Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Humlebladet → Inlägg efter Runken
Sidor 1
Ja hur smakerna lär bli har vi inte den blekaste om i vilket fall 
Helt otestat recept som vi tog fram på följande vis.
Läste how to brew för att leta upp humle vi trodde på.
Läste maltbeskrivningen på maltmagnus och testade med beersmith.
och körde med det vi trodde på, för att öka på spänningen så är det första helmaltsreceptet i otestad utrustning
Ska ta med jästen i planeringen med (inget är säkert inehållsmässigt förens jag kyler vörten )
Mvh Emil
Tjo nu har jag även värvat min bror till denna hobbyn
Saken är den att han föredrar lager (vilket jag hitils lyckats undvika då jag föredrar ale)
Nu till saken, en Ale brukar bli färdig på kanske 3veckor (1vecka primär och 2 veckor sekundär) jag räknar inte in ev flaskjäsning här då jag varierar mellan flaska och fat
Hur lång tid kan man räkna med att en lager kan tänkas ta?
Sen ett annat delikat litet problem, tanken är att jäsa i hans jordkällare som håller nästan exakt 14 grader C dygnet om året om.
Dvs lite för kall för ale och lite varm för lager.
Vad lämpar sig denna jordkällare bäst till lager eller ale?
Mvh Emil
Jo det där har man tänkt på några gånger
Det är faktiskt riktigt skumt detta med oljan.
Menar i stort sätt om du använder dig av en befintlig bensinmotor eller diselmotor för den delen så kan du i stort sett köra på alla förädlade kolväten du kan ta fram.
Torrdestilation av trä = Metanol (detta kräver dock lite ombygnation då det är väldigt korrosivt)
I stort alla vegetabiliska oljor kan man framställa någon form av biodisel på.
Bara en sådan grej som gamla gummidäck skall man kunna konventera om till biodisel.
För att ta etanol, ja vad behövs egentligen för oss är det egentligen bara en fråga om att ta processen ett steg längre (och ett steg utanför lagen)
Mycket socker går till spillo kan jag säga (började jäsa en del i min stenkista, märktes tydligt när vi råkade gräva hål i den)
Eller för den delen metangas, det är nästan enklare att ta fram.
Kanske tilloch med en kombo, jäs avfallet destilera och kör biprodukten i en rötkammare.
Ved tja om vi inte gör metanol så kan vi ju göra gengas.
Började tänka i dessa banorna själv, började faktiskt fråga kunnigt folk om vad som krävdes.
Sen startade min konspirationsterori.
Nu var detta längesedan så detaljerna är lite luddiga.
Men i vilket fall fram tills modern tid så har reglerna för fordonsmontage av ett gengasaggregat varit lika sedans krigstiden.
Dvs det har anseets vara ett tillskotsaggregat och inte ineburit några större komplicationer för byggare rent juridiskt.
År 2000 (minns bara att det var detta mileniet inte exakt årtal)
Vad jag vet var att det ändrades ungefär när priset på drivmedel började ta fart (dvs då det började denna med snabba banan uppåt)
Då klassades det om till (kommer inte på ordet nu) men i allfall syftar det nu till en ombygnation av fordonet och därmed kräver nytt avgascertifikat (omöjligt för privatperson att fixa)
Likväl så om man följer samma lagkrav så gör samma lag att all form av förändring av motorn kräver ett nytt avgascertifikat.
Detta inkluderar följande (och mer)
Förändring av motorns drivsystem (glöm att byta till en annan växellåda)
Förändring av motorns avgassystem (den bevisar att snubben i fråga inte kunde ett piss om bilar)
Ja i stort sett allt som i din vildaste fantasi kan påverka motorn.
Självklart gör detta det olagligt att konventera till etanol (därav bristen på etanolchip)
Eller annat miljöbränsle.
Förutsatt att biltillverkaren inte redan har lagt ett godkännande där det i stort står att för just den biltypen så får man t.ex tanka biodisel (det enda mig veteligen som finns, för etanol så vill det till att den heter t.ex flexifuel)
Sen att dom på bilbesiktningen ofta ser mellan fingrarna är en annan sak.
Jag anseer att det är rent hyckleri, faktum är att jag tror att allt handlar om att staten inte vill gå miste om en av sina största inkomster och därmed ser till att vi inte har så mycket lagligt spelrum att leka med.
Tänk vad pengar som gått förlorade om detta hade ändrats,
t.ex legaliserat destilations av fordonsetanol och etanolkonvetering.
Jag hade brännt bränslet hemma utan att tveka i allfall
Chipptillverkarna hade inte varit sena med att lancera etanolchip till massvis med bilar heller
Men som sagt, jag tror att det handlar om att staten skall få in sina pengar, miljön är ett bra slagträ när man skall lägga på miljöskatt i övrigt så är den ointresant i allfall på fordnonsidan.
Nä nu måste jag fan sluta (märkte att inlägget blev förbannat långt)
Det är min terori om det i allfal
Än så länge är jag bara i planeringstadiet
Förutom styrsystemet då, det är på gång i allfall.
När styrsystemet är färdigt så skall systemet byggas runt detta, har redan tanken i rostfritt, denna skall jag försöka komma på ett bra sätt att kapa, Sen återstår frågan hur mycket skit som kan ha samlats i denna under 20år + som denna var i bruk.
Förhoppningsvis är allt frid och fröjd där inne.
Frågan är vad man skall göra för att få till ett så perfekt snitt som möjligt.
Just nu funderar jag på att bygga någon jigg till detta, så man kan rulla tanken samtidigt som man skär för att snittet skall bli helt perfekt.
Svarven är ju för liten
Någon dag när vädret blir lite sämmre så kommer jag nog bosätta mig i verkstaden ett tag och börja bygga
Gött då får det bli den pumpen
http://viewitem.eim.ebay.se/12V-DC-Brus … 29337/item
Här är den föresten (har folk invändningar så vill jag gärna höra dom )
Lägg märket till att man kan styra farten med potentiometer
Samt innebär det att jag kan klippa potten och koppla den till mitt styrsystem om jag vill (detta blir dock efter att vi fått fram en fungerande prototyp)
Nope brorsan heter Markus
Inga funderingar på övriga systemet?
Tror ni att min flödesprincip stämmer med verkligheten t.ex?
Dvs att genom att lakkärlet är helt tätt (bortsett från en övertrycksventil)
borde ge mig dom fördelarna jag tror mig få?
Dvs att när jag lakar ur (dvs börjar tappa ur vörten) kommer få så nivån hålls konstant?
Samt då detta med att det borde innebära att maltbädden får ökad motståndskraft mot kompression? (dvs stuck sparge)
Sen finns det en grej som gör mig lite fundersam med konstruktionen.
Detta med att inloppet löper genom ett rör som går rakt igenom maltbädden.
Kan det orsaka problem tro?
Jag är helt oskyldig.
förutsatt att smp inte grundar sin artikel på stoff.
Det enda jag gjort är att jag varit i kontakt med alla berörda myndigheter och kollat skatten, kraven osv.
Men jag har inte startat något bolag.
Btw någon som har en ide ang lagom pumpkapacitet till detta bygge?
Sneglar lite på en som pumpar 2000L/H.
Magnetkopplad, och finns möjlighet att hastighetsstyra via mitt styrsystem.
Efter infon jag fått från säljaren så är den även livsmedelsgodkänd. upp till 100C.
Är bara rädd att pumpen är i största laget.
Ni som kör med cirkulationspump vad är lagom?
Nu jäklar efter lång tids inaktivitet i hembryggarvärlden (blev lite nedslagen efter första bryggden som inte blev som jag ville och har vuxit ur köket vilket bara det ger mig problem)
I vilket fall, nu så är det dags att bygga sig ett bryggverk.
Som det ser ut nu så blir det ett Herms (tror det heter det)
I vilket fall så här ser processen ut för tillfället (även lite info ang mitt styrsystem)
Vi börjar med HLT-tanken.
Denna består av en halva rostfri varmvattenberedare dvs 50L
2-3 elpatroner på 2kw (ungefärligt har ej köpt elpatron ännu har bara ett från en gammal vattenkokare)
Här i sitter även en tempratursensor (Dallas ds1820 har jag för mig)
Samt en värmeväxlar spiral.
Värmeväxlarspiralen.
En tempratursensor av ovan nämd typ på utsidan av HLT (dvs utloppet) för att mäta tempratur på vört som går i retur till MT (mash tun)
MT(chansar på förkortningen dvs Mash tun)
Denna blir lite speciell då jag återanvänder mycket från varmvattenberedare här (om det nu inte kan ge några oförutsedda bieffekter som folk gärna får informera om )
Varmvattenberedaren har både inlopp och utlopp i samma gavel och gavlarna är rundade som en trycktank.
I mitten är utloppet som i stort bara är ett hål med en rörstump på. (som det brukar vara helt enkelt)
Inloppet däremot består av ett rör som går in i samma gavel och sedan går till andra gaveln.
Detta rör kommer jag kalla för stigarröret.
Röret kommer kapas samtidigt som tanken klyvs itu medels vinkelslip.
Däremot kommer röret göras lite kortare än vad änden blir och förses med en U-sväng dvs rikta om så den pekar neråt mot utloppet.
på röret kommer sedan en silikonslang fästas och i änden på den en hemmabyggd difusor (dvs den delen som ser till att strålen inte borrar ett hål i maltbädden) betstående av 2 rostfria plåtar en där slangen fästs och en som riktar om stålen så att det får paraplyform.
Difusorn fäst medels stoppskruv i stigarröret och kan därmed anpassas höjdleds för olika mängder malt.
Rostfri hålplåt får bli falskbotten.
På utloppet från MT (mash tun även känt som lakkärl)
en bit utanför kommer ytterligare en tempratursensor fästas.
Nu till den intresanta delen av MT.
Tanken är här att min difusor kommer befinna sig under vattennivån i lakkärlet alltid (undviker hot side areation)
sen kommer ett tätslutande lock fästas på toppen av mitt lakkärl, varför?
Här har jag tänkt till lite. Om systemet förblir helt slutet så bör det göra att man enklare undviker att lakbädden komprimeras.
Varför? jo om systemet är slutet så kommer alltid lika mycket vört in som ut, dvs det skapas ett mindre undertryck på utloppet.
Sen finns det ytterligare en fördel.
När jag sedan kopplar om när det är dags för att laka ur så kommer lakvatten in i tanken men då det fortarande är sluten så lär det i det närmaste vara omöjligt att pumpa ut mer vört än vad det sugs in lakvatten.
Självklart kommer jag montera dit säkerhetsventiler på detta system.
Sen då till styrningen
Som jag tidigare nämt så sitter elpatronerna i HLT,
En tempratursensor sitter i HLT för att hålla kolle på dennes tempratur.
Och en på utgående från spiralen, utanför tanken för att hålla koll på tempratur på återcirkulerade vört.
Samt en på utlopp från lakkärlet för att mäta tempraturen där.
Tanken är att låta systemet först värma vattnet i HLT till rätt tempratur (i nuläget samma som önskad tempratur i maltbädden)
Detta kommer att optimeras senare med hjälpt av alla tempratursensorer.
Däremot innan systemet byter över från värmesteg till rast (kallar det för det. dvs steg ett värm till maltbädden uppnått rätt tempratur, håll sedan denna tempratud i X tid)
Så skall tempraturen på utgående från maltbädden vara samma som måltempraturen. (kommer sitta några klassiska termometrar där med då bryggaren i detta fallet är ett kontroll freak)
Sen ytterligare en liten grej som är tänkt att optimera systemet ytterligare.
I HLT tanken kommer en omrörare att monteras som kommer gå konstant då jag är övertygad om att detta kan bättra på effektiviteten på värmeväxlaren
Nu är frågan vad alla ni har för åsikter om detta
Nu jäklar efter lång tids inaktivitet i hembryggarvärlden (blev lite nedslagen efter första bryggden som inte blev som jag ville och har vuxit ur köket vilket bara det ger mig problem)
I vilket fall, nu så är det dags att bygga sig ett bryggverk.
Som det ser ut nu så blir det ett Herms (tror det heter det)
I vilket fall så här ser processen ut för tillfället (även lite info ang mitt styrsystem)
Vi börjar med HLT-tanken.
Denna består av en halva rostfri varmvattenberedare dvs 50L
2-3 elpatroner på 2kw (ungefärligt har ej köpt elpatron ännu har bara ett från en gammal vattenkokare)
Här i sitter även en tempratursensor (Dallas ds1820 har jag för mig)
Samt en värmeväxlar spiral.
Värmeväxlarspiralen.
En tempratursensor av ovan nämd typ på utsidan av HLT (dvs utloppet) för att mäta tempratur på vört som går i retur till MT (mash tun)
MT(chansar på förkortningen dvs Mash tun)
Denna blir lite speciell då jag återanvänder mycket från varmvattenberedare här (om det nu inte kan ge några oförutsedda bieffekter som folk gärna får informera om )
Varmvattenberedaren har både inlopp och utlopp i samma gavel och gavlarna är rundade som en trycktank.
I mitten är utloppet som i stort bara är ett hål med en rörstump på. (som det brukar vara helt enkelt)
Inloppet däremot består av ett rör som går in i samma gavel och sedan går till andra gaveln.
Detta rör kommer jag kalla för stigarröret.
Röret kommer kapas samtidigt som tanken klyvs itu medels vinkelslip.
Däremot kommer röret göras lite kortare än vad änden blir och förses med en U-sväng dvs rikta om så den pekar neråt mot utloppet.
på röret kommer sedan en silikonslang fästas och i änden på den en hemmabyggd difusor (dvs den delen som ser till att strålen inte borrar ett hål i maltbädden) betstående av 2 rostfria plåtar en där slangen fästs och en som riktar om stålen så att det får paraplyform.
Difusorn fäst medels stoppskruv i stigarröret och kan därmed anpassas höjdleds för olika mängder malt.
Rostfri hålplåt får bli falskbotten.
På utloppet från MT (mash tun även känt som lakkärl)
en bit utanför kommer ytterligare en tempratursensor fästas.
Nu till den intresanta delen av MT.
Tanken är här att min difusor kommer befinna sig under vattennivån i lakkärlet alltid (undviker hot side areation)
sen kommer ett tätslutande lock fästas på toppen av mitt lakkärl, varför?
Här har jag tänkt till lite. Om systemet förblir helt slutet så bör det göra att man enklare undviker att lakbädden komprimeras.
Varför? jo om systemet är slutet så kommer alltid lika mycket vört in som ut, dvs det skapas ett mindre undertryck på utloppet.
Sen finns det ytterligare en fördel.
När jag sedan kopplar om när det är dags för att laka ur så kommer lakvatten in i tanken men då det fortarande är sluten så lär det i det närmaste vara omöjligt att pumpa ut mer vört än vad det sugs in lakvatten.
Självklart kommer jag montera dit säkerhetsventiler på detta system.
Sen då till styrningen
Som jag tidigare nämt så sitter elpatronerna i HLT,
En tempratursensor sitter i HLT för att hålla kolle på dennes tempratur.
Och en på utgående från spiralen, utanför tanken för att hålla koll på tempratur på återcirkulerade vört.
Samt en på utlopp från lakkärlet för att mäta tempraturen där.
Tanken är att låta systemet först värma vattnet i HLT till rätt tempratur (i nuläget samma som önskad tempratur i maltbädden)
Detta kommer att optimeras senare med hjälpt av alla tempratursensorer.
Däremot innan systemet byter över från värmesteg till rast (kallar det för det. dvs steg ett värm till maltbädden uppnått rätt tempratur, håll sedan denna tempratud i X tid)
Så skall tempraturen på utgående från maltbädden vara samma som måltempraturen. (kommer sitta några klassiska termometrar där med då bryggaren i detta fallet är ett kontroll freak)
Sen ytterligare en liten grej som är tänkt att optimera systemet ytterligare.
I HLT tanken kommer en omrörare att monteras som kommer gå konstant då jag är övertygad om att detta kan bättra på effektiviteten på värmeväxlaren
Nu är frågan vad alla ni har för åsikter om detta
Finns kanske ett ännu enklare sätt...
Nu har jag det inte direkt i huvudet men är det inte bara gängade rörstumpar?
har gjort egna nipplar till bilar osv via denna metod "specielt då jag hade lite skumma gängor på en del av det"
Man tager helt enkelt en skruv med rätt dia och gänga, finner centrum på denna gör ett körnslag och antingen borrar ur den med hjälp av svarv eller pelarborr...
Med svarv har man ju även möjligheten att göra en rak och fin kant, kona osv....
Då kan du ju även välja längden helt själv...
Rostfria skruvar brukar ju dessutom säljas på lösvikt 
Kan tilläggas att receptet är på en 25liters batch
Hmm det där med det vita på apelsinen var verkligen skitbra info "tänkte ju ta fram rivjärnet och riva tills jag såg vitt på apelsinen vilket ofelbart hade gett mig en del vitt i det pulvret som hade blivit"
Hmm får nog skala apelsinen och riva bort det vita eller skära tills det är gult på båda sidor...
hmm då jag vill åt aromen får det nog bli en halv apelsin
Då är det bara kryddnejlikan med sen har man en tillräckligt stor verktygslåda
Tinkturer att justera med i efterhand och information om hur man gör när man låter dom koka;)
känns som detta kommer gå bra
några synpunkter på receptet i övrigt?
Hmm som utbildad bilmek är jag lite skeptiskt, dom jag har använt "finns 2 olika en för att kolla batterivätskan och en för kylarglykol"
den för kylarglykol är nästan alltid graderad i celsius och F¨...
Jag minns inte riktigt vad den för batterivatten vart graderad i "sällan jag nyttjade dom oftast sitter det ju servicefria batterier idag" men har för mig att det var någon form av densitetsskala...
Har man tur är det något som i allafall har samma kurva som ochle "säkert felstavat men lär mig aldrig stava det"
dvs som kelvin och celsius precis samma steg bara att man får lägga på X-antal grader för att gå från K-C...
"by the way skriver utbildad bilmek då jag inte arbetar inom det yrket utan har bara certifikatet och massvis med praktik så folk inte tar för givet att man arbetar på en verkstad"
Men som sagt skulle tro mer på en sådan man har till batterivatten i sådanafall, "om dom fortfarande går att få tag i som sagt används knappt i dagens läge"
se till att få en som är justerbar bara, "dvs att man kan fixa till skärpan, finns en del billiga varianter där detta inte går, hopplösa att använda i min mening har aldrig stött på en sådan där skärpan varit bra"
Hoppas jag var till hjälp.
Jo tinktur är ju ett alternativ som jag ska fundera på ett tag framöver...
men som vanligt vill man ju se båda sidorna av myntet
Ser nu ett allvarligt feltänk när jag skrev, dett är ju kryddnejlika jag vill ha i "sånna man trycker in i apelsinen "
inte någon koriander "undrar hur jag kunde tänka fel där egentligen"
Så vad kan tänkas vara lagom i ett kok?
en kryddnejlika ½kryddnejlika "har hört att det ska vara en potent liten sak den där"
5apelsiner?
"ja raasken jag kommer köra på tinkturvarianten också, tänker följande, skiter det sig med kryddorna i koket så bättrar jag med tinktur, hugger så klart till i underkant på vad jag tror och misstänker vara lagom på alla kryddorna så det inte blir för mycket i allfall, blir det för lite så kör man lite tinktur"
Man måste ju mästra båda teknikerna
Tjo nu är det dags för mig att göra mitt första julöl någonsin...
Jag tänkte delmäska denna gången... "saknar utrustning för att köra på helmalt, eller rättare sagt inte haft tid att bygga ihop det"
Receptet är som följer.
4kg weyermanns vienna red LME
2kg muntons mörk "spraymalt"
1kg crystal 200 från vikingmalt. "maltmagnus hemsida"
25gram chinook boil 60min
21gram cascade boil 30 min
28gram chinook boil 5min
Hur jag tänkt när jag gjorde detta receptet är som följer.
Färg = mörk röd/svart
Smak = vad jag ute efter en öl som har en väldigt stor kropp, sötma och smörkola "lyckades få till detta i en öl jag förgäves försökt återskapa" men smörkola i eftersmaken och ganska hög alkoholstyrka. "vintervärmare"
kanske några rostade toner, lite kryddig utan att dom tar överhanden.
Arom = en blandning mellan apesliner med koriander "vi vet väll alla hur skarpt denna doften är förknippad med jul?" och gärna lite doft av gran "julgran that is "
Sen skulle man ju få till det, började med grundstommen, vienna red antyder ju att det blir rött
sen ska det mörkas ner lite "hmm kanske lite muntons mörk" fungerar bra att ha den för att justera sockerhalten med.
hmm karamell lite hårdare nöt att knäcka, och färgen känns lite off...
okej vi kör på crystal 200 1 kilo borde göra susen.
Hmm aromen, ja valet föll på chinook "efter som den ska lukta gran och hade rejält med alfasyra vilket gjorde den till en ypperlig kandidat för att ha som bitterhumle och arom"
Sen kom det med kryddorna, först tänkte jag ersätta apelsinskalen med pommeransskal "kryddform" men efter att smakat och luktat på denna krydda valdes den bort och åtegick till apelsinskal.
Nu återstår frågan hur mycket färska apelsinskal ska man ha i????
det är mestadels aromen jag är ute efter här även om jag inte har något emot att låta lite smak blöda igenom...
sen då koriander...
Koriander vill jag ska ge lite krydda åt ölet "med betoning på lite" och aromen ska matcha apelsinen, utan att ta för stor plats i anspråk "man ska ju kunna känna doften av humlen med"
Sen är jag lite fundersam på om man skulle ha i lite vete för skummets skull? "vill ha riktigt krämigt skum på dessa"
eller kanske lite havregryn för att runda av smaken?
Så frågan lyder.
hur mycket apelsinskal och koriander ska jag ha med? tillsätts av slutet av koket tillsammans med aromhumlen?
kommer crystal 200 malten bidra med något vidare förjäsningsbart material??
Vilken jäst ska jag ha för att få lite smörkola smak?
Vete och havre kan det fungera??
Jag satsar så klart på att få ölen färdig till jul så ser helst att man inte behöver lagra den längre än till dess för att smaken ska bli bra.
Sådär ja nu är den omgången öl provsmakad.
Mina terorier verkar vara bekräftade.
Följande skiljer mellan dom olika bryggmetoderna,
1, "orginalet av denna ölen så att säga"
Kokade vört väldigt väldigt koncentrerat, "en konserv coopers och en ½dunk weyermans"
i en 10Lkastrull "som ni säkert förstår får man inte plats med allt för mycket vatten, kanske några få liter"
Använde mig av humlepellets i denna, ingen coldbreak what so ever, ingen filtrering utan så fort allt kokat färdigt så kyldes det lite för att sluttempraturen skulle bli rätt "ner med kastrullen i ett kallvattenbad" sen i med allt ihop i jäshinken humle druv och allt, och på med kallvatten direkt från kranen "vatten från egen brunn kallt kallt anser att det är hyfsat sterilt aldrig några infektioner"
Efter en vecka så visar det sig att man gjort en grov felkalkylering på "final gravity" och kokte upp lite vatten och andra hälften av dunken kylde ner det till ca 25C och i med att i hinken där jäsning tog ytterligare en vecka.
Sen buteljerades det och flaskjästes.
2, Försök till klon,
50L gryta, kokade nästan hela volymen "samma recept som ovan fast hela dunken weyermans i från början"
Kylde ner det i omgångar "hävde ut några liter i stöten i en mindre gryta och kylde i vattenbad"
och ja frysta pellets.
"tror hela receptet är med högre upp i tråden"
Varpå det fick jäsa lite mer än en vecka "fick stå några dagar efter att jäsningen avstannat"
Sen tappades det om i sekundären tillsammans med lite icinglass, och coldkrach i ca 0C
Där det fick tillbringa kanske 4 dagar.
för att sedan tappas upp på fat.
Och nu har jag provsmakat den
Skillnaden i smak och färg är ganska drastisk "inte lika rund och go i smaken lite annan karraktär"
Bärnstensfärgad istället för riktigt mörkröd,
den lilla antydan av smörkola i eftersmaken är i det närmaste helt borta, "lite ledsen för det faktiskt"
Mycket mindre humlesmak och doft, "tror detta beror på att det fick stå varmt i grytan ganska länge innan jag han kyla ner allt samt att det inte fick åka med ner i jäshinken"
Denna ölen är fortfarande god och bra på alla vis men jag nådde inte målet riktigt "tacksamt står en kontroll gjord på det gamla viset på jäsning "
Men jag lärde mig något nytt vilken är minst lika värdefullt "och för att inte tala om en i vilket fall ganska god öl även om jag inte nådde mållinjen riktigt"
Tackar för alla svar man fick
Jag är inte cerifierad på ölfat heller, men misstänker att det skiljer en del.
På en bil så tar man sällan ner motorn vid var service, och oftast så byter man alla O-ringar osv "beroende på hur dom sitter osv"
Så känner att det inte är jämförbart, vad man har haft o smort med ibland för att underlätta montering är ju lite olja eller siliconspray...
när man arbetat på bil dvs...
tror inte man ska göra de på fat...
Hmm det där glidex verkar intressant...
Nu har man skaffat sig sin första fatölsanläggning, och det börjar bli dags att kolsyra sin öl osv.
i jakten på bra guider på nätet "finns massor på bland annat youtube"
och så klart sådant man hört från andra bryggare, men i vanlig ordning så söker bränner man igenom all info man hittar i ämnet och bildar sig en egen uppfattning.
Problemet vart bara detta att alla dessa guider tog upp hur man ska behandla sitt fat osv.
Något jag la märket till var att många amerikanska bryggare i allfall använder sig av smörjmedel på alla gummipackningar, "säkert en bra ide"
Men att hitta något av dessa specefika smörjmedel i sverige verkar vara svårare, tankarna har gått till vanligt jäkla vaselin men hade kännts bra att ha t.ex
Keglube eller dylikt...
Så vad ska man använda? hur många kör helt utan smörja?
Mina egna tankar ang smörja är att den absolut största anledningen till det är att öka livslängden på packningen.
samt se till att dom inte skadas när man spänner dit anslutningarna för öl och gas på fatet.
jag tror inte det påverkar tätheten på fatet nämnvärt "om tätningen lägger sig rätt"
Men detta är en bara en hypotes, jag är ju certifierad fordonsmekaniker i grunden och O-ringar är något man sällan smörjer för annat än att dom sitter på så vis att dom kan korva sig när man skruvar ihop det, t.ex oljefilter
Men detta är ju bilar inte öl ;)
Vad tror folket ute i bryggeridjunglen är bra?
Smörja eller inte smörja tätningarna?
Vilka smörjmedel?
humlen har varit djupfryst i kanske 6månader,
i öppnad förpacking "så klart har tätat den igen med en klämma"
by the way
Blev ganska förvånad nyiligen med, tog en närmare kik ner i grytan, helvete vilken hets det har varit, det rostfria stålet har blånat "blivit blått av värmen kan mycket väl vara felstavat"
där induktionsplattorna har stått, "2 små kokplattor med induktion instoppade under den stora 50L grytan"
verkar som att dom har legat ur fas med varandra "enda förklaringen jag har"
dvs om båda utsätter stålet för 100Hz och dom ligger förskjutna i förhållande vis till varandra borde grytan uppfatta det som 200hz....
Visst dom är effektiva men stålet borde varit fruktansvärt varmt, har inte sett detta hända då jag använt dom var för sig...
Skumt......
Ha ja de stämmer nog ganska väl så som raasken säger
Det blir ju så att har man väl fått sig ett smeknamn så blir de de man nyttjar "efter några år i allfall"
Enkelt å bra när man ska skaffa sig ett nick "sällan det är upptaget "
sen slipper man tänka ut något nytt.
Samt så heter man samma på en del andra forum "så man slippper komma ihåg olika nicks med olika lösenord"
Ytterligare en fördel med att det i 9 fall av 10 är ledigt
Om tillräckligt många stör sig på det så kan jag väl för all del byta "men då har jag ju ett nick till jag måste komma ihåg"
Föresten läste jag rätt där innan ??
brända proteiner, väldigt goda och canserogena)
Låter ju inte bra det där om det menas med vad jag tror att det menas, "alltså cancerframkallande"
Goda kan jag hålla med om men farliga? "sen kan vi ge en följdfråga hur cancerogena?"
allt är ju en cancerogen mer eller mindre om du sätter i dig tillräckligt hög koncentration. "vi minns väl det där om att chips var farligt för några år sedan, ett tag senare så visade det sig att dom var farliga om du käkade 25kg om dagen eller vad det var"
Tjo försökte mig på att brygga en klon av ett öl jag tidigare bryggt...
Jag la märket till att färgen inte riktigt stämde överens och luktade inte riktigt lika dant som det brukar.....
Det som skilljer är att jag bytt utrustning så att jag kan koka hela volymen...
Första ölen = mörk, svart/röd i färgen "vart längesedan jag drack en nu så ska inte försöka mig på en smakbeskrivning god var den i allafall mycket humle"
Tillreddes genom att koka 1 coopers real ale och en dunk men weyermans amber i en 10litersgryta med så mycket vatten som fick plats "var som att koka sockerlag kan tilläggas" även humlen kokades in här "cascade humle pellets"
Och tro mig detta ölet doftade verkligen mycket humle "kan bero på att jag glömde filtrera ut det"
och smakade väldigt mycket humle också, sen kylde jag ner det till kanske 70C "vi hade en uträkning på hur kall vörten skulle vara för att få fram rätt tempratur när vi spädde ut det med iskallt kranvatten" för att sedan skickas ner i jäshinken med kalldruv och allt "visste inte om att sådant fanns innan Oo" sen på med iskallt vatten.
Nu när jag försökte göra mig en klon och använda mig av min nya utrustning där jag kan koka hela volymen.
så fick jag något jag misstänker blir bärnstensfärgad och ljusare öl än vad jag förväntat mig, lukten stämmer inte heller riktigt med vad jag hade förväntat mig, "luktar inte lika mycket humle"
Vad som kan tilläggas var att samma humle användes men tillsattes fryst och samma koktider.
"frös påsen efter att jag öppnat den" samt att denna gången filtrerades allt ut via en saftsil inkls humlen.
Vad som däremot luktade vädligt mycket humle var det jag filtrerade ut efter avkylning "koktiderna vart 20minuter och 5 minuter"
Mina teroreier om varför det blev som det bler är som följer.
När jag kokade så koncentrerad vört så karameliserades en del av socket och blev lite "bränt" därav lukt och färgskillnaden.
"det smakade dock inte bränt bara gott"
"mer exakt recept finns under tråden nybörjare glömde filtrera bort humlen SHBF bryggaren forumet"
Medan detta inte skedde då jag kokade hela volymen.
Humlen, ja den vart ju fryst denna gången, vad jag är rädd för var att den helt sonika la sig på botten när det kokade "enorm gryta 2 plattor kan blivit en coldspott på botten av grytan mellan kokplattorna"
Jag la inte märket till några humlebitar som for runder när det kokade "men man såg inte så mycket"
Det kokade rejält i grytan kan jag tillägga.
Det känns som att humlen inte gav ifrån sig så mycket mest för att den fortfarande luktade ganska kraftigt när den landade i saftsilen.
"nu har jäsningen börjat lugna ner sig så jag funderar på att torrhumla med pellets med lite tur fastnar den i bottensedimentet senare behöver få fram ölet lite fort då jag felplanerat lite"
Några tips och ideer ?
Där har du hittat något väldigt intressant raasken ;D
Dom kan jag nog komma ner och hämta hos dig snart ;D
Tjo nu börjar de bli lite panik på vörtkylar sidan har köpt ny och fin utrustning men just detta med vörtkylare har fått ligga o gro länge nock nu.
Som en del jag pratat med redan har fått befara är jag i det närmaste totalt allergisk mot koppar "hårt vatten och kopparör = smakar inget vidare"
Så koppar vill jag inte ha i närheten av mitt öl, och ja jag vet att många brygger bra öl med kopparkylare och allt det må vara men nattsömnen för mig blir bättre om jag helt kan slippa det
Så klart började jag kolla på plattvärmeväxlare, jo vart inne på det ett tag men efter att sett en sprängskiss "alla dessa små små ytor där skit kan sätta sig som i värsta fall kan bli omöjlig att få ren" Jo jag vet folk har använt dessa med bra resultat också men än en gång är det en fråga om att man ska kunna sova gott om natten, kunna plocka isär och med ögat se att alla ytor som vörten rör vid är kemiskt rena.
Då satte jag mig vid mitt ritprogram "Catia" och började skissa,
Iden jag fick var att köpa in långa rör och kapa ner dom i små bitar "kanske 30cm långa" och ha en farlig massa av dom.
Ta 2 tjocka plåtar borra en faslig massa hål och trä genom rören ett efter ett och svetsa/hårdlödda" dom på plats, täta lådan i med lite mellanväggar för flödets skull och köra vörten genom rören medans man låter kylvattnet cirkulera runt rören. "eller jag skölja kanske är ett bättre ord då det cirkulerar från kranen via kylaren och ut i avloppet"
Sen stötte jag på problem, i terorin skulle jag kunna bygga en låda som hyser 100st av dessa rör likväl som 1 hur stor kylarea kan man behöva??
Är antalet rör det viktigaste eller kan man skippa några rör genom en enkel form av ytförstoring? "tankarna går till att svetsa på några flänsar"
Ni förstår detta med termodynamik har aldrig vart min grej riktigt.
Första tanken gick till rör i rostfritt men då dessa vart farligt dyra och dessutom ledde värme ganska kasst i jämförelse med aluminium.
så började jag rikta in min mer mot aluminium.
Saken är den att jag inte vet riktigt hur aluminium beter sig under dom framtida rådande förhållandena, klarar den vörten utan att oxiden släpper?
"minns så väl när morsan kokade rabbarberkräm i en aluminium bytta, så ren har den aldrig varit kan jag säga"
Jag har faktisk legerings numret på dom tänkta aluminium rören 6063.
dimensionen är som följer 15x1,5.
men som sagt klarar den vörten????
Ett annat alternativ hade som sagt varit rostfritt stål men av kostnadskäl vill jag ju att bara rören är i rostfritt...
då kommer nästa intressanta problem vilka material kan jag kombinera tillsammans med rostfritt utan att få galvanisk korrision?? "samma gäller föresten för aluminium då jag har funderat på att använda koppar som kylflänsar"
Jag har nämligen fått för mig att rostfritt leker dåligt med andra material, så som aluminium "som annars visade sig gå att få fatt i till väldigt överkommliga priser"
Sen finns det ju rostfritt och rostfritt också....
finns det någon som kan tänkas veta hurvida svetsade rostfria rör är okej med vört??
"syftar så klart till den svetsfogen som löper på dess insida utmed hela längden"
Ja en jävla massa frågor rent ut sagt, ritning finns på hela bygget men känner att jag fastnat lite ang hur mycket kylarea jag behöver för att kunna kyla vörten i samma takt det rinner ut från kitteln "har för mig att det är 12mm utlopp från kitteln"
Designen på alltesammans har jag redan löst "mycket enkelt rengöra kommer det bli"
nu är det bara hur jag ska dimensionera allt som är den stora frågan...
Föresten en anna fråga, är allt rostfritt okej med vört???
har nämligen ett rostfritt rör som ligger där legeringen för mig är totalt okänd, "tänkte ha det i mitt framtida lakkärl"
Hoppas på många svar
Mvh Runken
Sidor 1
Humlebladet → Inlägg efter Runken