Brygga enligt Palmer?

Jag har just registrerat mig på detta forum eftersom jag bestämt mig för att pröva att brygga eget öl. Det verka vara en kul och smaklig hobby om man, som jag, uppskattar en god ale.
Än så länge är det för varmt här i stockholmstrakten, jag måste vänta tills temperaturen i mitt tilltänkta jäsutrymme sjunkit till åtminstone 22-23 grader. Under tiden bildar jag mig och funderar över vad jag behöver införskaffa. Nu hade jag inte tänkt gå ut alltför hårt i början, jag måste se om det är värt besvär och investeringar först. Därför blir nog den första satsen av enklaste slag, torkat maltextrakt, en enda sorts humle och torrjäst.

När jag läst på detta forum, Svenska Hembryggareföreningens och i John Palmers brygguide har jag lagt märke till några skillnader som jag skulle vilja få kommenterade av folk som har egen erfarenhet:

Palmer rekommenderar att man kokar allt vatten som används till vörten. I de svenska beskrivningarna räcker det med att ta friskt kallvatten från kran att späda med om man saknar tillräckligt stort kokkärl. Jag bor i södra Stockholm och får vattnet från Norsborgs Vattenverk (renat mälarvatten). Duger det okokt?

De svenska beskrivningarna brukar rekommendera omtappning inför sekundärjäsningen. Palmer anser att detta är onödigt - eller rättare sagt att riskerna väger tyngre än fördelarna. Kommentarer?

Ja, det var allt på detta stadium. Fler frågor kommer säkert.

2 Senast ändrad av Fredrik (2005-08-04 09:37:03)

Sv: Brygga enligt Palmer?

Hej Hjalmar och välkommen till forumet och en intressant hobby!

1) I USA är det såvitt jag vet vanligt med hög klorhalt i kranvatten än i Sverige. Jag har varit i USA några gånger och jag skulle inte vilja brygga öl på det kranvatten jag druckit där! Jag tycker nog vi generellt är bortskämda med väldigt bra kranvatten i Sverige. Första gången jag var i USA och drack fick jag ordentligt ont i halsen, troligen blev min normala bakteriaflora i halsen blev helt förstörd av kloret. Tom juicen på hotellet luktar simbassäng. Hade ju för mig varit helt otänkbart i Sverige att en restaurang serverar juice som luktar klor.

Nu finns det förvisso vissa klorformer som inte försvinner genom förkokning, men en del klor kan försvinna genom kokning. Kanske är det en anledning till rekommendationen?

Sen dödar man ju ev bakterier också, men jag har flera gånger spätt min vört med kallvatten direkt från kranen rätt ned i jäshinken utan problem.

En annan vits med förkokning kan också vara att det tar bort en del temporär hårdhet om man har det i sitt vatten, genom att CaCO3 sönderdelas i CO2 och man får kalkutfällningar i kastrullen som man sedan kan avlägsna.

2) Det finns ju vissa risker med omtappning, i form av syresättning, och ev introduktion av bakterier, så man ska väl inte hålla på och slaska med ölen fram och tillbaks i onödan så att säga. Jag har testat båda och jag vet inte vad jag anser bäst. I mina sista brygder har jag helt skippat omtappningen, och det fungerade utmärkt. På nåt sätt känns det som om en risk mindre om man "slipper" tappa om. Om ölen klarnar helt inom rimligt tid på primärhinken, så varför ska man tappa om? Man kan lika gärna tappa direkt på flaska eller fat. Men jag har märkt att vissa pudriga stammar där vääldigt lång tid på sig. I de fallen kanske en omtappning vore en idé.

Om du inte vet varför du tappar om, så skulle jag rekommendera att skippa det i första brygden, iallafall om du har en jäst som flockulerar bra.

/Fredrik

Sv: Brygga enligt Palmer?

Hej,

Stockholms kranvatten är förmodligen det bästa kranvatten som går att få tag i för ölbryggning. Enda gången som det skulle kunna vara problematiskt är när man brygger en tjeckisk pils, som nästan kräver destillerat vatten. Men även då går det ganska bra med stockholmsvattnet. Det finns alltså ingen anledning att koka vattnet före bryggning.

/PeO

Sv: Brygga enligt Palmer?

Tack för välkomnandet. Känns bra. Ja, nu väntar jag som sagt bara på att sommaren ska ge sig av så att temperaturen ska bli mer bryggarvänlig mot en stackare som bor ilägenhet och inte har tillgång till källare...
Det känns skönt att veta att stockholmsvattnet är så bra. När man dricker det som vatten tycker jag också att det är fantastiskt gott, men att det också blir bra öl av det gör ju inte saken sämre precis.
I min första brygd har jag tänkt använda Danstar Nottingham, bara av den anledningen att den finns att köpa över disk här i Stockholm. Hoppas att den fungerar som den ska. Sedan är jag nyfiken på safalejästerna, men jag väntar med dem och ser om den första brygden går som jag vill.
Återkommer med fler frågor och mer info om min förstabrygd i denna tråd.

Sv: Brygga enligt Palmer?

Nottingham jäser ut rätt torrt, vilket kan vara bra att veta när du väljer recept tilll den jästen. Under 17 grader tycker jag nottingham jäser rätt så rent. Vid väldigt höga jästgivor har jag ibland känt en förnimmelse av söt annanas doft som jag tycker är väldigt fin men jag har inte lyckas få upp effekten tillräckligt mycket. Över 18 grader börjar det komma en del sunkiga toner som jag personligen inte gillar. Ska man jäsa lite varmare så tycker jag personligen S-04 är bättre som har lite vaga whiskey toner, men den jäser inte alls ut torrt som nottingham men det är ju en smaksak.

Jag tycker nottingham en bra jäst för neutrala lite torrare öl om man inte jäser för varmt.

/Fredrik

Sv: Brygga enligt Palmer?

Tack, Fredrik, för värdefull information. Jag kan få svårt att jäsa ölet vid så låg temperatur som 17 grader, så jag kanske bör ompröva valet av jäst. S-04 verkar vara bättre under mina förhållanden. Förmodligen kommer jag inte att kunna få ner temperaturen under 22 grader.