlig vört med mycket stärkelse.
stärkelsen gör vörten "svårtuggad" vilket kan vara bra om man vill ha aktivitet under mycket lång tid såsom vid lambic bryggning.
Fördelen vid en wit är väl att den blir grumlig, vilket inte alltid är så lätt.
Har inte provat turbid mäskning för wit själv, jag är rädd för stärkelsen.

/Kjell

Sv: Spelt som råfrukt. Mäskningsförfarande.

Det jag syftade på när jag framför allt nämnde dekoktion men även turbid mash var att
båda är teoretiskt och rent historiskt ganska lämpade och rentav framtagna för att  mäskning med låg eller omodifierade tillsatser i form av allt från råg, bovete, spelt till ärtor och annan skit dom slängde i för att fylla ut.

Vid bryggning av wit använder man ju sig som bekant av dekoktion av ett par anledningar som vi känner till.
Turbid tillkom av en annan anledning vilken vi också känner till, båda resulterar dock i en vört med "liknande" egenskaper
som båda borde vara väldigt lämpade (den ena ev. mer lämpad än den andra) för wit tänkte jag.

Har aldrig själv testat turbid, bara läst en del om det.

www.bryggradio.com
www.facebook.com/bryggradio