Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Humlebladet → Inlägg efter Kaostronaut
Såg dessa 3 rostfria tankar med omrörare på en annan auktionsplats som stänger om en vecka.
https://www.netauktion.se/auction/produ … VJ1eRhAgKA
Antar den som är intresserad av större prylar kan ringa och höra vad det varit i dem... ser ju iallafall fina ut på utsidan.
Spännande. Följer gärna detta framöver.
Har några Amerikanska kontakter som kör den nya varianten G2 av dem och de är mycket nöjda. Blichmann har ett ganska gott rykte på andra sidan pölen.
G2 har lite bättre och isolerade handtag och en bättre kran än den gamla. Blichmann skryter ju om alla nya saker de förbättrat hit och dit, men man vet ju aldrig vad som är stolt ärligt menat säljsnack eller bara kejsarens nya kläder.
Kanonintressant inlägg Micke! Hippas du fortfarande är nöjd.
Som du ser i tråden ovan hade vi funderingar kring begränsningen kring 3+1 rast, och ingen info om det går att programmera påminnelser för givor mm. Det senare kan man ju enkelt lösa på andra sätt såklart.
Sedan ser jag nu på en av dina bilder lite av varför de är oroliga för inmäskning under 60C pga fastbränning.
3000W i en så kort doppvärmare ger nog ett ganska extremt efektdensitet, typ watt/cm... (Blichmann har uppskattningsvis 5-10 gånger längre doppvärmare för samma toppeffekt som de tagit fram just på grund av att de vill minimera risken för fastbränning).
Du skrev om ett nytt firmware, är det något som finns redan nu, eller ditt önskemål om hur det borde vara?
Vi skall precis till att köpa en Camurri, så vi kanske skulle kunna göra gemensam sak tillsammans med MM och programmera till en lite snyggare variant? Begränsningen verkar inte sitta i programmering av Crouzet i allafall.
Några andra intressanta mer praktiska omdömen från dina senare bryggningar? Vi funderar t.ex lite kring att bottenslabbet pga position/storlek på kran skulle göra det svårt att bara pumpa vidare till fermentorn. Vi tänkte att om det blir ett problem kan man väl alltid bara tappa ur allt till en extern rostfri hink med sil, och från den via en fast port ut sedan pumpa vidare genom plattvärmeväxlaren till fermentorn. Det skulle ju ändå bara ske på den fortfarande varma sidan.
petern skrev:ok tack! med andra ord inte tillräckligt. tyckte jag läste om att det fanns nån model som tål mera tryck?
Vi har sökt sådana själva, men det är få kända leverantörer som gör små konor som klarar typ 15 PSI. De flesta tillverkare som Stout Tank & Kettle, Glacier Tanks, Brewhemoth, Blichmann, MoreBeer, SS Brewing Technologies m.fl. gör billiga, snygga välbyggda konor för mellan 30-60 liter som klarar att flytta öl med kring 5 PSI, men när man går upp till 15 PSI verkar det bli en helt annan gameplan.
Skulle vi köpa en enkelväggig koma som klarar kring 5 PSI skulle det nog i dagsläget bli en för priset väldigt snyggt utrustad 1/2 G Chronical från SS Brewtech för 6.500 NOK. Kostar visserligen bara 600 USD i USA men det är stökigt med frakt över pölen. Eller en MoreBeer. Räkna grovt på kring 1.000 USD för en pall från USA inkl. DAT till Stockholm.
Närmast tycker jag Glacier Tanks kommer, de gör en snygg kyld isolerad 60 liter som klarar 15 PSI, med normal bestyckning ligger den på kring 2.000 USD+ frakt och moms.
Vi beställer istället precis just 2 egna unitanks från kina. Det har tagit oss nästan 4 veckor, och minst 50 mail, för att säkerställa att de blir som vi vill ha dem, men nu har de blivit de riktigt trevliga. Priset blir lägre men ändå extremt mycket bättre utrustade/specade.
Christian har varit behjälplig i vår tech spec, klok kille med bra input, denna där. Tack Christian! *ler*
ok tack! med andra ord inte tillräckligt. tyckte jag läste om att det fanns nån model som tål mera tryck?
Vi har sökt sådana själva, men det är få kända leverantörer som gör små konor som klarar typ 15 PSI. De flesta tillverkare som Stout Tank & Kettle, Glacier Tanks, Brewhemoth, Blichmann, MoreBeer, SS Brewing Technologies m.fl. gör billiga, snygga välbyggda konor för mellan 30-60 liter som klarar att flytta öl med kring 5 PSI, men när man går upp till 15 PSI verkar det bli en helt annan gameplan.
Skulle vi köpa en enkelväggig koma som klarar kring 5 PSI skulle det nog i dagsläget bli en för priset väldigt snyggt utrustad 1/2 G Chronical från SS Brewtech för 6.500 NOK. Kostar visserligen bara 600 USD i USA men det är stökigt med frakt. Eller en MoreBeer.
Närmsat tycker jag Glacier Tanks kommer, de gör en snygg kyld isolerad 60 liter som klarar 15 PSI, med normal bestyckning ligger den på kring 2.000 USD+ frakt och moms.
Vi beställer istället precis just 2 egna unitanks från kina. Det har tagit oss nästan 4 veckor, och minst 50 mail, för att säkerställa att de blir som vi vill ha dem, men nu har de blivit de riktigt trevliga. Priset blir lägre men ändå extremt mycket bättre utrustade/specade.
Christian har varit behjälplig i vår tech spec, klok kille med bra input, denna där. Tack Christian! *ler*
Jag har redan en kina beställning på två mantlade isolerade rostfria 3 Bar trycktestade unitanks, med alla tillbehör, plus en beer chiller med mantlad isolerad icetank och motoriserad styrning som kommer med sea-freight LCL Göteborgs hamn, DAT Årsta, och har redan pratat med handlingbolaget, så jag vet att det enda som tillkommer på min faktura är moms.
Att stuva in lite extra grejor i pallarna, exempelvis 6 nya Cornykegs höjer vikten lite men inte fraktpriset just denna gång.
Såg att Maltmagnus har samma typ av nya kegs som dem jag nu fått pris på för bara 799 inkl. moms så skillnaden är inte så stor, skillnaden skulle absolut inte bära egen frakt med det priset.
Jag var mest fundersam på skillnaden mellan Ball och Pin när det kommer till att hantera just öl, men jag tolkar det som att det funktionellt är same-same.
Gillar personligen Pin-lock för minskad risk att sätta fast fel (om man har samplat resultatet för hårt, eller är stressad *ler*), föredrar locket på en Ball-lock med pysbar PRV i locket mer än fast PRV, men lock kan man ju enkelt och billigt skifta som man vill.
Huvudorsaken enligt tillverkaren till att de promotar tre steg är inte mjukvaran, bryggverket, omröraren eller värmeelementet. Orsaken att Camurri vill mäska in direkt kring på 60 grader är förutom ett enkelt repeterbart handhandavande att det kraftigt minskar risken för fastbränning på elementen vilket det gör det svårare att diska och kan ge oönskade smaker.
Antar att det är ett kort 3000W element med hög värmedensitet, w/cm, och att det jobbar med kontaktor som kör 100% PÅ eller AV. Att ett HERMS verk inte bränner vid är ju känt. Men jag förstår inte alls varför lägre temp vid inmäskning skulle påverka en Camurri med omrörare mer än ett recirkulerande RIMS verk som BrauMeister eller Blichmann BrewEasy?
Är det för att pumpen i ett RIMS kontinuerligt flyttar bort den hetaste vätskan från botten till toppen, medan camurrin visserligen galant rör om inne i själva maltbädden i den inre hinken, men att dess värmepinne värmer vätskan längst ner och att den då bränner lättare då dem mest går runt i cirkel istället för förs iväg?
Varför är problemet för fastbränning högre just vid lågtemp inmäskning?
Ja, jag antar att eftersom man lätt kan renovera dem genom att byta alla rör, anslutningar, packningar och topplock så kan man t.ex ha fått tag på begagnade hög/smala (Ball-lock) kegs, med Pin-Lock kopplingar och Ball-lock topplock med pysbar PRV. eller en Knubbig keg med Ball-lock koppling och topplock med fast PRV... etc..
Men inuti är det är väl egentligen exakt samma konstruktion (ett längre vätskerör på ena kopplingen och ett kortare gasrör på den andra) oavsett version? Same same, but different?
De är ju gjorda för läsk, är det någon som har någon praktisk åsikt om det är någon vits att korta vätskeröret pga junk i botten (t.ex om man primar i keggen)? Antar kortning är helt onödigt om man kör över färdigjäst öl?
Hej,
Jag har de fundamentala skillnaderna klara för mig kring Corneliusfat: De är i stort sett lika för oss ölbryggare.
* Pepsi/CocaCola historiken, gör att Ball-Lock finns i större volymer i marknaden.
* Hela Cornelius-eran är på väg ut då Pepsi och CocaCola mfl allt snabbare går över till bag-in-box concept.
* De har ungefär samma volymer men lite olika yttermått, svårare att hitta mindre Pin-Lock modeller,
* Alla Cornelius fat utom gamla sortens racetrack har samma sorts patenterade lock i toppen men att Ball lock locket har manuell pys, medan Pin-Lock har fast prv.
* Pin-Lock kan inte sättas fast fel
* Båda kan renoveras med ganska billiga reservdelar.
Säkert mer skillnader jag missat, men de verkar ju tillräckligt lika.
MEN, skall precis lägga beställning på nya från Kina. Vad bör jag välja då priset är samma? Det jag har svårt att få grepp om är om det för oss ölbryggare finns någon specifik för eller nackdel med endera?
Något alls som skiljer i hur man *arbetar* med dem vid fyllning från botten, jäsningsprocessen, kolsyresättning, diskning etc?
Fick ett bra praktiskt tips om Camurrin idag kring 3-stegsbegränsningen:
Traditionella mäskningsraster:
1 Syrarast 35-40C, upp till ett par timmar
2 Fenolrast 40-45C, 15-30 min (vid sydtysk veteöl)
3 Proteinrast 48C-52C, 15-60 min
4 Försockringsraster: (Glidande skala mellan rasterna nedan beroende på smaktarget)
a) Maltosrast, ~62C,
b) Dextrinrast ~72C, (om högre restsötma är önskvärd)
5 Utmäskning, 78C
6 Kok
Man har ju tillgång tre valfria raster raster, lyfter ur korgen och kör sedan igång ett nytt program med 1 steg som bara är kok. Det ger en praktisk och naturlig tillgång till i alla fall 4 programsteg, och då är man ju i princip hemma.
Rast 1 hanteras enkelt med t.ex Calcium eller mköksyra etc,
Rast 2 kan vid behov hanteras med att köpa pre-cooked, flaked eller torrifyed malt.
Rast 3 behövs väldigt sällan ändå eftersom dagens vanliga maltsorter normalt redan har tillräckligt hög proteinhalt.
Det tog bort ett ganska viktigt frågetecken, iallfall just för mig.
Kanon. *ler*
Thanx för bra input.
Tack för den fördjupningen. Om jag förstår den rätt stämmer den fortfarande i stort överens med hur jag tolkar Smith.
1 Syrarast 35-40C, upp till ett par timmar
2 Fenolrast 40-45C, 15-30 min (vid sydtysk veteöl)
3 Proteinrast 48C-52C, 15-60 min
4 Försockringsraster: (Glidande skala mellan rasterna nedan beroende på smaktarget)
a) Maltosrast, 62C,
b) Dextrinrast 72C, (om önskvärd för högre restsötma)
5 Utmäskning, max 78C
Om jag tolkar 3-stegs programeringen med Camurrin rätt så har man rationaliserat processen och hoppar med ett sådant bryggverk över alla raster under 60C?
Man löser syrarasten/PH med tillsatser, hanterar ett eventuellt behov av fenolrast för t.ex sydtyska veteöl med pre-cooked, flaked eller torryfied vetemalt, och hanterar generellt behovet av proteinrast med att använda modernt mältad säd.
Tolkar jag det då som att All is good, All is well, i praktiska termer? Och att när man läser ett recept så skippar man helt enkelt bara mäsksteg 1-3 bara man har löst resten enligt ovan?
Ser ju bra ut och verkar enkelt. Cornelius locket hanterar väl både plus och minus tryck?
Om du skulle vilja att den suger i sig CO2 istället för luft om du snabbkyler den, ligger du på med lite CO2 då bara på ingående?
Hej, jag läste Brad Smiths inlägg på BeerSmith om fördelarna med single-step mäskning.
http://beersmith.com/blog/2013/02/08/mu … e-brewing/
Utifrån detta perspektiv uppfattar jag det som att Smith menar att:
1) syraraster numera är onödiga eftersom det idag är enklare att sätta PH-värden med ofarliga tillsatser
2) att proteinraster i praktiken är onödiga eftersom 95% av ölsorterna numera körs på modernare, bättre mältade sädeslag... men... att de 5% av ölsorterna (t.ex vissa sydtyska veteöl, och diverse obskyra (?) recept med olika varianter av omältad säd) inte kan bryggas i single-step... iallafall inte med mindre än att man "Pre-cook, flake or torrify the unmalted cereals". Så även dessa öl kan man då uppenbarligen brygga som single-step, men att dessa kräver lite speciella inköp alt. lite finurlighet i förberedelserna.
3) Slutligen struntar man i princip i dextrinrasten eftersom maltosrasten görs lite längre/högre ( man får då ut lika mycket eller mer socker (men att just balansen mellan maltos och dextrin kan ändras något, ger s.a.s maximalt utbyte men kanske en annan balans i sötman (smaksak).
Bakgrunden till frågan är att Camurri CB50 och CB200 kör det som de kallar en modernare lite mer professionell bryggmetod, dvs i linje med Smiths Single-Step Mashing, och bara använder tre programmerbara tid/temp steg. De är ju onekligen både kapabla och trevliga bryggverk.
Dels är det väldigt sannolikt att jag helt missförstått ovanstående, men är det någon av er med några bryggningar under bältet som kan ge något praktiskt perspektiv på om detta kommer att ge oss mer huvudbry, eller mindre, jämfört med att brygga med traditionell stegmäskning i en BM50 eller liknande?
Ja, även vi gillar din blogg, Lindh, keep up the good work.
Vi är mycket intresserade av just CB50, framför allt gillar vi principen med omrörare och att den tar liten plats. Dessutom är den ju både snygg, enkel att använda och diska samt klarar av att göra större batcher för starkare öl än t.ex BM. Vi bryr oss inte alls om att den har skruvad plastkran, eller det utomordentligt korkade tilltaget att man måste ligga på golvet för att ställa in styret. (Får väl köpa till bluetooth tillägget *ler*)
Jag läste på uppmaning av MaltMagnus Brad Smiths inlägg på BeerSmith: http://beersmith.com/blog/2013/02/08/mu … e-brewing/
Utifrån detta perspektiv uppfattar jag att Smith menar att PH-värden sätter man idag lättare med enkla tillsatser än via syrarast och att proteinrast är i praktiken är onödig för de 95% av ölsorterna som kör med vanliga mältade sädeslag, men... att de 5% av ölsorterna (t.ex vissa sydtyska veteöl, och diverse obskyra recept med olika varianter av omältad säd) inte kommer att kunna bryggas... med mindre än att man "Pre-cook, flake or torrify the unmalted cereals". Så även dessa öl kan man då uppenbarligen brygga även i CB50, men med lite finurlighet i förberedelserna.
Jag tolkar det hela som att CB50 är ett lättanvänt och trevligt bryggverk som klarar av att brygga i princip allt (även starkare öl i större batcher jämfört med BM50), men att det kanske inte är riktat mot de riktigt finurliga bryggarna som väldigt ofta vill brygga olika mer eller mindre obskyra recept med t.ex omältad säd.
Kan tänka mig att många proffsbryggare kan köra CB50 eller CB200 som pilotbryggverk, särskilt eftersom även kommersiella bryggerier som lever på obskyra öl ändå vill kunna rationalisera sina bryggprocesser och ingredienser så långt det går, om inte annat för lönsamhetens skull.
Humling verkar man enkelt göra direkt i koket utan humleburk eftersom det inte är några pumpar och slangar som kan sätta igen, och omröraren skapar en liten whirlpool effekt, så man ska kunna tappa ur vörten nertill utan alltför mycket trams när man är klar. Kylslingan ser smutt ut, men vi kommer nog att kyla in-line via pump till jästankarna. Antagligen kan vi behöva sätta någon sorts sil/filter efter kranen, innan pump och PVV, men det är ju på varma sidan så det ser vi inget problem med. Det lutar s.a.s alltmer åt en CB50 för oss.
En fundering vi inte har klart för oss ännu är väl egentligen om det är en medvetet vald designidé (pga omrörare/värmespiral mm?) att begränsa sig till just tre programmerade raster och första temp kring 55C? Eller om det mest är en lite "olycklig kompromiss" pga just den valda styrmodulen/uppvärmningen? Om man skulle kunna programmera om/uppgradera/byta ut den nuvarande Crouzet modulen till en Crouzet med fler programmerbara steg så skulle väl även även "old-school" bryggarna slappna av och kunna följa alla sina gamla invanda mäskprofiler mer slaviskt? Det skulle ju inte hindra de 95% som vill köra som vanligt.
Eller skulle något annat i Camurrins grundprincip då motverkas?
Att syrarast inte behövs i ett modernt bryggeri kan man ju tänka sig då man enkelt kan anpassa PH mm med enkla ofarliga tillsatser. Fenolrasten som verkar ligga under camurrins normala inmäskningstemp (om så är fallet) är väl egentligen bara viktig för sydtyska veteöl?
Är det därför tre raster ska räcka, en Proteinrast (~50C) en Maltosrast (~62C) och en Dextrinrast (~72C), och att urmäskningen på max 78C inte räknas som en rast... eller kör man en längre maltosrast som gör att det inte finns något över till dextrin... eller blir upplägget annorlunda pga att camurrin har en blandare eller något annat coolt trick? Varför inte bara tillåta fler steg steg i programmeringen, Crouzet modulen i styret är nog inte i sig begränsningen på just den punkten?
Notera att jag INTE egentligen kan sådant här, så jag har antagligen helt missat någon riktigt väsentlig poäng. Vi skall ju precis lägga order på ett bryggverk och Camurrin är ju ett av de vi väljer mellan.
Och på samma bog, förlåt en novis: kornmalt, vetemalt, rågmalt, havremalt och olika omältade sädessorter har man ju sett i recept, även specifika namn på olika varianter från olika typer av regioner av dessa sädesslag (som man inte ens visste fanns)... men vad menas med "Gammal sorts malt" och "Modern malt"?
Det ena sättet att tolka frågan handlar om vilka volymer som systemet kräver, det andra sättet handlar om vilken produktionsvolym som är lönsam.
Den första frågan kanske är besvarad ovan, men jag antar de även kräver någon sorts frekvens på leveranserna med. Den andra frågan blir ju mycket svårare att svara på.
Dels har man ju lite udda engångsinvesteringar för att bryggeriet ska klara alla krav på myndighetskrav t.ex som livsmedelslokal, och som lager av alkoholdrycker.
Sedan kommer en del fasta och löpande kostnader för att ha en verksamhet, typ någon variant av bolag med styrelse, ledning, bokföring och redovisning, hemsida mm.
Fasta investeringar är sådant som kostar pengar oavsett om ni brygger en enda liter öl eller ej, typ bryggverk, analysprylar, pumpar, tankar för fermentering, lagring, kylning, tappning, diskning mm. Denna typ av kostnader kan tas direkt eller skrivas av i enlighet med affärsplan över vissa tidsperioder.
Löpande kostnader är råvaror, flaskor, etiketter, elström, vatten, telefon, löner, skatter, transporter, reparationer, underhåll och alla sådana kostnader som försvinner om ni tvärt slutar producera.
Till det bör det väl skapas någon sorts vinst och betalas skatt mm.
Då huvuddelen av priset på en öl i butik är skatter behöver det produceras ett ganska stort antal ölflaskor för att nå lönsamhet. De flesta bryggerier verkar behöva 4-8 år innan de når svarta siffror i böckerna.
En allmän tumreglerna är väl att inte ta lån utan ha ett riskkapital innan man ens funderar på att börja, inse att det krävs mycket längre ekonomisk uthållighet än man tror, och att gränsen för att det skall kunna gå runt av egen kraft, dvs bära löner och ge vinst, verkar ligga på gissningsvis 100-300.000 liter per år. Men den siffran beror ju nästan helt på fasta kostnader och löner.
Vill man stegmäska är Braumeistern mer lämpad.
Det var en intressant aspekt jag inte tänkt på, på vilket sätt skulle du säga att Camurrin är mindre lämpad just för stegmäskning?
Vi har samma fundering kring bryggverk, skillnaderna vi ser är att Braumeister, 3200W, kör RIMS ked pump och verkar ha ett aktivare svenskspråkigt community, Camurrin kör elektrisk doppvärmare på 3000W och har omrörare i maltbädden.
Jag har inte använt något av dem men när jag läst olika forum för att få svar på samma fråga verkar användarna i båda läger väldigt nöjda, gör fina konsistenta öl och verkar känna sig ha få begränsningar. Båda bryggverken är snarlikt prissatta, ser bra ut, enkla att arbeta med och lätta att diska. Man blir nog nöjd med båda.
Ser man på arga inlägg eller diskussioner kring förslag på hemgjorda customiseringar cirkulerar många trådar kring större och bättre kranar, avsaknad av olika tillbehör, krånglande pumpar, behov av bättre avsilningslösningar och olika försök till åstadkomma snabbare eller förbättrad koktemp. Jag tolkar det själv som att båda har lite väl nätta dimensioner på sina anslutningar, lite väl veka pumpar och svag värme/dålig isolering.
Vi skulle hellre köpa ett elektriskt Blichmann BrewEasy med TowerOfPower men det är fortfarande oklart för oss om ToP alls klarar svensk elektricitet.
Kanske jakeelee är något riktigt spännande på spåret, i varje fall just för oss? En Blichmann BE, men köra camurris Crouzet Millenium 3 styr istället för ToP?
Hej,
Är det någon av er som jäser och lagrar i trycksatta tankar? Vi funderar kring tryck när man utrustar en unitank. (I en mindre unitank är antalet öppningar i toppen ofta ganska begränsat, vi skulle vilja sätta ihop en flexibel triclampad lösning som klarar så många av tryck/CO2 funktionerna som möjligt på samma öppning)
Dels behöver väl en trycksatt jästank rent allmänt tryckmätare och PRV för att skydda tanken för kärlets maximala över- och undertryck, dels behöver man väl ibland även en möjlighet att kunna hantera mer eller mindre skum/vätskefylld Blow-Off som själva PRV:n normalt sett inte är designad för.
När det uppstår undertryck vid kylning pga kanske man hellre vill ersätta volymtappet med lite CO2 i toppen än att låta tanken dra luft från rummet genom en PRV.
Sedan kan man väl även kunna vilja ligga på med lite CO2 i toppen när man humlar eller av någon annan anledning vill öppna en port i toppen, t.ex för att minimera risken med att släppa in mer luft /bakterier an nödvändigt?
Slutligen vill man ju kunna trycka öl till keg med CO2.
På engelska pratas det om bunging valves och spunding assemblies, prv:s, blow-off valves och CO2 assemblies, vissa är kombinationer av olika delar av dessa funktioner, och ibland är de dessutom integrerade med roterande CIP spraybollar, tar tillvara på överskott av CO2 etc.
Någon som har klok och praktisk input?
Kylmantel, isolering, svetsat lock så det går att trycksätta på riktigt, en bra spundingventil, någon form av manlucka, möjligtvis 2" bottenventil. I toppen vill jag ha: en säkehetsventil, anslutningar för CO2 in och ut.
För kylningen hade jag behållt ölkylaren och kanske möjligtvis tittat lite på någon annan form av reglering av ventilen. Den har en viss förmåga att skjuta över lite när den är termostatstyrd.Inte för att det spelar någon roll, men tanken är från More beer.
riktigt snygga pjäser till bra pris di däringa More Beer. Deras kyllösning är smutt med, men din är coolare *ler*
Någon specifik orsak till att du vill ha CO2 In just i toppen? Vi har positionerat den rostfria CO2/O2 IN diffusorn precis ovanför konvinkeln så den ligger horizontellt, lågt och centrerat i ölvolymen. Eller menar du en anslutning på toppen för en cask breather för att hantera volymminskning med CO2 istället för luft?
Hej Svensson. Du har ju nu kört din uppsättning ett tag med styrning på din Blichmann kona. Om du skulle få designa din egen kylda kona från start, är det något speciellt du skulle ändra, ta bort eller lägga till?
Ja fast det är on/off på ventilen
Det sitter en pump i själva ölkylaren. Denna är till för att cirkulera vattenbadet inuti kylaren (kanske 10 liter) och att pumpa kylvatten genom ölslangar och kyla tapptornen. Det är på denna kylning jag har kopplat in mig.
Om man sen vill kyla flera jästankar samtidigt så är det bara att sätta en förgrening och en individuell ventil till varje tank. Vill du ha olika temperaturer i de olika tankarna är det bara att ställa in det på kontrollen som styr ventilen.
Ungefär som här: http://www.prochiller.com/files/GLYCOLGUIDE.pdfKapaciteten på en sådan här kylare är bra mycket större än min lilla jästank.
Det fins även en del info om att kyla med ölkylare på pro brewers forum
Låter ju kanon! Bra översiktsbild, och ska genast kolla upp pro brewers forum. Vad har du för ungefärlig kyleffekt på den du har?
(Vi har ju nu beställt 2 st 50 liters glykolkylda jäskonor som klarar 2 Bar i tryck, och de vill nu veta hur vi vill göra med kylare, sensorer och styrning. Vi siktar ju på att köra dem som unitanks med både primär & sekundär jäsning samt kunna kallkrascha, sätta kolsyrenivå och lagra, allt i samma tank. De har föreslagit en cooler med en isolerad extern "icetank"+ förgrening och separat styr av flow. Med din input känns det som att vi kanske kan hoppa den externa kyltanken... kräver att deras cooler redan har en i sig förstås. Bör vi kanske fundera på om vi kan hitta ventiler som inte bara är av/på med, eller fuckar det bara upp styrningen tro?)
Som alltid, påläst och pålitlig input från dig, Thanx!
Humlebladet → Inlägg efter Kaostronaut