Vad som händer är ju att de små mängder fett som finns i frö-delen härsknar sakta med tiden även om man förvarar "torrt". Avgörs nog enklast genom att smaka. Tugga en näve och känn efter.
/Calle
EDIT:
(häpp! här svarar vi fort båda två....
)
Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Humlebladet → Inlägg efter CalleT
Vad som händer är ju att de små mängder fett som finns i frö-delen härsknar sakta med tiden även om man förvarar "torrt". Avgörs nog enklast genom att smaka. Tugga en näve och känn efter.
/Calle
EDIT:
(häpp! här svarar vi fort båda två....
)
Tack för tipset Torgny! Jag har letat efter en sådan produkt.
/Calle
... och självklart så är den där minuten vid 70 grader just 70 grader. Det kommer ta lång tid att få innehållet i flaskan att nå dit (i tunnelsystem användes kraftig spolning med hetvatten).
Tips. Ta vatten varmare än 70 och ställ en flaska vatten med en termometer i och läs av under tiden.
Skall man vara nog också, så börjar ju antalet PE ticka på redan när man passerar förbi 60 grader, så om uppvärmning går långsamt kanske man har 30 PE redan innan man når 70 grader.
/Calle
Effekten av pastörisering beräknas som pastöriseringsentheter (PE eller PU).
PE per minut = 1.393^(T-60)
(där T är grader Celcius)
Exempel 70 grader
= 1.393^(70-60) = 1.393^(10) = 27.51.... PE per minut
Vanliga värden är 10-40 PE beroende på vilka mikrober man är rädd för och hur mycket stryk man tycker ölet kan ta utan att smaka för dåligt (är extremt avhängigt hur mycket syre som finns löst i ölet). Så för 70 grader (27.5 PE/min) så är en minut kanske tillräckligt. De värden jag sett(*) för "tunnelpastörisering" d.v.s värme av färdiga flaskor, är dock vid 60-62 grader (har med trycket att göra kanske? mindre skada på ölet ?) och längre tid. d.v.s 27.5 minuter för att får samma som 1 minut för 70 grader. s.k. "flash-pasteurization"(*) för fatöl sker vanligen vid 73 grader och 30 sekunder.
Alla dessa värden är något lägre än för t.ex. mjölk, men tydligen så bidrar alkohol och lägre pH i ölet till att förstärka effekten.
/Calle
(* Ian S. Hornsey, "Brewing", The Royal Society of Chemistry 1999, ISBN 0-85404-568-6)
Vill minnas att standardförpackningarna för 50ml är kartonger med 10-20st 25-påsar (tot 250/500), så fråga efter det. 10000 låter mer som förpackningar för 1 ml rör. Prisexempel 500 st Falcon-50ml 1020 kr ex.moms (antagligen sker bara försäljning mot F-skattsedel).
Tror vissa av de mindre labutrsutningsföretagen även säljer "lösa" 25/50-förpackningar (säkert till ett betydligt högre styck-pris, men behöver man inte fler så...).
Googla på "centrifugrör falcon"
/Calle
Edit: Såg nu att falconrör var autoklaverbara, perfekt! Återstår bara att hitta ett ställe att köpa på.
Falconrör brukar vanligen säljas sterila till ett relativt litet "mer-pris", så det är nog inte nödvändigt. Jag har hittills bara förvarat jäst vid -80 men då jag inte har tillgång till en sådan frys just nu så tänkte jag också börja mixtra med -20 förvaring hemma. Låter ju i alla fall som folk har fått goda resultat. Har tyvärr inga tips på ställen som säljer mindre än i jätte-pack.
/Calle
Jag har en tunna och har gjort rent den med kokande vatten. Vattnet blev te-färgat och hade en ENORMT kraftig smak av ek. För mig var detta avsikten, då jag har tunnan till suröl (vill inte ha för mycket träsmak, utan lite syre och en yta för trollen att sätta bo i). Om avsikten är att ge "eksmak" till ölet låter det som en vansinnig idé med varmt vatten, då man drar ur massvis med dyrbar smak. Är det inga infektioner i tunnan så finns ingen anledning att diska den överdrivet, utan jag tycker det låter vettigast att direkt hälla i nästa öl efter möjligen en lätt genomsköljning med kokt KALLNAT vatten. Så jag tycker Ext.Rasandes process ovan låter helt vettig.
För eller senare försvinner väl eksmaken ändå, och/eller det kommer kryp i tunnan, men mot dessa hjälper nog ingenting. Jag har dock svavel (vinsvavla + fosforsyra i vatten) i tunnan då den inte används, för att hålla mögel borta (rent oxidativa svampar är mycket känsliga mot svaveldioxiden som långsamt bildas i denna blandning).
/Calle
Det nämns dock inte varför just bok används.
Skulle gissa att det är av samma orsak som att man använder bok till många husgeråd i trä (slevar m.m.). Det håller ihop bra vid långvarig kontakt med vatten, tål att kokas, och ger ifrån sig mycket lite smak (till skillnad från ek).
/Calle
Vinterölsträff i Göteborg.
Lördagen den 10:e december 2011 kl. 13:00-16:30.
Bryggare är välkomna från kl. 12.00 för att plocka fram öl, och gäster är välkomna kl 13 då provningen startar. Observera att vi i år kör i Fräntorps folkets hus (samma som senaste sommarölsträffarna).
Om du som bryggare planerar att ta med öl, anmäl det till info@amylase.se senast 7:e december.
Arrangör är som vanligt Amylase och SHBF. Mer info finns här:
http://www.amylase.se/vinter2011.htm
Välkomna!
/Amylase genom Calle Tiger, Göteborg
Metoden har tydligen varit vanligare i bryggerier förr (och är nog inte patenterad) men är precis så omständig och bökig som man kan tänka sig (samma flis lär tvättas desinficeras och återanvänds flera ggr) och de flesta tycker inte det är värt besväret. Jag har hört att Bud fortsätter använda den för att de inte vill byta ut sin hus-jäst mot en ny som skulle jäsa ut och klarna lika bra utan flis, för att de är mycket noga med att värna smakprofilen på sitt öl. Med så försiktig maltsmak och humling som dessa ölsorter har, så spelar det säkert roll.
/Calle
Det handlar vad jag förstår om ytförstoring. När jästen får lägga sig ovanpå fliset när den sjunker, så kommer mycket mer av den sedimenterade jästen att fortsätta vara i kontakt med ölet, jämfört med om allt låg som klump på botten av tanken. Intressant nog bidrar det även också lite till att ölet klarnar fortare (hyfsat i alla fall, det skall ändå centrifugeras och filtreras i detta fall), då det tar kortare tid för jästen att falla ner och fastna på närmsta flis-bit istället för hela vägen ner. Rensmakande, kalorisnålare och råvarusnålare öl på kortare tid. Perfekt för ölstilen och marknaden ifråga. Annars skulle de nog inte fortsätta göra sig besväret.
/Calle
Låter som ett både fungerande och roligt bygge, men om det bara är så att du vill ha öl i flaskor på enklaste sätt så överväg även följande (och det blir många backar för priset av en diskmaskin...):
1) Köp en back billig lättöl i mörka flaskor
2) Ställ backen i rumsvarmt vatten i badkaret. Etiketterna lossnar efter någon timme.
3) När det är dags att tappa. Öppna en flaska, häll ut lättölen i en hink. Fyll på med din öl. Kapsylera. Klart! (flaskorna är redan pastöriserade på insidan och fria från kryp som kan fördärva öl).
4) Drick ur lättölshinken eller bed Gambrinus om förlåtelse och häll ut det...
5) Och när du sedan druckit ur dina öl, så sköljer du såklart ur allting fint innan du ställer undan, och behöver bara desinficera flaskorna nästa gång. Ingen mer disk.
/Calle - tråkmåns ![]()
Alltså är det jästemperaturen i tunnan eller den omgivande temperaturen du menar?
Det är vörten/grönölets temperatur jag avser. Med 10-25 liter vört brukar det fungera bra att kyla vörten till 17 grader vid start, och sedan ställa den i ett rum vid ca 19-20 grader med lite tyg omkring, så reglerar det hela sig självt automatiskt. Så här års brukar det inte vara något problem att hitta sådana ytor i ett rum. Prova med att ställa mot en yttervägg och reglera luftflödet med filtar. Alternativet är att bära omkring kärlet till olika platser första dygnet (om man bara har kallare+varmare att välja på). Större kärl kan kräva 18-19 grader i rummet. Har man en reglerad kyl så reglerar man som vanligt (d.v.s styr tempen i kylen genom att mäta direkt på/i kärlet).
Avsikten är att hålla igen tempen lite i början när celldelning sker (ger mindre bismaker) och sedan låta den stiga lite för att fördröja flockulering, håll igång utjäsning och minska diacetylen till lagom nivåer. Det är för övrigt ungefär samma förlopp som de flesta engelska bryggerier använder för att få bästa balans mellan smak och tidsåtgång. En del kör någon grad varmare, beroende på jäst.
/Calle
Jästen hade flockat enormt. Stora klumpar yrde runt i burken. Är det normalt eller har jag fått en kultur som flockar ännu mer än originalet? Jag inbillar mig att jag kan få väldiga problem med utjäsningen om så är fallet med tanke på de erfarenheter jag läst om här tidigare. Man vill ju veta att den i alla fall har en hyggligt god möjlighet att jäsa ut om man skakar om jäskaret lite då och då.
//Johan
Det där är helt normalt för Fullers jäst när den närmar sig full utjäsning. Det skall se ut som en sådan där prydnads "skak-burk" med snöflingor i landskap. Det flockar extremt hårt till stora flagor.
Tricket är att skaka igång klumpen ordentligt innan man tillsätter jästen.
Flockulering styrs bl.a. av sockerhalt, alkohol, pH och temperatur i vätskan. Låt jästen sjunka till botten (tar någon timme högst). Förbered några deciliter ren vört (eller ta av den kylda vörten under bryggningen). Häll av ALL vätska på jästen (den kommer sitta som en hård klump i botten). Knacka hårt och snurra på kärlet länge så att den blir mer som en "smet". Börja sedan hälla i vörten, LITE i taget, och skaka och snurra, låt tillsatserna ta totalt ca 10 min. Ställ jästuppslamningen rumsvarmt och fortsätt virvla den ofta. Inom 20-60 min brukar flockulering börja släppa någorlunda igen, vilket syns på att vätskan blir allt mer "mjölkig" och att jäsning börjar märkas. En viss andel flingor kommer vara kvar länge, men man behöver inte vänta ut de sista. Nu är det lämpligt att hälla den i jästunnan.
Häller man i "klumparna" direkt utan att göra denna (lite omständiga och längre) de-flockulering så får man en väldigt trög start, så jag rekommenderar verkligen detta extra besvär.
Jag har inte haft problem med dålig utjäsning med denna jäst om man tillsätter rätt mängd och slammar upp innan (enligt ovan) och är noga med temperaturen. Starta gärna jäsning vid 17 grader och låt den sedan sakta stiga till max 20-21 grader det första dygnet och håll sedan kring 19-21 tills den är utjäst (några dagar). Då får man en jämn jäsning som inte tappar fart på slutet och ger en ren aromatisk engelsk smak utan finkel eller diacetyl.
Det underbara är, att för öl på 3.5-5% så är det ofta utjäst, hyfsat moget och kristallklart på mindre än en vecka om man följer detta. Färdigt att lägga på fat och servera direkt eller tappa över för flaskning.
Lycka till!
/Calle
Nu har jag snöat in lite på BC1469 West Yorkshire (Timothy Taylor) men det återstår att se om jag får liv i den igen, burkarna i frysen verkar lite hårt åtgågna. De kan ha tinat när allt älgkött skulle frysas för en månad sen.
Uti händelse av det värsta kan jag trösta dig med att BC1469 är med i Wyeast tillfälliga sortiment Oktober-December-2011, så snart borde den finnas att köpa. Får nog ta och köpa en jag med och prova.
/Calle
Hej,
jag kollar på Systembolaget och kan inte hitta någon Fullers IPA - däremot finns Fullers 1845 som har jästfällning - utgår från att det innebär jäst som går att odla från. Det finns också en Fullers London Pride - dock att man inte nämner jästfällning.Vilken är det som du har använt - tacksam för svar.
//Göran
http://www.systembolaget.se/Sok-dryck/D … aruNr=1518
Konstigt nog kommer den inte upp om man söker på "fuller", men dock på "india"...
"Fällning" är inte en bergsäker indikation, utan det bör även stå "bottle conditioned" på flaskan för att vara säker på att jästen lever. Fuller's har det i olika varianter för flera olika öl. Det lär vara samma jäst i alla, så vilken som helst som är "bottle conditioned" duger fint. De jag vet säkert har varit den starkare Export-IPA'n ovan, flera av "Vintage"-versionerna, och Past-Masters-XX (docke ej den senaste Past-Masters Doubble Stout).
(EDIT: ser nu att det står "bottle conditioned" på bilden av 1845, så då skall det nog fungera om du inte hittar IPA'n)
/Calle
Hur mycket stressar man jästen om man har en sluten jästank och sätter en 100 kPa säkerhetsventil på? Man kan ju iofs. ha säkerhetsventilen helt öppen så länge jäsningen är intensiv, och sedan nypa igen den de sista dagarna, alternativt göra detta på sekundärjäsningskärlet. Plastfat med lock med klämring pallar bergis 100 kPa övertryck (1 atö), det är inte mer tryck än i en flaska Loka.
Det är ju så de flesta bryggerier gör i slutskedet av sekundärjäsningen, fast i ståltank, så det är säkert inga probelm.
En klämring kommer inte rädda ett plastfat. Räkna på det får du se. 100kPa är ungefär 1kg/cm2. Räkna ut hinklockets yta i cm2 så inser du snart att vilka krafter vi talar om. Tunnan kommer aldrig hålla för det. Du kan inte jämföra med en läskeflaska, den är ju oerhört mycket mindre.
/Calle
.... besk mango-puré....
Nu känner jag mig skyldig till att ha gått lite väl Off-Topic i tråden, men jag tänker i alla fall ge ett styck svar (sedan tycker jag vi bryter ut tråden om det behövs), och det har faktiskt lite med engelsk jäst att göra också..
Det är nog bara så att jag blivit lite trött på att bryggerierna senaste åren översvämmat oss och tävlat med öl som smakar nästan enbart "tropisk frukt-cocktail" och allra helst så lite som möjligt av andra öl-smaker från t.ex. jästen (där kom den!) och malten, d.v.s de har helt slutat smaka "jäst dryck av spannmål". Den här tråden startades väl t.ex. för att diskutera just jästens bidrag till ölet.
Jag har kommit fram till att om man ställer fram två glas, ett med AmIPA och ett med färskpressad tropisk juice, så kommer den ena vara den godare och bättre "fruktbomben", och den andra göra dig full....
Smaken är bekant som baken, men jag tycker ibland det är lite trist att gå ut på bättre ölkrogar och mötas av att de enda "nyheterna" ständigt är att 2/3 av kranarna är "tropisk fyllejuice" (ok. å en och annan skitstark porter/stout då). Har inte folk tröttnat snart? Ibland undrar jag om vissa Amerikansk-öl-fantaster egentligen gillar smaken av "öl" ?? Kanske läge för dem att prova paraply-drinkar istället? ![]()
Sedan måste jag ju erkänna att även Fuller´s IPA är en "fruktbomb" men det är en djupare komplexare smak och inte så jävla endimensionell
/Calle - " i gnällig-gubb-läge" ![]()
När ni säger Fullers är det WLP002 eller 1968 London ESB ni menar då?
Själv kör jag på en egen renodlad "stam" jag tagit från en flaska Fullers en gång. Prova gärna att odla upp från en flaska Fuller's IPA de brukar ha fin fart på sedimentet. Bra pris på den jästen, och på köpet får man en RIKTIG IPA att dricka (d.v.s inte en sådan där fjantig amerikansk som smakar burk mango-puré för bäbisar
fast med en otrevlig beska som purén saknar..)
/Calle
Varför nöja sig med EN brittisk jäst
...
..men...
Fullers har jag kört mycket med och är No1 om man behöver kristallklart öl över en natt (den flockar som en sten). Trevlig smakprofil. I slutändan får jag nog ändå lägga min röst på Wyeast1728Scottish(McEwans) för att den har en sådan "bredd". Den flockar snabbt men inte "extremt". Ger lite lagom låg utjäsning. Jobbar på vid låga temperaturer (en underbar garage/källar jäst så här års). Kör man kallt får man en mild ren smak, men inte så syrligt, torr och trist som andra "rensmakare". Kör man kring 17-19 strecket får man en mycket trevlig fruktig smak samtidigt som maltigheten ligger kvar. Det enda bekymret med denna jäst är att den snabbt skenar iväg i finkel och fotogen-träsket när temperaturen drar iväg över 20 särskilt om vörtstyrkan är hög.
Jag har dock som målsättning att försöka jobba igenom alla "britterna" (inkl. torrjäster och säsongsvarianter) en ordentlig vända för att plocka ihop en "bas-grupp" att välja från, så nya favoriter kan ju tänkas dyka upp..
..och får jag välja en "icke-favorit" så är det helt klart Safale-04... ![]()
/Calle
Kikade lite nogrannare på fermentis hemsida och där står mer eller mindre att propagering av deras torrjäster är onödigt.
Blanda bara inte ihop "propagering" (förkultur o.dyl.) med "rehydrering". Jag tror precis som du säger att inga rekommenderar förkultur, men alla inklusive Fermentis rekommenderar rehydrering. Intressant nog nämner just Fermentis att man även KAN strö direkt i vörten, fast bara i andra hand s.a.s.
--
Från instruktions-PDF till US-05.
"Re-hydrate the dry yeast into yeast cream in a stirred vessel prior to pitching. Sprinkle the dry yeast in 10 times its own weight of sterile water or wort at 27C ± 3C (80F ± 6F). Once the expected weight of dry yeast is reconstituted into cream by this method (this takes about 15 to 30 minutes), maintain a gentle stirring for another 30 minutes. Then pitch the resultant cream into the fermentation vessel.
Alternatively, pitch dry yeast directly in the fermentation vessel providing the temperature of the wort is above 20C (68F). Progressively sprinkle the dry yeast into the wort ensuring the yeast covers all the surface of wort available in order to avoid clumps. Leave for 30 minutes and then mix the wort e.g. using aeration."
--
Det är ju fullt möjligt att ens egen öl inte lider av det bortfall av jäst som kan tänkas ske om man strör direkt, så tycker man att det fungerar bra så är det väl bara att köra på.
/Calle
Konvertering fortsätter precis som Peps säger så länge tempen inte går för hög (eller att all stärkelse+dextrin är konverterad). Detta är tydligen något som en del engelska och belgiska bryggerier (som vanligen inte heller mäskar ut) räknar med, och de börjar lakningen ganska tidigt eftersom laktiden kan räknas in som konvertering, d.v.s man kan börja laka efter 30 min och om lakningen tar 40-50 min så har man totalt 70-80 min konvertering. Detta förutsätter dock att man inte kör vörten direkt i pannan för uppvärmning. Jag har kortat ner mina tider rejält sedan jag började med något liknande för öl med hög mäsk-temp (68-70C). Mäskar då med 30 min rast och sedan lakning ner i kylväska för att hålla tempen. För lägre mäsktemp (kring 64C) kör jag dock som "vanligt".
/Calle
Har beställt en torr-jäst nu. Får se om det funkar bättre. Går efter tillvägagångssättet i "Ciderboken", de använder torrjäst och gör en förkultur på socker & vatten. Vet inte varför jag köpte flytande jäst först. Tänkte väl att det var smidigare.
Jag tycker du skall följa jäst-tillverkarens råd om jästen istället (de vet allra bäst vad som får just deras jäst att trivas). Det vanligaste är att jästen skall "rehydreras" i rent vatten. Observera då att det är mycket noga med temperaturen vid rehydrering. Blir det bara lite för varmt dör jästen och kör man mycket för kallt fungerar det påtagligt sämre. Använd termometer! Instruktioner för den jäst du köpt brukar stå på paketet eller tillverkarens hemsida.
Vid ölbryggning kan man vanligen slarva lite och strö jästen direkt i vörten (men det finns en risk att upp till 50% av jästcellerna dör, så det är egentligen rätt dumt). Jag har förstått att för vin/fruktjäsning så rekommenderar man aldrig denna genväg (antagligen bl.a. för att pH är lägre i fruktmust), så står det rehydrering i instruktionen så är det bäst att följa det, även om du stöter på åsikter om att "strö direkt i hinken".
Om du tänker "svavla" musten, så skall du också följa tillverkarens instruktioner om dosering och tid noga, och inte vad som står i böcker (som kanske använder ett annat fabrikat). Risken är annars att dosen blir fel, och då kan du ha ihjäl den tillsatta jästen.
/Calle
Engelsk ale-jäst kan precis som du säger vanligen användas för cider i engelsk stil, men det kräver som sagt att den är i god kondition. Bäst resultat får man nog ändå med särskild engelsk ciderjäst (om man nu ändå måste beställa). Jag har dock smakat utmärkt cider jäst med Champagne torrjäst men även Riesling torrjäst, så det tycker jag låter som det smidigaste (inget slabb, använd direkt) och säkraste kortet (riktig torrjäst från kända bolag som Fermentis och Danstar/Lalvin/Lallemand är vanligen i toppskick). Billigast blir det också ![]()
Lycka till!
/Calle
Russin är väl inte mindre "tillsats" än druvjuice? Vad du får från russinen är dessutom risken för vildjäst istället.
/Calle
Humlebladet → Inlägg efter CalleT