Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Humlebladet → Bryggmetoder och råvaror → Torrhumlen jäser
Sidor 1
Du måste logga in eller registrera ett konto för att svara
Jag har observerat att då jag torrhumlar efter avslutad primärjäsning och dekantering till ny damejanne så tar jäsningen fart igen.
Jag undrar om någon vet hur mycket jäsbara sockerarter, eller annat, som finns i humle? Jag har sett den här effekten med både Cascade och Amarillo. Givan är 2-3 gram per liter.
Damejannen som det omtappade ölet landar i har jag först primat med kolsyra, så det är inte någon effekt av syre.
https://fabrikorekstedt.blogspot.com/20 … roret.html
Skulle för övrigt rekommendera att skippa omtappningen, såvida du inte vill återanvända jästkakan.
Hej ekstedt,
tack för ditt svar. Som jag anser vara en trolig förklaring, t.ex. så får jag en jästförmering under torrhumlingen, vilket talar för att jästen är aktiv och orsaken till den extra koldioxidutvecklingen.
Jag har tidigare torrhumlat i primärjäsningen, men finner då att mycket av humlen (pellets) följer med jästen ned i kakan och därmed hamnar utom kontakt med brygden. Därav omtappningen.
Vet inte vad du menar med "jästförmening" och hur du tror dig kunna detektera det, men torrhumling startar ej extra jäsning. Hade det varit så hade det stått att finna i brygglitteraturen och det gör det ej.
Det enda som kan hända på den fronten är s.k. "hop creep", men det är en ganska långsam process. Så att det direkt börjar bubbla vid torrhumling förklaras alltså av fler nukleationspunkter och inget annat.
Jag är övertygad om att det är en andrajäsning som jag ser. Den pusselbit jag saknade var Hop creeping-infon. Här är argumenten
1) jag rör upp jästen två gånger per dag under primärjäsningen (brygden jäser i glasdamejanne så jag får inte in något syre). Det blir gott om nukleeringspunkter då, men de sista dagarna av primärjäsningen så avgår inte mycket koldioxid genom vattenlåset.
2) När jag tappar om så för jag över minimalt med jäst. Om jag inte sätter till humle så bildas endast en mindre mängd jästsediment. Med torrhumling så bildas en större mängd sediment. Jästen har växt till - förmerats.
3) Den aktivitet som startar efter humlen är tillsatt tar en tid att rampa upp. Precis som att någon biologisk process behöver ta fart (enzymatisk nedgrytning av icke jäsbara kolhydrater, t.ex + reaktivering av jäst som gått in i vilofas). Även här rör jag om damejannen rejält två gånger om dagen och den/de första gången/gångerna avgår endast lite koldioxid.
4) Låga FG - hög utjässning- talar också för att en sekundärjäsning sker.
Det sker ingen signifikant tillväxt av celler så här sent i jäsningen, så 2 håller inte. Det talar ju även för att du misstar dig på övriga punkter. Hop creep sker långsamt, typiskt kan det märkas efter ett tag på flaska. Och det har framför allt uppmärksammats i samband med de senaste årens rejäla torrhumlingar, och det är 2-3 g/l ganska långt ifrån.
Då finns det bara en sak att göra. Testa
1) mäta FG före och efter torrhumling - något som jag hittills inte har gjort
2) se om jag kan få till jäsning med endast humle som möjlig kolhydratkälla.
Hej,
Jag kokade vört, kylde (O.G. 1041), satte till jäst och splittade i två. Den ena torrhumlades med Summitpellets (samtidigt med primärjäsingen), den andra gick utan humle. Bägge jäste kraftigt i fyra, fem dagar och lade sedan ned. Efter två dagars lugn så tog sig jäsningen igen i damejannen som torrhumlade. Lågt ifrån lika intensivt som under den första jäsfasen - men helt klart aktvt jäsande under fyra dagar.
F.G. - utan torrhumling - 1020
- med torrhumling - 1007
Sidor 1
Du måste logga in eller registrera ett konto för att svara
Humlebladet → Bryggmetoder och råvaror → Torrhumlen jäser