Många öl anmälda redan smile

Anmälan för besökare är nu ÖPPEN
www.amylase.se

/CalleT

Uppdatering:
Då anmälan för besökare fylldes mycket fort förra gången fick vi önskemål om att förvarna några dagar innan anmälan för besökare öppnar.

Anmälan för besökare öppnar torsdag 16/5.
(och är sedan tidigare redan öppen för bryggare)


Välkomna med anmälan.

//Amylase och SHBF genom Calle Tiger

Amylase och SHBF bjuder som vanligt in till sommarölsträff 8:e juni i Göteborg.
Träffen kommer likt tidigare vara i Fräntorps folkets hus, och kommer p.g.a lokalens storlek att ha en begränsning av antalet besökare. Föranmälan krävs alltså av både brygder/bryggare och för besökare.

Anmälan är nu ÖPPEN för BRYGGARE, men kommer inom kort att öppna även för besökare. Mer info om registrering av brygder och föranmälan för besökare finns på http://www.amylase.se

UPPDATERING (17/5):
Anmälan för besökare är AVSLUTAD.

UPPDATERING (17/5):
Anmälan för bryggare fortsatt ÖPPEN

Välkomna!!

//Amylase och SHBF genom Calle Tiger

Fjord's Brewery skrev:

Min fråga är egentligen; Om man låter ölet stå på jäsning i tre veckor, blir den snabbare drickbar efter tappning mot om man bara hade låtit den stå i två veckor?

Det kan mycket väl vara så, lite beroende på hur jäsningen gått och vid vilka temperaturer det rör sig om, men "totaltiden" kanske inte blir så annorlunda. Omvänt kan man ofta ta öl som inte är helt klara med "grönöls-avmognaden" och fortsätta mognaden med efterjäsning i flaskan (eller casken om det gäller real-ale, brukar fungera klockrent för typiskt diacetylig högflockande engelsk jäst).  Det förutsätter dock att jästen har lagt sig hyfsat så man inte slutar med för tjockt sediment i flaskan (en tunn film är mer än nog). Många belgiska bryggerier jobbar så.
Vad det hela i slutändan handlar om är att inte låta ölet stå på jästen (eller ha den i suspension om det är lågflockande jäst) mer än vad som krävs för att mogna av "grönölet". All tid utanför detta leder bara till en allt mer ökande risk för negativa processer. Att jag nämnde tre veckor är för att den absoluta majoriteten av all varmjäst öl (även starka) bör ha passerat igenom både primärjäsning, sekundärjäsning (d.v.s. grönölsmognad) och eventuellt en kortare kallagring för att sedimentera lågflockande jäst (kallkrasch) på denna tid. Krävs det längre tid är det vanligen ändå något som gått snett med jäsningen. De flesta öl har nog mer än väl gått igenom stegen betydligt kortare än så (mindre än två veckor). Starka öl kan dock behöva en slutlig finjustering/mognad i smaken (förutom grönölssmaker), men den processen sker utan större inverkan av jästen, så det kan med fördel få ske i flaskan eller fatet.
Kalljäst lageröl enligt traditionella metoder rör sig dock över en helt annan tidsskala, men bör inte heller den ske för länge "på hink" då dessa vanligen läcker alldeles för mycket syre, och här är nog enda gången som flytt till ett sekundärt jäskärl är viktigt. Men även de flesta lageröl går med utmärkt resultat att klämma in på dryga tre veckor de också (med lite trixande med temperaturer), om man inte känner att man måste frossa i gamla processtekniker.

/CalleT

Techno skrev:

Det är bara skummet då som blir sämre, smaken påverkas inte annars om man nu menar att ett sämre skum påverkar smaken negativt

Om kraftiga problem med skummet börjat så har även andra processer startat som gör att ölet lätt åldras i expressfart (och vissa mindre smakförändringar kan dyka upp tämligen direkt).  Så en väl avvägd jästdos och ingen onödig tid "på hink" är alltid att föredra för bästa resultat. Det finns väl en del starka ölsorter som fortare kommer "i mognad" (som ju är första fasen i åldrandet) när man slarvar lite, men det hade antagligen blivit både godare och haft längre tid "på topp" om man gjort den mer optimerat och mognat fram smaken lite långsammare istället.

/CalleT

Allt över dubbel dos får nog räknas som påbörjad risk för problem. Längre tid än 3 veckor i jäshinken med jästen (någon vecka längre för riktigt kalljäst lager) är nog också gränszon för början på problem.
Sedan är nog just starka belgare extra känsliga då skummet redan är mindre stabilt p.g.a. mindre humlegivor och högre alkoholhalt.

/CalleT

Stressad jäst kan också utsöndra höga halter av sådana proteiner (främst proteinas-A). Riskfaktorer är för högt jästinnehåll, (både under jäsning och i flaskan), hög alkoholhalt, temperaturchocker och för lång tid "på jästen". Till skillnad från autolys som ytterst sällan sker i hembryggarsammanhang, så är det här inte helt  ovanligt i starkare öl. Effekten kan dessutom vara smygande då proteinas som utsöndrats i slutet i jäshinken sakta men säkert fortsätter jobba i flaskan.

/CalleT

33

(15 svar, postad i Utrustning)

gamle_matsen skrev:

Vad det gäller faten så får man antingen köpa fat eller va man ska säga, ligga ute med pengar för pant helt enkelt. Eller så kör man varianten med engångsfat, keykegs och allt vad dom heter. Det blir dyrare per fat och som jag förstått det kan man inte fylla faten i en helt syrefri miljö på samma sätt som med dom i metall, men är väldigt smidigt då slipper diska faten, lätthanterliga osv.

Faten är i princip alltid bryggeriets egendom. Angående KeyKeg (populäraste märket/systemet) så är de inget problem att fylla syrefritt (t.o.m. bättre än enklare stålfatsfyllarprocesser) och de är otroligt smidiga att jobba med. Man slipper disk och logistiken med att samla in de tomma faten från en massa håll. Kostar dock ca 120-150 kr st beroende på antal. Skall man bara sälja mindre mängder, har gott om tid (handdisk/enkel fattvätt) och transportera själv "lokalt" är stålfat ändå att föredra då det snabbt blir mer ekonomiskt. Den bättre ekonomin med stålfat gäller även om bryggeriet är så pass stort att man har råd med tidseffektiv disk- och fyllningsutrustning och levererar till relativt fasta kunder enligt väl fungerande tidsscheman (så de största bryggerierna kommer troligen att köra stålfat ett bra tag till, men man vet aldrig, returflaskorna får ju redan stryka på foten för engångsglas). Planerar man dock oregelbunda leveranser till ständigt nya kunder i olika städer/länder och vill expandera detta snabbt är engångsfaten oslagbart.

/CalleT

34

(15 svar, postad i Utrustning)

DrKarma skrev:

Skaffa dig ett eget skatteupplag och hyr tid hos ett befintligt bryggeri för fantombryggningar. Många som kör den varianten.

Det beror vad man vill ha ut av det hela. Den absolut vanligaste situationen för fantombryggningar är mer eller mindre en ren kontraktsbryggning där man diskuterar igenom ett recept och metod innan och (ibland) tittar på när ölet bryggs. Det är alltså inte fråga om att hyra "tid/utrustning" utan snarare att beställa öl efter egen design. Volymkraven är dessutom ofta stora. Vill man verkligen brygga ölet "hands-on" och inte bara vara receptmakare och säljare är det nog mycket få ställen som kan erbjuda detta. Bäst lycka för små volymer och att faktiskt få dra på sig gummistövlar och handskar skulle kanske vara att fråga någon av de nya riktigt små, men de har nog sällan kapacitet över.

/CalleT

Goblintroll skrev:

Hej.

Stamvörten är väl vörten innan man tillsätter jästen och borde väl mätas i SG?

//Jonas

Japp. Det är precis vad stamvört är, och på i stort sett alla bryggerier över hela världen (även svenska) mäts den i plato (viktsprocent) utom i Storbritannien, mikrobryggerier i USA och hembryggare (de senares bryggtradition är sprungen ur brittisk hembryggning därav sambandet) där man kör med den äldre enheten "specific gravity". Att man inom hembryggning (åtminstrone i USA + norden) håller fast vid SG beror nog mest på att den intuitivt känns enklare då man snabbt får en blick för den poteniella alkoholhalten för ett "normalt" utjäst öl. Rent professionellt är den dock mindre praktisk då densiteten inte ökar linjärt med sockerhalten, så plato är lämpligare när det skall räknas på decimalen med effektivitet, alkoholhalt, energiinnehåll och inte minst skatten... wink
(och portern i paketet är nog troligen feltryck av 12,5%)

/CalleT

36

(2 svar, postad i Kontakt)

Dugges Ale- & Porterbryggeri AB
Östra Björrödsvägen 12
438 93 Landvetter
tel & fax     031-87 79 00
epost     info@dugges.se

Finns några lediga luckor i produktionen just nu. Fråga efter Mikael.

/CalleT

berrys_b skrev:

Jag hittade hel dinkel på Gröna boden vid vasaplatsen.

Tack för tipset! Blir nog en tur dit då för att bunkra lite smile

/CalleT

Flingorna skulle jag inte ta då de likt andra flingor verkar vara ångpressade och har tappat all den friska syrliga råa smaken man vill åt. Klippta korn brukar vara hårdare (troligen torrare) än hela. Hela korn är det jag tycker funkat bäst, t.o.m. mjukare att krossa i maltkrossen än vetemalt. Jag har tidigare hittat i olika ICA-butiker men har tyvärr inte sett det på länge. Skulle satsa på att leta i hälsokostbutiker. Om någon hittar så skulle även jag vara intresserad av att få ett tips var det fins.

/CalleT

Jag har gjort liknande schema för upp till 33% vete (samma för dinkel/spelt) utan problem. Jag körde dock 90 min i slutet bara för säkerhets skull.

/CalleT

Ni ligger nog på en rejäl "over-kill" båda två, men marginal är aldrig fel wink se sannolikhetskalkylen nedan... ( och Tage Danielssons monolog om sannolikhet  http://www.youtube.com/watch?v=FjuhW-4tyEI )

För bryggeriändamål = vört som direkt skall till jäsning, och inte sparas eller användas för odling, så kan följande riktvärden användas:

D-värde = Slår ut 10% vid den indikerade temperaturen på 1 minut.
Z-värde = temperaturökning för 10x ökning av utslagning

för att minska från ett givet antal mikrober till 1 mikrob.
t=log(antal mikrober)*D/10^((aktuelltemp-Dvärdetemp)/Z)
... och vill man vara säker så anger man 10x den kontaminering man tror så blir det sannolikt 1/10 dels mikrob kvar...

Sporformande vildjäst:
D60 = 23 min
Z = 4,1 K
Värmetåliga mjölksyrabakterier:
D65,5 = 1 min
Z = 5,6 K

Exempel:
1 miljon (10^6) vildjästsporer (rätt grisigt):
70 grader
t= log(10^7)*23min/10^((70-60)/4,1) = 0,59 min = 35 sek
75 grader
t= log(10^7)*23min/10^((75-60)/4,1) = 0,035 min = 2 sek

1 miljon termofila lactobacillus:
70 grader
t= log(10^7)*1min/10^((70-65,5)/5,6) = 1,1 min
75 grader
t= log(10^7)*1min/10^((75-65,5)/5,6) = 0,14 min = 9 sek

... och skulle man vara så grisig att man har en miljard bakterier istället, så är det bara att multiplicera med 3 d.v.s  3*1,1 min eller 3*9 sek....

För mer hårdhudade bakterier, sporer (och virus) som inte är aktuella i jäsande vört/öl (d.v.s inte trivs anaerobt vid lägre pH och närvaro av alkohol), blir det dock helt andra tider som gäller. Därav AO-värdena som diskuterades ovan (för medicinska applikationer). Här kan D-värden (och temperaturer) samt Z-värden vara extremt höga (inte ens kokning är säkert). Att Palmer också diskuterar relativt höga värden är för att han avser framställning av vört för jästodling i lab-skala (= start från få celler = chans för bakterier + mögel med höga D+Z att slå rot som inte står ut i aktivt jäsande vört/öl).

Källor: Versuchs- und Lehranstalt für Brauerei in Berlin, "The Yeast in the Brewery", Annemüller G, Manger H-J, Lietz P, 2011, ISBN 978-3-921690-67-3

/CalleT

41

(4 svar, postad i Utrustning)

Det är nog lugnt, men marginalen är inte så jättestor som man kan tro. Det är inte så att koldioxiden behöver tränga bort all luft. Koldioxid har faktiskt en tydlig påverkan på kroppen (främst nervsystemet) när halterna ökar, och kan bli dödlig även när det finns tillräckligt med syre kvar (pH i blodet sjunker till farliga nivåer på grund av den "kolsyrningen" som sker). 60 m2 med åtminstone 2 m i takhöjd ger ju 120 kubik, minus vad slags bråte som nu kan finnas där, så säg 100 vilket ger högst 2-3% CO2 vid en "olycka". Det räcker till huvudvärk om man vistas länge där. Har för mig att obehagen ökar snabbt vid 4-5% (samma som utandningsluft) och halter en bit däröver ger snart nervpåverkan (pH sjunker i blodet). Faran blir då akut då man lätt faller till golvet där halterna kan vara ännu högre. Det är den sortens "smyga sig på" olyckor som sker när folk förolyckas i lastrum på båtar, inuti spannmålssiols och dylikt. Fördelen med koldioxid är dock att den snabbt vädras ut ur blodet när man tar sig bort från den höga halten (till skillnad från kolmonoxid som har en helt annan typ av giftverkan som inte enkelt kan hävas, och verkar i mycket mycket mindre halter).

/CalleT

42

(4 svar, postad i Utrustning)

1 liter gasformig koldioxid väger i rumstemp ca 2g.
5 Kg ger alltså 5000/2 = 2,5 kubikmeter, så i en riktigt liten källare med obefintlig ventilation kan halten absolut bli farligt hög om det läcker ut fort.
Samma mängd gas bildas för övrigt av knappt 150 liter normalstarkt jäsande öl så om man jäser "jättesatser" i trånga oventilerade lågt liggande utrymmen bör man tänka på det också.

/CalleT

Hajen skrev:

Kan jag tjäna något på att ge den en sekundär jästkick? För att kunna köra vidare vid lägre temperatur?

Det gör inte så stor effekt på redan bildade estrar, men kan absolut rädda utjäsningen om den håller på att stanna av. Tillsats av ny jäst bör dock vara i form av aktivt jäsande jäst (t.ex. en bubblande förkultur), och det skall vara mycket, jäst. Gärna mer än vid normal start (denna jäst kommer inte kunna föröka sig så mycket då massa näringsämnen redan är slut). Att bara strö torrjäst i halvfärdigt öl fungerar dåligt, då det är en tuff miljö och den mesta jästen kommer inte att livas upp på rätt sätt utan dör direkt.
Så om det fortfarande inte jäst ut som det skall så kan du göra någon liter förkultur på maltextrakt, köra i en påse torrjäst i denna, vänta (timmar eller högst över natt) och pytsa rubbet i ölet.

/CalleT

1/3 paket till 26 liter på ett så högt OG som 1070 är ordentligt i underkant (2 hela paket hade varit mer lagom) så det är inte så konstigt om det  blir massa skumma estrar. Bananestrar har tyvärr  som andra påpekar en tendens att stanna i rätt stor utsträckning (kyla efteråt hjälper föga). Flytta hellre ölet tillbaka kring 19-20 igen annars riskerar du dessutom svag utjäsning med så lite jäst.

/CalleT

Det kan mycket väl ha jäst ut så snabbt. Ett smackpack till 1,5 liter halvstark vört bör jäsa ut på några timmar om jästen är pigg. Någon "skitring" kring vattenlinjen blir det vanligen inte när man kör "humlefritt".
Så hoppas att att detta är fallet! Kolla vätskan med hydrometern så vet du.

/CalleT

Känner igen "problemet" wink (och då har det smugit sig in jäst i mina).
Tror som sagt ändå inte att en så rejäl utjäsning från OG 1049 kan ske bara med heterofermentation, det skulle bli så surt att t.o.m. baggarna skulle lägga av innan dess.

/CalleT

lunnsen skrev:

tänkte jäsa i 21 C men ställde hinken på golvvärmen i badrummet så det lär ha varit ganska mycket varmare.....

Det är med allra största sannolikhet här det största problemet uppstod. Wlp039 skall ju vara en relativt "rensmakande" jäst, men kombinationen högt OG och så här hög temp (var säkerligen upp mot 25-30) ger ofelbart en ordentlig "ester-bomb" med kraftiga fruktiga smaker åt alla håll och vinösa spritiga toner ,vilket nog kan leda tankarna till (dålig) barleywine.
Hade bara jäsningen gått lite lugnare hade nog receptet fungerat riktigt hyggligt, men titta även ordentligt på alla de andra bra tipsen i svaren ovan för en stilren stout.

/CalleT

Härligt att höra att ölet blev bra (oavsett vilken mikrob smile som gjorde det).
Felsmaker beror en del  på vilken jäst det är, men de flesta överjäster ger förvånadsvärt "rent" intryck vid 30 grader så länge vörtstyrkan är låg (kring 1020-1030). Jag har odlat en uppsjö olika stammar vid 30 grader och 6 plato (visserligen med full luftning) när jag expanderar upp från plattodling och doft och smak brukar vara en rätt angenäm sorts "pommac/äppel" smak kombinerat med en liten syrlighet (belgiska stammar ger dock alltid en "kryddton"). Just en lätt syrlig äppelton känns ju som om den inte skulle sticka ut i en berlinerweisse, det är ju en del av grundsmaken i dessa öl.
Appropå det, vilket var ditt OG?

/CalleT

martinj skrev:

Kan referera till denna artikeln http://www.themadfermentationist.com/20 … eisse.html
"White Labs’ 677 strain is capable of producing an enzyme which allows it to ferment maltose, maltotriose, and raffinose, ensuring a dry finished beer without aid. In addition to lactic acid, WLP677 also produces both alcohol and carbon-dioxide"

Nu må det inte nödvändigtvis vara sanning eftersom det inte kommer från White Labs själva, men det stärker ju min tro på att så är fallet efter egen erfarenhet.

Jag läste den när den publicerades, men var rätt skeptisk. Om man läser "comments" fullt ut nu så är det många bud på vad Whitelabs sagt i kommunikation med olika personer (kanske beror på vem på labbet som fått svara). Sista budet verkade vara Lactobacillus delbrueckii och homofermentativ (vilket alla delbrueckii är per definition, och det står dessutom delbrueckii på det rör jag köpte när jag nu kollade igen). Vad som ytterligare talar för "jästinfektion" för många som sett en rejäl" jäsning" är att de ändå inte fått ett våldsamt surt öl, utan snarare klagar på "klen syra". Om det verkligen har varit en heterofermentativ jäsning så bildas det lika mängder (i mol, men viktmässigt mer mjölksyra) av etanol, koldioxid och mjölksyra.  Man bör alltså inte kunna få tydlig sänkning av SG (sänks bara av etanol och CO2-avgång, mjölksyran påverkar nästan inte alls) och ordentligt med etanol+kolsyra utan att det samtidigt bildas(stora) mängder mjölksyra. Redan 1% mjölksyra är extremt surt (lambik har vanligen högst 0.5%) så även vid en ganska modest utjäsning av ett svagt öl (berliner) så lär det bli rejält surt, och det med en gång. Hur blev din öl?
Jag tror många missbedömer hur lätt det är (faktiskt extremt mycket lättare) att rena bakteriekulturer blir "infekterade" av bryggjäst, än att det blir tvärt om (vilket alla är så rädda för). 
Det hela är fortsatt intressant och jag skall fortsätta med mikrobiella observationer för att se om det går att bringa ännu mer klarhet i det wink

/CalleT

S-04 flockar snabbt och ger vanligen 65-70% skenbar förjäsning (ex. FG1015-1017 för ett OG1050 öl). Vid höre temp och högre jästgivor kan den komma upp till 75-80%(som S-05) men det är ovanlig. Så ligger du någonstans kring 65-70% så har den nog jäst färdigt. Även om den flockat hårt så bör det finnas tillräckligt med celler för en flaskjäsning efter en dryg vecka eller två (om du inte kylt den kraftigt, då kan det bli lite väl få celler). Kör du på bara, och se till att flaskorna står i 15-25 grader första veckan så skall nog flaskjäsningen ta sig.

/CalleT