Jag testar just min IPA efter 2 veckor på flaska...

25 liter

98% pale
2% amber

100 g Fuggle
100 g Cascade

humlen jæmt førdelad i tid på 20, 10 och 0 minuter førutom några pellets Cascade som var med i 60 min.

jæst: london ale III

Jag siktade på något i stil med "Proper Job" som jag gillar starkt.

Jag har testade ølet vid omtappning, flasktappning samt efter en vecka på flaska, då fanns den dær typiska cascade smaken/aromen dær (ganska lik proper job faktiskt). Men nu efter 2 veckor har distinkta blommiga/grapefrukt smaken førsvunnit.

Vad kan ha hænt?

ølet smakar nu vældigt bra och beskan ær påtaglig men det ær inte den dær senhumlade effekten som jag var ute efter.

whoops, det hær inlægget hamnade fel.. sorry

Jag tror att du har rætt i att det ær druven som gør det mer grumligt. Det verkar iaf så på mina erfarenheter att nær jag tar hela vørten ner i jæskærlet så blir det værre. Menar du att det skulle vara på sin plats med gelatin då?

vad innebær det med okonverterad stærkelse? ær det från problem i mæskningen?

Førøvrigt vill jag bara førtydliga att jag inte har stora problem med grumligheten. De flesta øl (ca 30+ batcher) har blivit tillræckligt klara med tiden med några få undantag. Ni kanske tycker jag ær konstig nu, men jag brukar till och med skaka ut lite bottensats i glaset før vissa ølsorter. Tycker det blir smaskigare på något vis. Men sedan ær det ju en annan grej ifall man ska bjuda ett par glas på vænner (då ska det gærna vara så blankt det går).

Hela grejen jag tænkte på i den hær tråden ær att det hade varit så bekvæmt ifall man kunde tillsætta s-04 som något universalmedel som rensar ut vørten och samlar det i den dær kakan på botten. Funkar ju bra på flaska med ifall man ær rædd att få bottensats i glaset smile

Det har bara hænt mig en gång. Jag hade bryggt en fin stout och kunde givetvis inte vænta på att prova den særskilt længe. så efter 2 veckor på flaska fick jag samma problem. Plus en syrlig, fruktig smak som inte skulle vara dær. Det måste ha varit vildjæst som varit med från børjan i processen.

på sætt och vis var det tur att jag provade den så snart efter flasktappning, før nu fick jag møjlighet att følja smakutvecklingen genom att testa en flaska varannan dag. I børjan var det en ganska intressant blanding, ganska belgiskt, men redan efter någon vecka till var det odrickbart. Mycket skum forsade på det sættet du beskriver.

Till slut fick jag hælla ut nærmare 20 liter stout sad

Det tog flera månader innan jag återhæmtade mig från det och kunde børja brygga igen

først och fræmst, tack Thomas, før en fin sammanstællning av klarningsmedel. Jag har læst många trådar tidigare på de æmnet och det dær verkar sammanfatta det bra.

Jag tycker inte att ett packet av jæsten i fråga ær så værst dyr, 24 kr. Det blir ca 1 kr mer per liter ifall man gør någorlunda stora batcher. Det kan jag leva med ifall ideen hade fungerat i øvrigt.

Alla verkar skeptiska på min ide :s , men jag har inte riktigt fått någon førklaring till varfør det inte skulle fungera... Thomas, du verkar insatt i æmnet, kan du inte utveckla lite, med fokus på varfør det inte skulle fungera?

Før øvrigt ær det først nu senare som jag børjat få mer grums i ølen. En teknik som jag anvænde tidigare och alltid gav mig kristallklart øl inom några veckor var som føljande:
1. krossa inte kornet fint. lakvattnet kunde forsa igenom næstan hur snabbt det ville. Ibland lakade jag inte mycket alls.
2. fånga upp så mycket av varmdruven som møjligt nær koket børjar.
3. efter att ha kyllt ner till ca 18 grader, læmna vørten så att allt grums sjunker till botten. dekantera sedan bara de øvre skickten till jæshinken.

Detta fungerade mycket bra før mig, men svinnet var før stort. Ifall jag hade 18 liter i koket fick jag kanske bara ut 13-14 liter. Det sved att hælla ut resterande i vasken sen..

nu ær det bara 2) jag fortsætter med och ølet blir extremt mycket mer grumligare.

hehehe, *klargørande* svar ... smile

næmen, iden med jæsten var att ha något som kænns mer naturligt før att snabba på/førbættra klarningen. Gelatin och de andra som du næmner har jag aldrig anvænt då jag inte vet hur det påverkar ølet i øvrigt.

Hypotetiskt, skulle du mærka någon skillnad i smak eller kænsla ifall du hade klarnat en del av samma øl med de olika tillsatserna?

Ibland anvænder vi jæst med måttlig eller låg flockning och det kan resultera i en øl som inte klarnar så bra och snabbt som vi vill. Før ett tag sedan bryggde jag min førsta ale med torrjæsten safale s-04, vilken flockulerar bra samt skapar en riktigt fast bottensats. Faktiskt blev jag lite førvånad nær "kakan" damp ner i vasken med ett smack nær jag tvættade dunken efter att ha tappat om till sekundæren.

Mina funderingar ær nu ifall man skulle kunna anvænda safale s-04 som "klarningsmedel". Låt sæga att jag tex tillsætter lite i min dunkelweizen (bavarian wheat, 3638) någon dag innan den jæst færdigt, tex mellan 1018- FG 1014. Kommer safale s-04's flockulerande egenskaper gøra att ølet klarnar bættre? jag antar att smaken inte kommer att påverkas næmvært?

Nu var min dunkelweizen bara ett exempel på en øl som annars inte hade klarnat så bra eftersom jæsten flockulerar lågt. I just detta fall gør det inte så mycket, men principen kanske kan vara anvændbar i andra sammanhang?

Tycker det verkar som en bra ide! försök hitta lite samband i bryggloggarna. Du får senare gärna dela med dig av informationen här smile

En annan grej som jag provade för ett tag sedan var att tappa på flaska innan primär-jäsningen är helt klar. Orsaken till att jag gjorde det var att jag inte fick plats i sekundären med allt. Efter någon vecka öppnade jag flaskan och provade. Den var mycket fint kolsyrad, kanske bättre än vad jag lyckas med annars. den jäste, på flaskan, från 1020-1016 ungefär. Jag inbillar mig också att ,efter att ha smakat på samma öl som genomgått priming och flasklagring, att den första hade betydligt bättre smak, saftigare och fylligare på något sätt.

Det iof kanske kan ha berott just på kolsyran. Tyvär hade jag bara en flaska av den som jäste färdigt på flaska så jag kan inte kolla upp det.

Funderar på att göra det igen,fast fler flaskor som experiment.
Någon annan som har erfarenhet av det?

Ja jag håller med om att spraymalt är mindre jäsbart. Jag resonerar som så att de resterande % i spraymalten är de som får jästen att komma igång bättre än på 100% socker. Mineraler och vemvetvadmer..

Men än så länge är det bara en teori. Jag tappade min andra batch idag med spraymalt i primingen så vi får se om några dagar om teorin håller.

Jag har också haft samma problem tidigare. Gick från 5-8 gram socker/ liter men skillnaden blev inte så stor. Den senare ölen, alltså de med mer socker i primingen har blivit OK men det tar i alla fall 3 veckor innan det är bra med kolsyra. Den senaste gången prövade jag med 7 g ljus spraymalt / liter istället. Det verkar som kolsyran bildas bra mycket snabbare så.

Alltså; det verkar som om primingen blir mer effektiv med spraymalt.

Någon annan som provat?

För att uppdatera tråden så sitter jag nu och testar vettebitter v.2 som jag bryggde veckan efter den som jag beskrev tidigare. Jag var bara tvungen att testa fast den bara varit i flaska i en knapp vecka.
Den är bryggd exakt likadant som v.1 fast jag använde en jäst som jag fick från en nögne-ö bitter flaska. ( http://www.nogne-o.com/ )
skillnaderna under jäsningen var :
         v.1       v2
OG   1041     1051
FG    1012     1015

skillnaden på OG var att jag hade för mycket vatten i under lakningen på v1 och fick mer vört än jag tänkt.

Smaken är verkligen helt annorlunda fast kolsyran är nästan obefintlig än så länge i v2 och jag kan känna restsötman från primmingen (Antar att den lilla skillnaden i FG inte kan påverka så mycket). Iaf så är vetesmaken inte alls påtaglig i denna version fast den känns. jag känner att denna öl kommer bli RIKTIGT fin när kolsyran tatt sig.

Kan det verkligen vara jästen som påverkat så mycket? jag är inte helt säker på vilken jäst de använder på nögne-ö förrutom att de skriver "english ale" jäst.

alla synpunkter och ideer är välkomna

@svensson.lu
Hur blir dina ale med 5% vete då? är det omältat eller mältat?
@kjell
jag hade för mig att omältat vete inte skulle ge den typiska vetesmaken utan eller har jag fel? ifall jag hade kört på bara mältat respektive omältat vete (20% i båda fallen) hur hade smaken påverkats?
@James
Jag är väl inte säker på exakt vad jag siktade på förutom att försöka göra en god öl. Eftersom jag är nybörjare kunde jag inte avgöra ifall 20% vete var mycket eller lite i sammanhanget. Din ide angående att blanda ölen för att se karaktären verkar intressant. Det kanske kan funka att blanda några små sluttar av varierande blandning i några snapsglas.

Jag kollade min brygglogg där jag noterat temperaturen. Jag tror att primärjäsningen var mellan 17-22°C (variationer mellan natt och dag). Jag hade den senare på sekundärjäsning i ca 14 dagar. Temperaturen under sekundären vet jag ej helt klart men den kan ha varierat mellan 17-24°C uppskattningsvis.

Jag vet att jag smakat bedarö bitter men kan inte komma ihåg hur den var så jag kan inte jämföra. Får gå och köpa en senare för att se. Jag skulle säga att vetesmaken är ungefär halvvägs mot en sydtysk weissbier. Men nu var det ju så att jag hade i för lite humle så ölet blev inte heller så bittert som planerat. Kanske om man ökar bitterheten dämpas vetesmaken?

Glömde nämna att batchen var på ca 12  liter.

Det som jag blev förvånad över var att 10 % mältat vete kan ge så mycket smak. är detta vanligt eller beror det på mitt mäskschema etc??

För övrigt så ska jag lägga till mer humle i nästa omgång. tänkte också dra ner vetet till 3% (borde jag dra ner på de omältade med?) och byta ut dark crystal mot crystal eftersom färgen blev lite för mörk. Jag funderade med på att ha i lite rostat korn runt en 0.1% eller liknande.

några synpunkter?

14

(8 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

Jag är ganska nybörjare på denna hobby, men har hunnit med runt 10 helmaltsbryggningarr med hyffsat resultat än så länge.

Jag har ett recept som jag experimenterat med och som jag skulle vilja ha synpunkter på. Ursprunget kom från iden att "bitter är ju gott och weiss är ju gott så om man blandar de två så..." smile

nu har jag provat den (efter 10 dagar på flaska) och kom fram till att det nog blev lite för mycket vetesmak ändå. Ölet smakar mycket mer veteöl en jag önskat. Vilken nivå på vetet bör jag hålla för att få lite weisskänningar men att det inte blir dominerande?
Som ni kan se på receptet så har jag ungefär 10% mältat och 10% omältat vete.

2.2   kg  Pale Ale Muntons Maris Otter  75%
0.3   kg  Wheat malt weyerman             10%
0.09 kg  Mørk Crystal malt, Muntons     3%
0.15 kg  Ambre malt, castle malting      5%
0.2   kg  flaket vete omältat              7%
1.    Syrarast(35°-40°):          37°     15m
2.    Fenolrast(40°-45°):         42°    20m
3.    Proteinrast(48°-52°):        50°     20m
4.    Försockringsrast(60°-72°):     62°     45m
5.    Försockringsrast(60°-72°):     68°     20m
6.    Lakning(75°-78°):        77°    --

8g Humle A, 8g Humle B    60m
15g Humle B     40m
11g Humle B     5m

Humle A) Hallertau Perle pellets  -Tysk humle, Alfasyre 7.2%
Humle B) Challenger humlekottar –England , 5.1% alfasyra

Jäst) Whitbread Ale jäst (Brewer's Choice 1099 Activator)

en annan sak jag märkt är att jag inte får så mycket kolsyra som jag önskat. jag brukar använda 5-6 g socker/liter. Borde jag ha en fullt kolsyrat öl efter 10 dagar på flaska? eller tar det mer tid?

Ha det

Klart att det ska börjas i liten skala smile
Orsaken till att jag började tänka på motströmsväxlare var ju för att de kopparrören jag har är förkromade (möjligtvis inte på insidan).

Men visst är det sant att jag är grymt sugen på att sätta igång med min bryggning. Men för det vill jag ju inte slarva med utrustningen för mycket. Förväntar mig inte att det ska bli perfekt men iaf användbart ett tag framöver.

jag funderade också på det, men jag tänkte göra en extra dekantering innan jag häller vörten på jäskärlet. Men det kanske inte är värt mödan att bygga en motströmsvärmeväxlare för att tjäna lite tid på nerkylningen.

någon annan som har rekommendationer/kommentarer?

Jag tror du har rätt. Det blir nog en liknande motströmskylare istället smile

Annars menar du att det är bättre att kyla vörten genom att sänka ner spiralen direkt i kastrullen?

jag funderar nu på att låta vörten passera igenom spiralen istället och använda vasken (som står bra till vid spisen) som värmesänka. Om jag fyller vasken med kallt vatten och sedan har lagom tillflöde när det är dags att kyla så borde det vara bättre kylning. om det sedan är som tio pepe säger att de bara är förkromade på utsidan så är det bra. Jag kan bara se en bit in i röret, men det ser förkromat ut så långt iaf..

Jaja, nu har jag nästan alla grejerna så nu är det bara att bygga på big_smile.

tänkte bygga mitt filter till lakkärlet av en finmaskig sil från clasohlson, en plåtbit i rostfritt samt lite rördelar. Nu behöver jag tips på var jag kan skaffa livsmedelgodkänt packningmaterial. behöver en ganska rejäl bit för att kunna klippa ut det som jag vill.

för att löda grejerna tänkte jag använda ett tenn/silver lod (mjuklödning). Det ska tydligen funka för koppar/rostfritt/mässing. Problemet är att jag inte kan hitta rätt flussmedel för stål.

några tips?

Jag tycker rören verkar bra men då jag inte sett eller hört någon annan nämna förkromade rör på något forum så blev jag misstänksam. Hittade ingenting på "how  to brew" heller. Ska fortsätta leta info idag..

krom är väl för övrigt en komponent i rostfritt stål om jag inte har fel?

Många av mina komponenter (kylning och lakkärl), ventiler kopplingar, ser ut att bli förkromad koppar eller förkromad mässing om jag inte hittar något som talar direkt emot det.

Ja, jag tog mest med den länken som ett exempel. Det jag är orolig för var kromet och dess inverkan på ölet. är det bättre/sämre än en av rent koppar?

glömde skicka med en länk

www.clasohlson.se/Product/Category.aspx?id=251142&_path=251882;251170;251530;251331;251142

Hej,

Jag är nybörjare och håller på att planera för att bygga de olika delarna för att börja med maltbryggning. Jag tänkte använda den klassiska lösningen med kopparspiral för vörtkylning. Men jag undrar hur det är med förkromade rör. kan man använda det?

några ideer?

alla ideer välkomna smile