Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Humlebladet → Inlägg efter Kenneth
Jag tycker inte du ska halvera mängden jäst.
Du säger ju att det inte är något fel på ölet så varför ändra dig?
För övrigt är du inte särskilt ensam om usel feed-back.
Mitt Withbread inlägg gav inte något alls av intresse 
Om det beror på kvarvarande sommarlättja eller ej vet jag inte.
Ibland är det nog så att man inte tycker att man har något att tillföra en diskussion så man håller istället tyst.
När jag skaffade en maltkvarn och malde direkt i samband med bryggningen så fick jag en mycket ljus lager.
Mycket ljusare än när jag använt färdigkrossad malt.
Troligtvis så oxiderar malten och mörknar när den väl krossats.
Kan tillägga att jag använde 100% Weyermanns pilsnermalt.
Nordtyska ska vara mer utjäst än den tjeckiska. Ingen diacetyl.
Tyska humlesorter till beskan och ingen eller väldigt liten aromhumle.
Absolut ingen Saaz om du vill ha tysk pilsner.
Jever har väldigt hög beska.
Ev skulle du kunna tillsätta lite gips (CaSO4) för att framhäva den torra karaktären.
Så det gäller alltså att ha en bra jäst som jäser rent och torrt. Du använder ju gärna torrjäst så varför inte prova Saflager?
Jäs inte för kallt utan ligg runt 14-16 grader. Kallagra ordentligt i kylskåp vid så låg temp som möjligt.
Torka eller frysa.
Torkningen är det klassiska sättet.
Man kan ju också lägga dem i frysen efter torkningen.
Jag har torkat dem för det mesta. Tar mycket mindre plats om man pressar ihop dem efter torkningen.
Tycker att torkningen ger bättre resultat än att frysa dem direkt.
Om kottarna börjar bli lätt bruna är det hög tid att skörda!
Nere i botten ska det finnas gult lupulin, och doften ska vara frisk och fräsch.
Är det inte så är det inte någon idé att använda kottarna.
Vad jag kan se så verkar det vara ett riktigt bra recept.
Det där med många olika specialmalter kan ge mycket bra resultat.
Två av Sveriges mest framgångsrika hembryggare brukar göra samma sak.
Porter är en av de ölsorter som Fuggles passar bra ihop med.
Personligen är det inte min favorithumle, men många gillar den lite speciella smaken och aromen som den ger.
Utbytet får jag till någonstans mellan 72-75% men det spelar egentligen ingen roll för resultatet. Huvudsaken är att man gillar det man gör.
Processen och tiderna verkar välgenomtänkta, det märks att bryggt i många år.
Nu är det bara att vänta...
Att dela upp koket tror jag är ganska riskabelt.
Jag lät mäskkärlen vara tills kvällen efter och lukten var nästan kväljande när jag öste ner innehållet i soptunnan. Det är nog ganska lätt att få bismak pga att nån biologisk process hunnit starta.Jag ska nu ta och köpa en 36L gryta istället för mina två 10L ikea grytor.
Det jag är lite orolig för är hur pass lång tid och hur bra det kokar med en så pass stor gryta på bara en platta. Jag har iof en mordern glashällsspis men jag är ändå lite undrande. Är det nån som har nån bra erfarenhet med kok i stor gryta? Hade inte tänkt mig större volymer än 28-29L
Mäsken ska man nog städa undan direkt. Nu var det fråga om att laka ur sötvörten och koka den dagen efter.
Har du lakat i 75 grader så är det inte många kusar som överlever. Om man lakar ner i en jäshink och sätter på locket och vattenlåset bör det inte hända särskilt mycket på ett dygn.
Kokningen dagen efter tar effektivt kål på de evetuella microorganismer som smugit sig in.
Angående hur stor volym man kan koka på en vanlig spisplatta så tycker jag enligt min erfarenhet att man helst inte ska gå över 25 liter. Det tar väldigt lång tid innan det kokar upp och det blir svårt att hålla igång ett bra kok om man har för stor volym.
De moderna glashällsspisarna verkar också ha inbyggt övervärmningsskydd. Termostaten verkar slå ifrån då och då. Den nya jag köpte för ett par år sedan har inte alls samma sprutt som den gamla klassiska spisen jag hade. Det tar längre tid att koka upp samma volym med den nya.
Det brukar finnas tappkranar i metall på de flesta järnaffärer, VVS, stormarknader mm.
Det behöver inte vara plastkranar.
Jag kör själv med en metallkran.
Med bra planering och enkla mäskscheman brukar min bryggtid ligga på runt 5 timmar.
Visst kan man göra det en vardagskväll om man inte har något annat för sig.
Jag vet de som också delar upp det på två kvällar i rad.
Första kvällen mäskning och lakning.
Andra kvällen kokning och kylning.
Jag tror att du redan hittat problemet.
Lakvattnet rinner rakt igenom utan att ta med allt gott.
Det är mina egna erfarenheter också.
Om lakningen går för fort så blir det sämre utbyte.
Ett tips är att låta det självrinna några liter först innan ud börjar hälla på lakvatten.
Malten hinner då sjunka ihop och bilda en mer kompakt massa som fungerar som ett filter.
Runt 0,5 liter/minut brukar vara ett bra värde på lakningen för de som brygger små batcher.
Ett 7 liters lakkärl är lite för litet. Jag körde med en 12 liters hink i början men gick över till en 25 liters jäshink efter ett par år.
Enklast är att ta två jäshinkar nedstoppade i varanndra. Borra hål i botten i den övre hinken.
Sätt in en tappkran i den undre. Täta runt tappkranen ordentligt med packningar och ev. plasta på extra.
Med tappkranen kan du justera flödet mycket enkelt.
Hej Fredrik!
Jag var mest intresserad av att få höra andras "hands-on" erfarenheter av jästen.
Dina frågor ger mig inte det jag var ute efter.
Jag har inte detekterat några bismaker, syra, infektion eller liknande.
Samma/snarlika recept med andra jäster brukar ge ett FG på 1012.
Primärjäsningen var i princip över på några dagar. Sedan har den fått stå i 10 dagar till.
Ölet är välsmakande och det som jag undrade var om jästen i sig ger en torr karaktär.
Dextriner smakar inte särskilt sött så troligen har jästen jäst ut alla förjäsningsbara (för den jästen) sockerarter. Troligtvis så finns det lite trisackarider såsom maltotrios kvar.
Just nu får genomgår ölet en lagringsperiod på ett par veckor.
Jag återkommer med mer info då den är klar.
Jag gjorde nyligen en stout på WYEAST 1099 Whitbread jäst.
En ny erfarenhet för mig.
Resultatet verkar hittills lovande.
Det "lustiga" är att den känns rätt torr trots ett relativt högt FG på 1015 (OG 1045).
Nu tänkte jag höra om det är fler som har liknande eller andra erfarenheter av den jästen.
Det är kul att prova på nya jäststammar så man inte fastnar i gamla inkörda banor.
Persoligen tycker jag att jästen är en av de viktigaste sakerna med bryggningen.
Olika jäster ger verkligen olika resultat.
Jag har precis tappat upp en vanlig stout som jag bryggde för två veckor sedan när det var regnigt.
Den har klarat sig bra. Troligen tack vare pigg jäst som tog kommandot och höll borta läskiga bakterier.
Mer om stouten i en ny tråd.
"Om man låter humlegägget (pellets) vara kvar i vörten under kylningen så försvinner väl effekten av aromhumling?"
Problemet ligger inte i humlen.
Humlen löser ut aromatiska oljer till vörten.
De "ångar bort" med tiden, snabbare om det är varmt.
Om sedan humlen där oljerna en gång fanns finns kvar eller inte spelar ingrn roll./Kjell
Precis!
Bland annat därför gäller det att kyla snabbt.
En enkel kylspiral är bra att använda.
Får man fråga vad det kostade totalt med frakt och allt?
Vilken volym får man ut?
Jag brydde heller inte mig om det i början.
Så småningom insåg jag att mina öl hade så kort livslängd och att de rätt snart började bli "pappiga" dvs oxiderade. När jag förbättrade mina rutiner och såg till att inte slaska med den heta vörten så fick jag mycket bättre kvalité på mina öl.
Framförallt så kan jag nu spara öl betydligt längre än tidigare.
Jag låter allt vara kvar.
Att ta bort humlet tycker jag inte är någon bra idé. Stor risk för syresättning av den varma vörten (så kallad Hot Side Aeration, HSA) och det vill man INTE ha.
Dessutom att slaska med kokhett vört innebär stor risk för brännskador!!!!!!!
Att ange 0 minuter är ett vedertaget sätt att ange att man kaster i humlet precis i slutet av koket och att humlen bara ligger i under kylningen.
För den händige så kan man göra en "hop-back". En liten låda som fylls med humle. Man pumpar den varma vörten genom denna låda och efter detta så kyles vörten. En motströmskylare alternativt en plattvärmeväxlare behövs då. Det är inte något som jag gjort själv så jag har inte någon personlig erfarenhet av det.
Så gör med KISS (Keep It Simple and Stupid) dvs gör det lätt för dig och krångla inte till det.
Gör en förkultur och låt den få några dagar på sig att växa till.
Skaka i ordentligt med luft i vörten.
Du kanske behöver mata på den en extra gång på morgonen samma dag du brygger för att få den på topp.
Med tanke på att du ska brygga lager så krävs en riktigt pigg jäst.
Lycka till.
Ja, det är det jag säger:
- Upplevd, subjektiv beska är en sak.
- IBU är antalet ppm isomeriserad alfasyra och inte något annat.
Blanda inte ihop beska och IBU.
Sötma döljer till exempel besk smak.
Vissa salter förstärker beskan såsom kalciumsulfat.
Om man redan druckit en besk öl så blir smaklökarna avtrubbade.
Nästa klunk känns mindre besk men antalet IBU har inte sjunkit!
Jag måste invända lite.
IBU är INTE teoretiskt.
IBU är ppm dvs ett antal miljondelar isomeriserad alfasyra.
Det går utmärkt att mäta med till exempel en spektrofotometer.
Det som är teoretiskt brukar vara den uppskattning som vi hembryggare ofta gör när vi försöker räkna fram IBU med hjälp av olika formler och tabeller.
Om man vill ha humlearom och eller smak i en stout är en individuell fråga som det inte finns något "rätt" svar på. För min egen del tycker jag att den torrostade karaktären av kaffe/mörkchoklad ska framträda utan att behöva slåss med humle.
Det är inte alltid något blir bättre bara för att man krånglar till det. Jag såg ett mycket intressant program om matlagning där budskapet var att inte ha alltför många olika smaker blandade i en maträtt. Det är lite likadant med öl tycker jag. Om det är för många olika smaker som "bråkar" med varandra så är det svårare att uppskatta ölet. Smakerna ska komplettera och harmonera med varandra. Då blir det som bäst!
Jo, med PET-flaskor blir det förstås lite lättare, dvs billigare att skicka.
Fast då måste man redan från början tappa upp några sådana.
Man måste också paketera även en sådan väl så att den inte spricker i frakten.
Det gäller att hålla ner den totala vikten/storleken om man ska skicka som brev och inte paket.
Fast det blir fortfarande drygt 200kr om man skickar till fem personer.
Ett alternativ är förstås att åka till tågstationen och lägga på paketet på ett tåg som går till den som ska ha det.
Då åker paketet "gratis", ett litet fultrick som använts då och då av en del mindre nogräknade personer...
Mottagaren måste förstås vara på plats och plocka av paketet när tåget kommer fram.
Risken finns förstås att paketet aldrig kommer fram....
Skörda kottarna precis när de börjar få lite lätt ljusbruna fläckar.
Om du tittar inne i en kotte så ska det finnas gott om gula frön, lupulin.
Finns det inte så är det inte någon idé att använda dem.
Jag brukar skörda i slutet av september/början på oktober.
Det beror lite på hur hösten blir.
Man bör helst ta dem innan första frosten kommit.
Jag torkar dem i ett torkskåp med endast fläkten igång och inte någon värme påslagen.
Jag har gjort tre små så kallade torkollar (en ram med nät på) som jag lägger på tre olika höjder i torkskåpet.
Om vädret är fint så kan man kapa rankorna och hänga upp dem på tork utomhus.
Fast det gäller att det inte regnar på ett dar dagar för på multnar de bara.
Det går att använda dem färska också fast det kan bli rätt så "gräsig" smak på ölet.
Lycka till
Det vore skoj att skicka runt lite öl till varandra.
Men det får inte bli för många om man inte ska bli ruinerad på portot.
Det är så rackarns dyrt att skicka paket tycker jag.
Men visst någon gång då och då kunde vara intressant.
Frågan är hur man ska lägga upp det hela?
Som ett kedjebrev?
Skicka en flaska till de fem som står överst.
Efter ett tag får du miljoner tillbaka 
Det är nog mitt fel att ölet åldrats så snabbt.
Jag har haft den i betydligt högre temperatur eftersom det inte fanns någon plats i mitt kylskåp.
Höga temperaturer som i sommar gör att ölet oxiderar snabbare än om man har det i kylen.
Den extremt långa koktiden ger väldigt mycket karamellisering vilket gör att jag upplever det som sirapsextrakt.
Kan passa i vissa typer av öl, till exempel skotska ales, men för min del är det inte det jag sträver efter i mina egna öl.
Humlesmak och arom fanns där fast inte alls så påtaglig som nämns ovan. Troligen bryts de ämnena ner snabbare vid högre lagringstemperatur.
Beskan upplevde jag som mer vass än besk. Det kan också vara ett tecken på att den lagrats varmt.
Nästa gång (om det blir fler) så ska jag sköta om dina öl bättre.
Nu har jag provat denna dryck.
Här kommer mina intryck och tankar:
Utseende: Kraftigt lätt brungult skum, ölets färg mörbrun och lätt disigt/grumligt.
Doft: Karamell o knäck, humle med lite citrustoner och med en liten lätt "pappighet".
Efter en stund framträder och vissa fenoliska "plastiga" dofter.
Smak: Mycket eldig alkohol, kola, knäck, torr mörk choklad.
En vass beska i eftersmaken med en del torkad frukt.
Viss sälta som kommer efteråt finns också.
Kommentarer: Påminner om ett maltsirapsextraktbaserat öl.
En lite tunn kropp med lätt kvarvarande sötma.
Ett intressant öl med stor komplex karaktär men kanske något efter "bäst före" datum.
(mitt fel som inte druckit det tidigare)
Fortfarande dock en trevlig och bra öl som man avnjuter i små sippar.
Om jag skulle sätta poäng på denna "strong ale" eller vad man ska kalla det så skulle det bli runt 32-36 av 50 möjliga.
Nu är det min tur att skicka något till dig.
Kanske hinner jag packa iordning ett paket i helgen.
Varför inte lite Dark Crystal Malt?
Runt 2-3% ger en röd nyans och ett trevligt smakbidrag.
Humlebladet → Inlägg efter Kenneth