Märzen 2007

Efter 15 dagar är den tappad på sekundären. SG ligger på 1.013 och kan nog röra på sig ett par grader till innan jäsningen är helt över.  Smakade gott men aningen sött.  Tydlig humlekaraktär.  Fin färg, ljus bärnsten.

Blir det något kvar till oktoberfesten

Såja.  För 10 dagar sedan primade jag min märzen.  Hälften med invertsockerlag och hälften med spraymalt.  Eftersom det var så länge sedan jag satte ölet ville jag inte ta någon risk att alla jästceller nu hade tagit sista vilan. Så jag kröjsade något genom att tillsätta 0.25cl förkultur (den flytande toppdelen efter 5 dagar) från en Wyeast California Lager på 1 liter.  Idag provade jag det med socker kolsyrade ölet för att avgöra om det är läge att stoppa i kylen.

Underbar färg, bärnstensfärgat öl  Något lägre kolsyra än vad jag förväntat men ölet är helt klart redo för kallagring.  Nästan ingen bottensats alls.  Men det märkliga är att det var så mycket rostade toner.  Jag använde i receptet 4% (200gr) Caramunch, samt 100gr Amber malt och CaraAmber tillsammans (2%) och ändå framstår ölet som väldigt rostat.  Märkligt.  Men ölet är gott, om dock inte riktigt stilenligt med den rostade smaken.  Skall blir spännande att se vad lagringen i kylskåp över sommaren kommer at medföra.

I morgon testar jag min Märzen primat med DME.

När jag har kolsyrat med spraymalt har jag efter 4-5 dagar haft en del kolsyra, sedan efter 2 veckor helt klart.

Bara använt spraymalt vid primningen förutom första bryggningen, då använde jag vanligt strösocker o det tog nog samma tid vad jag kan minnas.

Efter att ha kommit hrm från semester i Portugal tog jag mig en avsmakare av mina två Märzen-bröder.  Dom har nu stått kallt i 45 dagar sedan kolsyrandet (fortfarande fattas 50 dagars kallagring).

Primad med bryggsocker: har egentligen inte utvecklats så mycket sedan 18 juni. Nu är den mycket klar i konsistensen, vackert bärnstensfärgat.  De rostade tonerna som var så starka för 40+ dagar sedan har tonats ned något och ölen har därför blivit betydligt mer stilenligt.  En mycket rent, lättdrucket öl, lite för låg låg kolsyrehalt och ett skum som försvinner ganska fort. Betyg så här lång: 28/50.

Primad med DME: Puh!  Ölen har hämtat sig rejält sedan 18 juni, nu är där bra kolsyra (kanske en aning för mycket?) och betydligt bättre smak.  Konsistensen är märkligt nog fortfarande mer grumlig än sin brorsa med brygssockersprimningen och ser således lite mörkare ut, men har ett betydligt bättre skum som varar länge.  Ölet känns mustigare än brorsan och har längre eftersmak.  De rostade tonerna har börjat visa sig.  Betyg: 30/50.

Fortfarande märkligt hur olika de två ölen är, trots att enda skillnaden är priminingsmetoden.  Primad med bryggsocker ser bättre ut, men är kanske lite för lén och tunn i kroppen.  Primad med DME är simmig med ett fint skum och en mustig halvfyllig smak. Men utveckligen är till det bättre och det skall bli kul att se var vi ligger smakmässigt i början av september, tre veckor innan oktoberfest.