1

(15 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Här kan jag dela med mig av min senaste erfarenhet med att hålla jästen så kall. Jag hade jäst en Wien Lager med Wyeast 2124 Bohemian Lager i drygt två veckor vid 11°C, sen i en vecka vid 19°. Allt såg bra ut vid den tidpunkten. Då överförde jag ölet till sekundärkärlen och sparade bottensatserna i två glasburkar. Ölet och burkarna satt nu i 1°C i 3,5 veckor.

Jag gjorde nu en 4L starter på sg 1.040 med bottensatsen ur en av burkarna, som var c:a 400mL jäst och trub, sakta uppvärmt till rumstemparatur. Satsen satt nu på en magnetisk blandare. Jästen var riktigt slö och det var nog som högst 1cm skum på ytan. Efter en och en halv dag fanns det inga tecken på jäsning längre och jag stängde av blandaren. Jästen fick sitta ett par dar innan jag använde den. Jag delade jästen mellan två 21L pilsenervörter och satte dem i 11°C. Det tog nästan 24 timmar innan det började bubbla så smått, och två dar innan den var fullt aktiv.

Det verkar som jästen degraderades en hel del under den tiden den satt vid 1°C. Om jag hade haft en lageröl i två månader vid den temperaturen så skulle jag definitivt tillsätta lite mer jäst för kolsyrning. Det spelar faktiskt ingen större roll vilken jäst man anväder då, för den bidrar ytterst lite till smaken.

Jag har också hört detta om Bud.
Varför just bok kan man fråga sig. Bidrar den till smaken eller är det nån annan egenskap man vill ha, till exempel motståndighet mot röta?
Vissa blaskiga ölsorter smakar ju som trävatten, jag tänker då närmast på Miller Genuine Draft, men det är nog en egenskap av jästen och den låga FG tror jag.

Edit: Wikipedia har en artikel om Budweiser där det sägs att de först kokar bokfliset i bikarbonat just för att få bort smaken. Det sägs också att det är den ökade ytan för jästen att sitta på som gjör att jästen kan bättre ta bort bismaker i ölet. Det nämns dock inte varför just bok används.

Björn

På tal om maltsorter, kan nån beskriva vad Carastan är för ett slags malt? Har ni använt det?

4

(10 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

brandemannen skrev:

Carafa 1 = chokladmalt

Ach so! Från Tyskland verkar det som. Den har jag inte använt själv, men den verkar snarlikt den Pale Chocolate malt som jag använder i mina porter öl. Kan även hända att min malt är en kopia av Carafa I. Jag har Schwartzbier på min lista av nya öl att brygga i det snaraste, och där ingår både Am. Chocolate Malt och Carafa I ser jag. Jag måste nog beställa Carafa I för den är lite ovanlig här i trakterna.

5

(8 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

Jag skulle tippa att det var för hög temperatur. Jäsningen startade på 20 minuter och var klar nästa morgon!
Mätte du temperaturen innan du lade i jästen? För ale bör den ligga runt 20°C.

6

(10 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

brandemannen skrev:

Skulle jag göra om den så skulle jag minskat chokladen till 4 % och kanske addera 1% svartmalt. Den ble lite för söt och chokladig.

Choklad? Jag ser inte nån i receptet. Vad för slags choklad använde du?

Angående kryddor så har jag gjort en lakrtits-porter ett par gånger. Jag använde en lakritsstång, c:a 28g, i en sats på 19 liter. Lakritsen bör ligga i koket i 45 minuter eller så för att smälta helt. Jag hade också en blanding av nymalda anisfrön och stjärnanis i koket. Det luktade gott under koket, men anisen försvann totalt under jäsningen. Nästa gång skall jag försöka lägga aniset i lite vodka och sen tillsätta detta efter all jäsning är färdig.

Jag har tilsätt upplösta mintpastiller på detta sätt i en annan porter, Chocolate Mint Porter av Randy Mosher. Först använde jag en byrett (?) för att få lagom styrka i ett litet glas med porter, sen beräknade jag hur mycket av mint-vodkan skulle tillsättas i resten av ölet. Den hade visst kakaopulver i receptet om jag minns rätt.

Förutom anis har jag lite salmiak (ammoniumklorid) som jag skall experimentera med i nästa lakrits-porter. Också den kommer jag att tillsätta efter jäsning upphör, främst då för att få doseringen rätt.

Björn

7

(21 svar, postad i Humlegården)

Det vanliga är att man använder ett CO2 förgreningsrör med inbyggda backventiler. Jag kollade här på Humlegården men fann inget. Sök på Ebay med "CO2 manifold" så ser du vad jag menar. Check valve betyder backventil.

Jag har alltid använt mängden vört i jäskärlet. Jag läste det nånstans när jag var nybörjare.  En hel del av druven i min kittel följer med till jäskärlet, men inte allt. Jag har nog en eller två liter kvar i kokarn.
Jag siktar på 5,5 gallon (20,8L) i primären för att få 5,0 gallon (18,9L) i kaggen, dvs. jag brygger satser på 5,5 gallon eller 11 gallon för dubbla. Ofta blir det lite mer i kaggen men det är inga problem. smile

Vad roligt att folk läster Radical Brewing av Randy Mosher! Det är min favoritbok utan tvekan. Den har visserligen recept, men de är ofta inte så detaljerade utan är menade mest som inspiration till ditt eget recept. Om du är nogräknad med kvantiteter och sånt, kolla då med Randys websida innan du brygger för det är en del småsaker som nitiska personer har pekat ut och Randy har publicerat errata.

Bland annat är Radical Brewing en bra källa för information on alternativa sockerarter med mer smak än vanligt strösocker. Till exempel, jag lärde mig där om Jaggery, ett råsocker gjort from palmsav. Jag fann sen en 5kg-kon jaggery i en indisk matvaruaffär som jag använde i en Belgian Strong Ale. Riktigt gott och ovanligt.

Att brygga en svag öl är helt klart mer utmanande än en stark. Inte bara för smaken utan ochså "body", vad säger man, munkänsla? Som de flesta har noterat här så är en hög mäsktemperatur ett vanligt knep. Jag skulle tro att lägga till lite extra Cara-Pils (Dextrin) kommer att öka viskositeten på ett bra sätt, och därmed minska den blaskiga känslan man annars kan få.

Som mitt namnval antyder så är jag en som gillar att bälga i sig, men jag har fått sluta med det för tillfället. Min senaste Rye Pale Ale tar knäcken på mig nästa morgon och det är trögt att ta sig upp. Jag är definitivt med på denna trenden att brygga mindre alkoholhaltigt öl så jag kan fortsätta att bälga. wink

11

(12 svar, postad i Utrustning)

Jag har använt stegborr och chassipunch. Puncharna är bra och lättanvända, men dyra. Jag fann en begagnad på Ebay för en liten peng.
Stegborret fungerar bäst i rostfritt om man lägger på ganska högt tryck och låg hastighet. Smörj gärna med WD-40 eller 5-56. Om borret blir hett så är det kört, metallen härdas och borret blir slött.

claes skrev:

Hej alla. Ny på forumet.

Håller på med att bygga ihop ett rims system och har nu kommit till PID-kontrollenheten.

Kommer montera allt i ett rostfritt elskåp.

PID-kontrollen är en  Universal 1/16 DIN PID Temperature Controller SYL-2362

http://www.auberins.com/index.php?main_ … cts_id=106

SSR relät är på 40 A monterad på en kylfläns

http://www.auberins.com/index.php?main_ … ucts_id=30

PIDen kommer kopplas till två rostfria PT100-givare.

Använder mig av en rostfri elpatron på 1500w samt en livsmedelsklassad pump.

NU till frågan! Funkar det att bygga ihop allt enligt det elschema jag har gjort eller behövs det något mer för att det ska fungera som det ska?

http://www.humle.se/punbb/images/upload/PIDschema.jpg

Tacksam för alla svar!!

Mvh Claes

Jag instämmer med ballistas kommentarer.

PID kontrollen tar bara en givare. Din Pt100 givare skall kopplas på plintarna 8, 9, och 10 vilket visas på sidan 1 i manualen.

RIMS fungerar bäst om temperaturgivaren monteras nära utflödet från tuben. Den skall altså sitta i flödet efter elpatronen. Här ser du en skiss på min RIMS-tub gjord i 1,5 tum rostfria rördelar. I botten har vi elpatronen som sticker upp ungefär halvägs upp i tuben. Sedan har vi inflödet till höger, och Pt100 givaren som sticker ut till vänster i bild. Utflödet är högst upp vilket gör att luftbubblor släpps ut på ett effektivt sätt. Om man har luftbubblor runt elpatronen kan den överhettas, dessutom kan vörten brännas vid.

http://www.humle.se/punbb/images/upload/RIMStube.jpg

En ytterligare anledning att koka i 90 minuter är att man kan laka ur mer mäsk för koket. Mer vatten dunstar bort i 90 minuter an i 60 minuter, därmed kan man få upp effektiviteten en del.

14

(18 svar, postad i Humlegården)

martinj skrev:

En kapsyl för PET flaskor med en Kulkoppling perfekt när man vill frakta större mängde öl till fest eller annat.
http://morebeer.com/view_product/18250/

Är detta något ni skulle kunna ta in ?

Jag köpte min här för något lägre pris: http://www.northernbrewer.com/brewing/t … nator.html
Jag använder den till att kolsyra vatten. Det tar c:a 90 sekunder att kolsyra en 2-liters flaska.

Angående sprängnings risken, det finns ingen övertrycksventil men 2L PET flaskor är otroligt starka.

Fel av mig. På carlsbergdanmark.dk finns det fortfarande info om Tuborg.

Grøn Tuborg
Danmarks allerførste pilsnerøl, som så dagens lys helt tilbage i 1880. Grøn Tuborg har en mild og frisk smag, er middelfyldig og livlig og har en behagelig pilsnerbitterhed i eftersmagen. I glasset står Grøn Tuborg farvemæssigt gylden til strågul, med hvidt skum. Duften har strejf af blomster og korn.

Serveringsforslag:
Bør nydes ved ca. 7-10 °C. God generalist ligesom Carlsberg Pilsner. Perfekt til det klassiske danske frokostbord, hvor øllets friske livlighed og milde fylde giver alle mulighed for at slukke tørsten uden af overdøve de fine nuancer i et veldækket forkostbord. Tuborg Pilsner adskiller sig ved at være marginalt mere svovlet end Carlsberg Pilsner, hvilket øger den tørstslukkende effekt, men gør den marginalt mindre egnet til meget krydrede retter.

"Svovlet", kan det betyda svavelsmak? Knappast, det låter vidrigt. Kolsyrat?

Jag provar 2042 nästa gång.

Jag tog en titt på tuborg.dk, de har lite information om Grøn Tuborg där.

http://www.humle.se/punbb/images/upload/TuborgGreen.jpg

Det verkar som de använder endast pilsner malt.
4,6% alcohol, volymprocent antar jag. Det hjälper ju lite i alla fall.
Medium fylligt tolkar jag som att det inte är så torrt. Kanske en lite högre mäsktemperature än en torr pilsner.
Doft af blommor och korn. Blommorna har troligen med humlen att gjöra, men jag vet inte vilken typ det skulle vara. Jag mistänker Saaz, men det finns nog fler kandidater.

På Carlsberg.com har de helt tagit bort information om Tuborg. Det fanns där för ett år sedan ungefär, men inte nu längre.

Tack för era svar.
Ja, min minnesbild kan nog ha blivit lite förvrängd sedan dess, men jag minns klart att jag föredrog Tuborg. Emellanåt kan jag köpa Carlsberg häromkring, men jag har aldrig sett en Tuborg här. Kanske lika bra det, för jag jobbade ihop med en tysk kille och han sa att hans favoritöl i Tyskland var Beck's, men det Beck's vi kunde köpa häromkring ville han inte ha. Jag vet inte vad skilnaden beror på, kanske mer pastörisering för exportvaran eller nåt liknande.

Jag sökte upp WLP850 på White Labs, och detta är vad de har att att säga:

WLP850 Copenhagen Lager Yeast
Clean, crisp north European lager yeast. Not as malty as the southern European lager yeast strains. Great for European style pilsners, European style dark lagers, Vienna, and American style lagers.
Attenuation: 72-78%
Flocculation: Medium
Optimum Fermentation Temperature: 50-58°F
(10-14°C)
Alcohol Tolerance: Medium

http://www.whitelabs.com/beer/strains_wlp850.html

18

(7 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)

Detta är kanske kätteri, men jag vill försöka brygga den danska Tuborg Grøn. Finnes det något gångbart recept häromkring? Jag har kollat med 'Sök' redan.

Kanske är det något speciellt med Tuborg Grön bryggd i Danmark, eller kanske det var omständigheterna som gjorde att det smakade utmärkt, men när jag och min bror med familjer besökte Danmark i 2007 återupptäckte jag Tuborg. Jag köpte Carlsberg och T. Grön, och det var solklart att Grön var det bättre ölet. Jag var kanske mogen för ett lite lättare öl efter att ha druckit hembrygd och microbrygda högoktaniga drycker, humlebomber, och en massa andra öl med stark smak i flera år. Förvisso kan jag köpa blask här i USA, men det var något speciellt med TG den gången, något som jag saknat sedan jag flyttade för en massa år sedan. Är det humlen kanske? Jag tyckte att det var pilsner när den är som bäst.

I fjol skaffade jag ett rör WLP850 Copenhagen Lager och försökte komposera ett recept själv, baserat på gissningar mest. Visst blev det ett lageröl, men det var inte anmärkningsvärt på något sätt. Lite trist faktiskt. Tyvärr sparade jag inte någon jäst och nu i år är den inte tillgänglig.

Alla ideer och uppslag uppskattas. Är WLP850 rätt? Vilken humle används?

Björn