Att Newcastle Brown Ale är lite tunn beror nog inte på att det är mindre karamellmalt. Jag tycker inte karamellmalt ger fyllighet direkt utan andra smaker. Undantaget är riktigt ljus karamellmalt som t.ex. Carapils, men de är nog också gjorda så att de innehåller mer dextriner.

Att brittisk ale ofta upplevs som tunn beror nog snarare på att de vill ha det så (!), dvs. de ser till att få lågt FG genom mäsktemperatur och ibland även sockertillsats. Tanken är ju att det ska vara lätt att dricka en pint eller två. Amerikansk brown ale är mycket maffigare på alla sätt, och en viktig del är högre FG. Sen upplever jag det också som Thomas skriver att den amerikanska inte är lika karamellsöt utan torrare och rostad, med ett brett smakspektrum från münchner till chokladmalt.

177

(4 svar, postad i Utrustning)

Jag förstår inte hur du tänker med att efterjäsa på fatet. Det går ju att få samma kolsyra genom att trycka i det med regulatorn i förväg. Och dessutom kommer ölen att bli grumlig, inte minst eftersom den ska transporteras en lång sträcka i bil.

Jag kommer på tre alternativ:

1. Real Ale-metoden: Trycksätt fatet till den kolsyrenivå ni vill ha. Tappa sedan upp med självfall med säkerhetsventilen öppen, t.ex. med hävert genom en slang eller genom att luta fatet. Har ni tillgång till en riktig ölpump ("beer engine") så är det förstås suveränt men de är inte så vanliga här i Sverige och rätt dyra. Självfallsmetoden är utmärkt och används fortfarande ofta i Skottland. Att det kommer in luft i fatet är inget problem om ölet ändå ska drickas upp inom några dagar.

2. Trycksätt fatet till den kolsyrenivå ni vill ha. Bibehåll trycket genom att pumpa in luft med t.ex. en cykelpump och lämpliga anslutningar.

3. Någon trevlig hembryggare i Stockholmstrakten kanske kan låna ut en regulator?

Jag kan inte se något hinder att använda "rå" malt i degen. Se bara till att mala den fint så du inte får med vassa skal som kan fastna mellan tänderna. Enklast är nog att mixa malten tillsammans med en del av degvätskan tills det är finfördelat. Eller använd t.ex. vetemalt som saknar skal.

179

(22 svar, postad i Utrustning)

Jag brukar tejpa proben på jäskärlet.

180

(22 svar, postad i Utrustning)

Termostaten som det står om i Homebrewtalk-länken ovan går att köpa billigt på Ebay. Den har en inbyggd fördröjning innan den slår på värme eller kyla för att minska risken för hysteres, dvs. att det slår på och av hela tiden. Om man märker att den växlar hela tiden så ökar man helt enkelt på intervallet lite. Jag har tre såna termostater och är mycket nöjd med dem.

Jag har ingen erfarenhet av WLP630. De gånger jag gjort Berliner Weisse har jag odlat upp lacto från Hälsofil, och låtit den surna till innan jag tillsatt jästen. Men det har inte blivit särskilt surt förrän ett halvår på flaska. Jag har en nu som stått på fat ett par månader och den är bara lätt syrlig (fast rätt fräsch och god!).

Jag tror inte jästen dör om du höjer temperaturen till 30-35° - tvärtom, den lär sätta igång att jäsa som bara den och ge en massa fulsmaker. Så det var nog ingen bra idé eftersom du har jäst med från början, hoppas att du inte gjorde det!

Jag tror inte man löper någon större risk för kontaminering från lactobacillus, den är som sagt ganska känslig så den borde dö av den vanliga rengöringen. Det är värre med andra mikroorganismer som brettanomyces och pediococcus. Då är det bäst att använda hinkar och slangar bara till det.

Det är väl i princip två saker som påverkar hur mycket jäst du får ut efter förkulturen. Först och främst är det mängden näring, dvs. volymen startvört, som begränsar jästtillväxten. Men sen måste man också ta hänsyn till att jästen inte mår bra av att växa hur mycket som helst i ett steg. Därav tumregeln att öka volymen högst 10 gånger i varje steg. Om man bara odlar i ett steg blir det lite mindre jäst om bara 10% av den ursprungliga jästen är livskraftig, men det blir inte 10 gånger mindre.

Wyeast har en kalkylator på sin hemsida där man kan räkna på förkulturer i två steg. Tyvärr är det lite konstiga enheter men det går ju att räkna om. Man kan ta med jästens kondition ("viabilitet"?) i beräkningen genom att ange antal paket som bråkdelar, t.ex. 0.1 för ett paket med 10% livskraftig jäst.

Alternativt kan man använda MrMalty om man trixar lite. Sean Terrill har en bra beskrivning av detta.

Det är ingen dum idé att göra en minibatch öl istället för en ren förkultur. Jag har börjat göra det när jag behöver odla upp lagerjäst. Då passar det bra att brygga t.ex. 10 liter lättöl först, och med den styrkan och volymen behöver man ingen förkultur. Dessutom är det kul med lättöl! Senast jag gjorde det fick jag drygt 3 dl kompakt jästsörja efter tvätt med kokat vatten, vilket borde räcka till kanske 35 liter lager OG 50°Ö om man använder den direkt.

En sak jag funderat över är om jästen påverkas av att jäsa i en väldigt dextrinrik vört först, har någon koll på det? Jag har inte gjort det mer än ett par gånger så jag kan inte dra några slutsatser än.

183

(3 svar, postad i Humlegården)

Går det att ta hem extra packningar till den billiga tappkranen i plast? Det går förstås att köpa nya kranar när de är så billiga men nu börjar jag få rätt många kranar över, det är oftast bara packningen som blir sunkig när man glömt rengöra en kran...

Aha, det är en Berliner Weisse! Då skulle jag definitivt ge den mycket mer tid, minst en vecka om inte två. Smaka på ölet - om du inte tycker det börjar bli för syrligt så låt den fortsätta. Om du tillsätter jäst kommer den konkurrera ut laktobakterierna, de är ganska känsliga. Om ölet inte känns syrligt kan du försöka hjälpa laktobacillerna genom att höja temperaturen till 30-35 grader, de gillar den temperaturen bäst.

Istället för skållad råg kan du använda draven efter ölbryggningen. Jag brukar frysa några burkar med 2-3 dl drav som jag sedan kan tina upp när det är dags för brödbak. Jag blandar i lite degvätska och mixar med stavmixer för att finfördela maltskalen som annars kan fastna i tänderna. Det ger en fylligare, lite "kexigare" smak på brödet. Hur det påverkar jäsningen vet jag inte riktigt. Jag kör mest med surdeg och den funkar bra även utan drav - fast surdegskulturen startades för ett par år sedan från drav så på det sättet är det alltid med!

Ju längre du väntar desto större risk att någon vildjäst eller bakterie får fäste i vörten. Exakt hur snabbt det går beror på hur bra din rengöring är, det är ju praktiskt omöjligt att helt sterilisera vörten så det är en flytande skala. Jag skulle vänta flera dagar innan jag började oroa mig, kanske upp till 4-5 dagar. Sedan kan det ändå bli lite bismaker på grund av att jästen varit stressad, så du får väga det mot de bismaker som Muntons-jästen skulle kunna ge.

Jag har i alla fall för mig att Mohawk mest gör ganska starka och rejält humlade öl. Skulle vara intressant om ni kunde prata om varför han helst rör sig i den kanten av ölvärlden. Vad är den starkaste och den mest humlade ölen han har gjort? Eller kanske minst lika spännande: den svagaste och den minst humlade?

Flasktömmaren: ingen anledning att sörja över att du har för mycket slang! Det är alltid bra att ha extra slang så man kan byta ut så fort den börjar bli för kort efter att ha kapat slitna ändar några gånger, eller för sunkig för att få ren ordentligt. All slang är förbrukningsvara, utom möjligen silikonslang.

Oj, konstigt att det blir olika i mätglaset och jäshinken. Har det med ytspänningen att göra?

Min hydrometer ska läsas av under ytan. Är det så på din också? Hur gör du i så fall i jäshinken, då måste du väl läsa av den övre linjen och det blir ju några snäpp lägre?

Nej, det har inte med ytspänningen att göra. I så fall skulle man märka skillnad när man har badskum i vattnet.  Men att lyftkraften i vattnet minskar när det blandas upp med gas (t.ex. luft) är en högst märkbar effekt. Arkimedes princip säger att lyftkraften är lika med tyngden av den undanträngda volymen vätska. En blandning av vatten och gas har mindre densitet än bara vatten så då blir det mindre lyftkraft. Å andra sidan är skillnaden inte så stor i öl eftersom viktandelen kolsyra är så liten.

Så jag tror inte heller det har någon praktisk betydelse när man mäter öl under jäsningen. Möjligen på kraftigt kolsyrad färdig öl, t.ex. veteöl. Men då är det så mycket skum så det är svårt att se. Det vanliga problemet med kolsyran är istället att bubblorna fastnar på hydrometern och lyfter den. Hmm - det kanske har med ytspänning att göra?

191

(21 svar, postad i Humlegården)

Synd att det är så grov skala på reduceringsventilen bara (0-12 bar). Det är väl ofta till real ale man vill reducera ner trycket och då är ju t.ex. 0.5 bar rimligt. Går det bra att ställa in med den grova skalan?

Jag använder T-kopplingar som på bilderna tillsammans  med snabbkopplingar för tryckluft för att kunna ha mellan 1 och 4 fat på samma regulator utan att ha en massa tomma slangändar. Då kan man också koppla bort de fat man inte vill ha på när man kopplar in ett nytt. Fast det går förstås ändå genom att koppla bort kolsyrekopplingen på själva faten.

Det verkar som om han använt gängtejp på bilderna. Det förvånar mig lite, det var helt omöjligt för mig att få det tätt på det sättet. Det som funkade för mig var en speciell (och dyr) typ av locktite avsedd för rörkopplingar under tryck.

192

(2 svar, postad i Utrustning)

Hahaha! Ett av de mer tokskalliga b(r)yggprojekten jag sett hittills!

Visst är det en Commodore 64? Och skymtar det inte en Tardis i bakgrunden?

Som jag minns det var det Gamla Stans bryggeri som började med termen färsköl. Praktiskt för marknadsförarna eftersom det kan betyda precis vad som helst. Jämför med bröd där det finns många bagerier som kallar sitt bröd "färskt" fastän det varit fryst innan det hamnar i butiken. På gränsen till lurendrejeri...

Tänk bara på att att de flesta frysboxar har en avsats i botten för att kompressorn ska få plats. Så där går det inte att få plats med fullstora corneliusfat. Jag har själv en frysbox med bredd 94 cm och djup 64 cm där jag får plats med 4 stora fat och 2 små ovanpå kompressorn.

brandemannen skrev:

Har du testat Yorkshire Square Fresta? Den kommer ju först till jul men den ska tydligen lämpa sig och Samuel Smiths är en favorit. Bl.a. den som jag tänker ska bli föremål för skördefesten. Kanske du har annan favvis för engska mörkare ales/milds/porters?

Jag har snöat in lite på BC 1469 nu som Björns bild visar, väldigt trevlig fruktighet med dragning åt mörka bär. Passar bra i lite mörkare ales. Även bra i bitter, speciellt i det lite mörkare, karamelliga hörnet av öltypen. Annars beror det mycket på vilken karaktär jag är ute efter - i en northern brown ale eller dry stout vill jag gärna ha lite torrare, mineralig karaktär så då passar BC 1028 bra. För lite fylligare och mer restsötma gillar jag BC 1318, ska prova den i en light mild snart. Det lär vara Boddingtons jäst och deras Pub Ale är ju så gott som en light mild även om de inte kallar den det. Och BC 1968 är ju klassisk för fruktiga cask ales och ESB.

Yorkshire Square låter spännande. Frågan är hur beroende den är av bryggsystemet, det är ju väldigt speciellt. Har för mig att jag sett nån på nätet som byggt en egen Yorkshire Square i hembryggarstorlek, borde gå att hitta via Google om du är intresserad.

5-10 ml låter väldigt lite tycker jag. MrMalty anger 38 ml för 20 l ale OG 46 om man kör med maximalt tjock slurry utan föroreningar och 100% frisk jäst. Om du skördar från ytan är den nog inte lika tjock och ren så då skulle jag köra med det dubbla, alltså 3/4 deciliter. Är du säker på att du inte menar cl istället för ml Thomas?

Å andra sidan är det väl inte så stor volym i en Wyeast-påse eller en White Labs-tub och de ska ju räcka om de är pinfärska...

Jag har för mig att Wyeast rekommenderar att man inte ska göra förkultur av just den anledningen. Men jag kan ha fel, kolla deras hemsida för säkerhets skull.

Jo, men jag har svårt att tro att det skulle påverka färgen i en tjeckisk pilsner särskilt mycket. Jag röstar på en kombination av dekoktionsmäskning och en något mörkare basmalt. Systembolagets texter kan man inte lita på...

199

(18 svar, postad i Humlegården)

Men hur är det med sprängningsrisken? Det verkar inte finnas någon säkerhetsventil?

Snej skrev:

Är det våld som gäller för att få bort gummipackningen?

Ja, milt våld. Nyp åt om gummipackningens topp med fingrarna och kräng av den. Jag har hittills inte lyckats skada den på det sättet. Men om man skulle använda en tång eller dylikt så kan man säkert skada den.

Snej skrev:

Känns lite trist att behöva koppla på ölslangen varje gång man ska ta en öl och koppla ur den därefter, då försvinner ju lite av smidigheten med att ha fat. Dessutom läcker ju en del öl ut vid själva urkopplingen.

Jag har försökt med universaltricket silvertejp över skarven mellan ölslang och kran, det funkar hyfsat men fortfarande droppar det lite grann. Det kanske man får leva med helt enkelt?

Det låter konstigt tycker jag. Det ska absolut inte läcka mellan slangen och kranen. Då skulle jag oroa mig för att kranen skulle flyga loss av trycket och all öl spruta ut. Vad är det för slang? Jag har inte varit med om det med den hårda PEX-slangen, den måste man ju värma i kokande vatten för att över huvud taget få på den på kranen. Och när man väl gjort det måste man skära upp den med kniv för att få loss den.