När det gäller den konstiga smaken som jag frågade om, så har jag gjort undersökningar. Samma smaknyans har jag tidigare iakttagit i äppelvin. Och den förekommer inte i alla flaskor. Den kan omöjligen vara druvtypisk. Det är en något nötig bismak, som också finns i en del tokajer och sherry. Dessa anges ofta ha "oxiderad" karaktär. Det är troligt att det är ett fel som kommit genom oxidation. Orsaken kan vara att jag struntat i att svavla vinet. Ska svavla nästa gång, då kanske smakfelet försvinner. Varför har jag inte svavlat? Varningar, möjligen överdrivna, från konsumentrådgivare, att svavlad vin kan innehålla skadliga mängder av sulfit.
Vinrankan som jag har är (har hittat pappren från trädgårdsbutiken) Sukribe, en Vitis labruska-variant. En ytterst härdig och produktiv sort.
Vad som menas med "foxy" som smak är inte klart angivet. Kan betyda lite vad man vill, kan uppfattas positivt också. Att poängtera detta negativt kan vara ett sätt att försöka avvisa en konkurrerande druva. Bakomliggande orsak till detta, och i ännu högre grad till EU-reglerna som säger att bara vinifera baserade får kallas vin, är nog jordbrukspolitisk protektionism. Man vill inte att härdigare sorterna frå Nya kontinenten och från Nordöstra-Europa ska kunna konkurrera med de redan etablerade druvvarianterna. Det är nämligen ganska orimligt att något slags naturlag skulle bestämma att bara arten Vitis vinifera kan producera njutbara viner. Snarare är det frågan om jordbrukskulturell utvecklig, man har lärt sig att hantera den här druvan. Det går säkert att finna metoder för att få fram bra viner med andra vitis-arter, och även med andra bärstorter. I folkmun kallas alla "vin", och det officiella kravet att kalla andra viner för "fruktvin" är klart ett protektionistiskt krav.
Vi kan ta ett exempel från närliggande håll. Öl, brukar man tänka, tillverkas av korn, Hordeum vulgare. Men öl tillverkas också av vete, Triticum-släktet. Därtill förekommer att även ris, majs och råg används, och även ärtväxter kan blandas i. Ytterligare andra växtarter kan användas för produktion av mäsken. Historiskt är det inte korn, utan man tror att det var vete som man har börjat med.
Det finns anledning till att godkänna alla Vitis-arter, och även andra sockerhaltiga bär, och kalla allihopa "vin". Ingenting hindrar att man sedan informerar t.ex i etiketten vilka arter som har använts. Vinifera-nördarna kan välja att smaka på enbart vinifera-produkter.
Ursäkta denna ordsvala. Jag vill bara göra det klart att det visst går att göra vin av andra arter än Vitis vinifera. Och det behöver inte vara en vinodling med tusentals liter, utan en vinranka som ger några liter fungerar för hemmabruk.
Ett ytterligare litet tillägg bara: Vitis labruska anges vara en amerikansk art, i alla fall när det gäller artens utbredning inom känd historisk tid. Men den trivs utmärkt i norra och östra Europa. I USA tillverkas vin kommersiellt av labruska varianter, t.ex vin kallad Niagara från staten Illinois, men inom EU är det alltså förbjudet. Får se om det går att beställa det från Systembolaget.
