451 2011-02-07 00:10:50
Bättre än armed forces och kryssningsmissiler (0 svar, postad i Resor, pubar och bryggerier)
452 2011-02-04 01:33:33
Sv: Borrmaskinspump (8 svar, postad i Utrustning)
Brouwland har en borrmaskinpump som liknar den engelska men Brouwlands är helt i rostfritt. Kostar 69 Euro. Den finns också ihopbyggd med motor men då betydligt dyrare.
Ett alternativ kan vara akvariepumpar ex. Eheim. Jag har använt en sådan för recirkulation men det var lite overkill för bara det lilla momentet så den har varit oanvänd ett tag.
453 2011-02-02 14:28:29
Sv: Receptförslag: Pale Ale (49 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)
Fast hade ju varit riktigt roligt att använda denna jästen, lagt ner sånt jefla jobb på den
Var det inte från Sierra Nevada-flaskor du tagit jästen?
WLP 001 Californa Ale, Wyeast 1056 American Ale och torrjästen US-05 ska vara samma jäst och komma från Sierra Nevada.
454 2011-02-02 12:57:36
Sv: Ny t-shirt (9 svar, postad i Inget av ovanstående...)
Vi får väl då döpa om den här avdelningen av forumet från "Inget av ovanstående" till "Något av nedanstående".
455 2011-01-31 22:22:59
Sv: Rims/herms (52 svar, postad i Utrustning)
Efter närmare eftertanke och studium av vad det företag som svensson.lu länkade till härovan hade att säga, så var inte PID så krångligt egentligen. De hade ju "färdiga burkar" (plug and play) också som jag tyckte inte verkade krångligare än Humlegårdens universaltermostat. Det var ju bara att plugga i nätsladden, sänka ner sensorn i mediet och sedan knappa in sina värden. Som sagt - med (PID) eller utan (termostat) ABS i halt väglag.
456 2011-01-31 20:50:32
Sv: Biere de Garde - Biere de Mars (och Saison) (71 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)
Angående en av mig tidigare nämnd genuin Bière de Garde-jäst:
" -----Original Message-----
Sent: Friday, January 28, 2011 8:13 PM
Subject: WLP 072 French Ale
Why can´t I find WLP 072 French Ale in your list with available strains?
Björn Petersson, Sweden"
Svar:
"WLP072 is not available to homebrewers at this time.
Pam Marshall
Sales/Customer Service
White Labs, Inc."
457 2011-01-24 23:29:37
Sv: Mäskning och kokning i 90 minuter? (29 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
En liten detalj att inte glömma (om det inte varit underförstått i diskussionen innan). Även om man gör långa kok, flera timmar ibland när man gör skottar, så gör man (åtminstone jag) humletillsatserna vid samma tidpunkter "som vanligt" (ex. första tillsats när det är 60 min kvar) d.v.s man kokar först utan humle.
Jag brukar så gott som alltid mäska i minst 90 minuter.
458 2011-01-24 23:11:43
Sv: Alternativ till Weld-B-Gone (7 svar, postad i Utrustning)
Min lösning (i kylväska men går väl också i alu-gryta). I ett 22 mm hål i innerväggen har jag satt (pressat in) en gummiplugg avsedd för 5-liters partyfat/minikeg. I dess hål kan sedan pressas in ett 15 mm kopparrör. Pluggen har ju en slits runtom som då omsluter kanten på hålet i väggen och håller på så sätt tätt (på ett fat ska ju inte kolsyran smita ut) och pluggen på plats. Eftersom viss kraft krävs för att få kopparröret på plats blir det också tätt här. Inget silikon el.dyl. behövs.
På kopparröret kan sedan valfri anslutning ordnas ex. en klämringskoppling på utsidan med hangänga och därpå en kulventil följd av slangnippel. På insidan ex. någon slags "manifold" ellerr bazzokascreen etc.
459 2011-01-24 02:48:10
Sv: Rims/herms (52 svar, postad i Utrustning)
Björn Petersson skrev:Vad skiljer en s.k. PID-regulator tillsammans med en SSR och en givare som nämns ovan från ex. Humlegårdens elektroniska termostat där man kopplar in ex. sin vattenvärmare, sätter ner givaren i vattnet och sedan ställer in dels temperaturen när den ska slå på dels när den ska stänga av strömmen?
Det fins en annan skillnad också och det är att humlegårdens tempreglering är en termostat. Dvs den slår till och från vid en viss temperatur med en viss hysteres.
? Om man ser till DrKarmas svar ovan så fungerar åtminstone Humlegårdens elektroniska termostat (som den kallas) ungefär som en PID. Jag ställer ju in två temperaturer - väljer jag en högre temperatur för på och en lägre för av så fungerar den för kylning och med inställning tvärtom för värme. Jag använder den både för kylskåp och vattenvärmning. "Hysteres" väljer jag alltså själv eftersom jag kan ställa in olika "avstånd" mellan de två olika temperaturerna, eller...? Eftersom den är elektronisk sitter det väl också någon slags relä inuti.
Ja -det här med PID verkar ju bra men finns det färdiga enheter med denna avancerade funktion som kan inhandlas och vars inkoppling och bruksanvisning utan alltför stor möda kan begripas utan en föregående ingenjörsutbildning? Alltså något även för kapten Haddock och inte bara för professor Kalkyl.
460 2011-01-23 04:08:33
Sv: Alternativ till det skumdämpande preparatet FermCapS (16 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Har nu testat skumdämparen från PGW-produkter. En droppe i 3,5 liter 10-procentig vört av torkat maltextrakt i min 5-liters e-kolv. Vilken skillnad! Perfekt - inget problem med skum under kokning i 15 minuter.
461 2011-01-23 02:08:50
Sv: Rims/herms (52 svar, postad i Utrustning)
Vad skiljer en s.k. PID-regulator tillsammans med en SSR och en givare som nämns ovan från ex. Humlegårdens elektroniska termostat där man kopplar in ex. sin vattenvärmare, sätter ner givaren i vattnet och sedan ställer in dels temperaturen när den ska slå på dels när den ska stänga av strömmen?
462 2011-01-18 05:01:16
Sv: Gå upp i storlek mha vvberedare, 50 och 200 liter. (37 svar, postad i Utrustning)
Jag håller med DrKarma om att RIMS/HERMS skapar i sig ingen risk för tanninextraktion. Är pH rätt från början så kan inget hända. När det gäller tunnare mäsk så kan nämnas att Braumeistern som är ett RIMS-system kör ju i princip med allt vatten på en gång - det blir väl en mäsk med c:a 5 liter vatten per kilo malt. Fördelen där blir väl att man inte alls behöver följa efter med en särskild lakning. Förutsättningen är dock att man har ett tillräckligt stort mäskkärl.
Brandemannen:
"Problemet med detta (en vattenberedare för mäsk och lakvatten) blir ju svårigheten att stegmäska på ett bra sätt? Det innebär ju att man får stegmäska med infusioner och riskerar att få en rätt stor mäsk innan lakning men det kanske funkar ändå i ett 50-literskärl?"
Om mäsken inte är större än att den ryms i kärlet när man använt allt vatten som går åt till att få tillräckligt med vört och för uppsugning i malten så behöver man inte laka med mer vatten - det är bara att recirkulera och tömma ur. Jfr Braumeistern.
463 2011-01-18 03:47:01
Sv: Idéer till "champagneöl". (14 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)
Ja, något åt Orvalhållet men mindre beska. White Labs Bastogne är ju en s.k. Platinum-strain och inte i det ordinarie sortimentet men ett enkelt alternativ där är torrjästenT-58. Hade man tid på sig kanske man helt enkelt kunna slänga i lite krossade färska vindruvor - då får man kanske lite brettar och malolaktiska bakterier på köpet.
464 2011-01-18 03:31:51
Sv: Vattenprofil för Leuven (8 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Sydöstra Belgien ligger väl högre över havet än hela Götaland. Då kommer i alla fall Orval och Rochefort att klara sig.;)
465 2011-01-17 23:05:41
Sv: Jästkultur luktar hjortron (4 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)
Jag tror Cantillion har gjort en hjortronlambic (på svenskt initiativ) - det lär väl inte ha luktat direkt rosenknopp men kanske inte helt fel för en norrlänning - en får int va blödig.
466 2011-01-17 22:52:12
Sv: Gå upp i storlek mha vvberedare, 50 och 200 liter. (37 svar, postad i Utrustning)
Till DrKarma: 1. Vilket malt/vattenförhållande brukar du ha i mäsken? 2. Har du någon uppfattning om ifall det skulle vara en fördel med en tunnare mäsk med den här typen av system?
Den enda skeptiska synpunkt på RIMS/HERMS-systemen jag hört var att på grund av den tidsmässigt långvariga cirkulationen under mäskningen skulle det finnas en risk för extraktion av tanniner. Jag har ingen egen uppfattning om detta och det framgick inte heller klart om det bara var en fundering eller praktiskt belagt. Vederbörande hänvisade till att det knappast finns några stora professionella system som arbetar efter principen och att det var från det hållet han hört det.
Med satslakning som DrKarma tydligen använder så kanske risken för detta är något mindre.
467 2011-01-16 19:03:28
Sv: Humlekoncentrat (5 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
När det gäller extrakten för beska är väl sorten som använts ointressant - det innehållet ju bara i princip alfasyra. När det gäller smak- och aromvarianterna har jag bara sett olika varianter av oljor som talar om ex. citrus, humlig, tallaktig (kåda) eller blommig. Man verkar ha separerat ut olika specifika komponenter ur humlet och inte behållit den speciella sammansättning av de olika komponenterna finns i olika proportioner i varje särskild humlesort.
468 2011-01-16 18:30:50
Sv: Vattenprofil för Leuven (8 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Rätt mycket klorid och även natrium i det vattnet - tyder väl kanske på att Antwerpen ligger nära havet.
469 2011-01-16 18:07:02
Sv: Humlekoncentrat (5 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
För det första finns det två typer av extrakt, först de som används för att ge beska - de är oftast isomeriserade d.v.s. den process som brukar ta en timme vid kokning av vanlig bitterhumle för att alfasyran ska bli vattenlöslig. Sedan de som används för att ge smak och arom. Kallas ofta humleoljor men finns också i fast form.
Även om extraktet för beska är isomeriserat bör man låta det koka för att få bort eventuella löslingsmedel. Smak- och aromextraktet kokar man inte då förvinner ju det som man valt extrakt för. Humleoljorna och det fasta används med fördel vid torrhumling.
När man kokar vanlig humle kanske man tillgodogör sig c:a 30 procent av den alfasyra som anges i specifikationen. När det gäller isomeriserat extrakt så kan detta istället bli 100 procent. På en gammal flaska jag har hemma står det att det är 6 procent isomeriserad alfasyra. Jag har bara använt det en gång när jag bättrade på beskan lite i en scottish export som jag fick fram genom att späda en en strong scotch ale. Jag kokade inte i det här fallet så det här extraktet verkade inte innehålla några lösningsmedel. Det är troligen samma extrakt som länkas till ovan.
Humletabletter för smak och arom har jag - enligt min uppfattning - med gott resultat använt som torrhumling.
470 2011-01-14 14:21:23
Sv: Dåligt med kolsyra. (12 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)
Är det inte lite lite socker också?
471 2011-01-13 18:25:16
Sv: Förkultur och tillverkning av steril vört. (15 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Ja, där ser man (eller rättare sagt ser inte) - man får titta lite noggrannare på bilderna. Ja visst skummar det - som såpbubblor nästan - man får passa sig men jag har ju använt 5-literskolven för det mesta sista tiden - fast utan skumdämpare. Jag har nu beställt skumdämpare på PGW-produkter - får se om jag kan ha lite mer i kolven.
472 2011-01-13 01:30:01
Sv: Förkultur och tillverkning av steril vört. (15 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)
Varför blandar du inte spraymalten och vattnet i e-kolven och kokar sedan i kolven? Då behöver du ingen kastrull och behöver inte heller descinficera kolven med jodofor. Jag ställer e-kolvarna direkt på el-plattan när jag kokar vörten till förkulturerna och mina e-kolvar har hållit i många år.
473 2011-01-12 15:49:35
WLP 007 Dry English Ale (2 svar, postad i Humlegården)
WLP 007 Dry English Ale. En jäst i White Labs ordinarie sortiment men kan inte hitta den hos Humlegården. En jäst som jag är nyfiken på - den har fått en hel del lovord av amerikanska hembryggare. En engelsman som klarar det mesta och tyngsta elegant - precis som Bond. Är det möjligt att den kan dyka upp här?
474 2011-01-10 17:27:23
Sv: Biere de Garde - Biere de Mars (och Saison) (71 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)
Vi ölnördar kör väl med förkortningar så ölnoviserna ska ha någonting att fråga om. IPA, ESB, BU, APA, DIPA, OG, FG etc. BdG hade jag dock inte börjat med.
"Saison" betyder ju "årstid, säsong" och "Bière de Garde" någonting i stil med "öl att spara/lagra". Båda typerna brukade ursprungligen bryggas i början på året/våren för att konsumeras under den varmare årstiden. BdG bryggdes oftare svalare och lagrades kallt därav den oftast maltigare och mindre utjästa karaktären i motsats till saison som är mera humlig, estrig och syrlig.
475 2011-01-10 13:53:29
Sv: Biere de Garde - Biere de Mars (och Saison) (71 svar, postad i Öltyper, recept och bryggloggar)
En kanske lite dum fråga? Vad är det som gör att ett recept blir, eller kan kallas för BdG? Finns det någon speciell BdG jäst? eller kan man använda vilken alejäst som helst?
Bra fråga. Det är lite som vad är det som gör en gotlandsdricka. Inga kommersiella exempel. En primitiv hembryggd. Fast med gotlandsdricka vet man i alla fall att det innehåller rökt malt.
Man får lita på vad andra skriver, brygga själv och försöka komma ihåg om det smakade som det som man eventuellt drack en gång för tio år sedan. De recepten man ser innehåller ofta en massa specialmalter. En kvalificerad gissning är att det är är nog knappast fallet på bondgårdarna i norra Frankrike. Men det verkar vara det sätt man kan komma nära när man inte kan brygga bakom ett stall i Pas-de-Calais. I verkligheten kanske var också det som bryggdes i granngården något helt annat än hemmavid. Man får också hoppas på att jästamerikanerna kommit över något ursprungligt och typiskt på något sätt.
Men vi ölnördar försöker ju typa öl som kennelklubben fastställer hundraser. Men det är klart - vovvarna i byn såg väl nog ungefär lika ut eftersom gentillskottet utifrån var begränsat. Men som bryggerierna i i England kan kanske kollegerna i Frankrike ganska fritt kalla sina öl vad de vill utan att någon kan slå dem på fingrarna.