Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Humlebladet → Bryggmetoder och råvaror → Mognadsprocessens påverkan av CO2 trycket?
Sidor 1
Du måste logga in eller registrera ett konto för att svara
Jag har en fråga till er som använder fat. Har någon testat om koldioxidtrycket i sig, påverkar mognadsprocessen?
Dvs låt oss säga att ni tappar om för sekundären, har någon då testat skillnad i om fatet då omedelbart trycksätts, eller om det int trycksätts?
Det "fat" som bryggerieran levererar, är de faten fullt trycksatta och kolsyrade innnan de skickas ut till restauranger och puber?
/Fredrik
jag har aldrig testat dela en och samma brygd, men jag har provat både "fatmognad" och direkt trycksättning. jag tycker mig nte minnas någon nämnvärd skillnad.
bryggeriernas fat torde vara trycksatta eftersom ölet är filtrerat och pastöriserat och inte vinner något på ytterligare lagring.
Svårt att säga då jag sällan lägger "stora" öl på fat.
Dvs öl som behöver lång tid för att mogna lägger jag oftast på flaska.
Öl för "snabb" konsumtion och som inte kräver lång lagring lägger jag som regel på fat.
Koldioxidtrycket i sig verkar inte ha någon större (smakbar) påverkan utan snarare tiden som sådan.
Vid kolsyresättning medelst övertryck så behöver ölet någon/några dagar för att bli bra.
Ölet upplevs annars som "stickigt". Troligen beror det på att kolsyran behöver viss tid för att lösa sig i ölet och inte bara blandas. Om man tappar upp för tidigt så frigörs stora mängder kolsyra snabbt vilket ger den "stickiga" smaken/upplevelsen.
Om ölet efterjäser en längre tid på fatet och kolsyresätter sig själv så kommer det mer att efterlikna en vanlig efterjäsning på flaska.
Klarningstiden är längre på fat än på flaska men det beror nog troligen enbart på att sedimenteringen har längre ner att sjunka eftersom fatet är högre än flaskor och att man normalt tömmer fatet från botten.
Har man kolsyresatt ölet artificiellt så upplevs det som att klarningstiden blir längre än vid naturlig efterjäsning, men det är en "synvilla" eftersom man lätt glömmer bort efterjäsningstiden.
Sedimenteringshastigheten som bör betraktas som en del av mognadsprocessen när man inte filtrerar ölet kan troligtvis vara långsammare om ölet efterjäser på fatet. Detta på grund av att jäsningsprocessen orsakar viss rörelse i ölet.
Normalt är kommersiella fat färdigtryckta och kolsyresatta redan hos bryggeriet. Undantagen är väl "Real Ale" och andra "färsköl" som efterjäser på faten. Det bayerska/tyska "ungespundet" ölet är vad jag förstått i princip motsvarande de engelska "real alen". De är till för snabb konsumtion när väl fatet öppnats eftersom man inte tillsätter någon mer kolsyra utan låter självtrycket tömma fatet, ev fyller man på med lite lufttryck.
Nu svävade jag ut lite, men hoppas att det inte gör något 
Det viktigaste med fat när man kolsyresätter verkar vara att vänta lite så att kolsyran hinner lösa sig ordentligt. Ölet mjuknar rejält på någon vecka för mig oftast men det tror jag inte hör till mognadsprocessen som så.
Jag har haft ett stort öl. (belgisk trippel) på fat och den mognade helt underbart och blev silkesmjuk väldigt snabbt och med kolsyretryck. Däremot har jag för mig (mer eller mindre utan belägg för det) att öl i större volymer mognar snabbare än öl i små volymer. Åtminstående till en början. Senare processer som oxidering av melanoider som ger en maderia smak i ölet har jag inte så stor koll på. (lite trist att lägga undan 19 liter öl i 3-4 år).
Men jag har inte märkt någon skillnad på att lagra ölet på fat trycksatt eller i ett icketrycksatt sekundärkärl. Har dock inte gjort någon sida vid sida test av samma öl.
Tack för det utförliga kommentarerna
/Fredrik
Sidor 1
Du måste logga in eller registrera ett konto för att svara
Humlebladet → Bryggmetoder och råvaror → Mognadsprocessens påverkan av CO2 trycket?