Vattenbehandling?! (Sida 3 av 3)

EBC Pale Ale: 4 x 7 = 28
EBC Crystal 1: 0.25 x 10=2.5
EBC Crystal II: 0.15 x 79=11.9
EBC vetemalt: 0.1 x 15=1.5
EBC total: 44

Plato (ungefär): (1077 -1000) /4 = 19.25°P

Ölens färg: Summa malter / kg malt x °P / 10)
                 44 / 4.5 * 19.25 / 10)= 18.8

Jag skulle tippa på en färg runt 20 EBC (bärnsten - lätt koppar).
Du är inte ute och cyklar. Vörtstyrkan (OG) eller °Plato innehåller relationen malt / vatten...

Din restalkanitet är 5.9°dH (2.1mmol/l).
Det är snudden för högt för en perfekt ljus lager.
Jag skulle tillföra 25 ml 80% mjölksyra / 100 Liter vatten för att få ned restalkaniteten till: - 1.7°dH. Glöm inte att även tillföra samma mängd mjölksyra till lakvattnet för att dämpa tanninupptagningen.

En ljus lager är det absolut svåraste ölet att brygga för oss hobbybryggare. Har du mycket erfarenhet utav att brygga ljus lager?
Den ljusa lagern gömmer inga felsmaker som kraftiga stouts,  IPAs och vissa Belgare kan göra.
Om du vill brygga en ljus lager, så finns det en hel del saker att tänka på:
- Noll syretillförsel under mäskning och kok
- Hellre dekoktion eller stigande infusionsmäskning än kombirast
- Kanske använda humleextrakt för att minimera polyphenoler och tanniner ur bitterhumlegivan
- Kall jästemperatur (12°C)
- Tillräckligt med jäst och gör en riktigt rejäl starter
-

Eller så gör du en Pale Ale, Weizen, Kölsch, Alt, Bitter - bra mycket enklare... Och då skulle du kunna brygga utan att tillföra mjölksyra också.

Jag vill absolut inte avskräcka någon från att brygga öl. Men det finns ölsorter som är lättare att brygga och de blir ofta riktigt goda. Och en ljus lager finns ju att få tag på överallt - där är ribban ganska högt satt.

Tackar för svaren , mycket bra.
Har gjort några lager men tycker inte riktigt dom blir så bra som jag hade velat, tycker dom går svagt åt det syrliga hållet men jag har lite svårt
att placera smakerna.
Upplevde mina mörka öl som smått fantastiska så jag förutsatte att vattnet passade bättre för det.
så för pale ale och ale så passar vattnet bra?
Om man skulle ge sig på en humlig ipa , vad borde man öka på då?

Hög kalciumsulfathalt ger en torrare munkänsla som definitivt lyfter fram humlet och håller tillbaka maltigheten.
För hög halt ger en smak av dammtorrt gips som inte alls är trevligt.

För att sänka alkaliniteten så kan du koka vattnet och dekantera det när det kallnat.
Karbonaterna kommer att kristallisera till krita (CaCO3)och lösas ut.
Det var någon på SHBF:s forum (eller var det här?) som hade gjort det och det blir som en vit gegga i botten på kastrullen.

Alternativt kan man blanda med avjoniserat vatten.

Måhända att lageröl är svårt att göra, men den jag gjorde blev klarare än alla mina andra öl, vet inte vad jag gjorde för att få den så klar, och smak mässigt så kan jag inte klaga. De som smakade av den var mer än nöjda.

Sen om där fanns felsmaker som inte skall finnas kan jag inte svara på utan det borde jag nästan låta en expert göra, om det inte vore för att ölen är slut .

Humlade med Saaz, lutade väl mer åt en Tjeckisk pilsner än lager kanske men god var den IMHO.

Hur som helst, nu till den viktiga frågan.

Det är många öl jag tyvärr inte blivit nöjd med, och det kanske inte har med vattenbehandling att göra, men jag vill ändå prova.

Många öl saknar den där maltiga smaken som jag eftersträvar, och även om jag använder diverse maltsorter som skall bidra med detta så tycker jag ändå inte kunna hitta det i den färdiga ölen.

Så mina frågor är:

1. Jag bor i Saltsjöbaden, är det Nacka vatten eller Stockholms vatten eller någon annans vatten? I så fall, hur får man reda på de värderna som man behöver veta?

2. Hur vet jag vad jag ska ha i för att t ex förbättra malt smaken, eller andra smaker beroende på vad det är för öl?

Appropå Burton-On-Trent och andra klassiska bryggvatten så kan jag rekommendera senaste avsnittet av Brew Strong (från 17/3) där dom diskuterade bl.a. Dublin och Londonvatten. För mig var det lite av en uppenbarelse att inse att dom vattenprofiler man har sett inte nödvändigvis speglar det bryggvatten som bryggerierna använder. Ett exempel var Guinness, där den vattentäkt bryggeriet använder inte på något sätt liknar den generella vattenprofilen för Dublin utan är extremt saltfattig, på gränsen till Pilsen-nivå.

Hej alegi
tack för ditt svar.

BIAB Kombirast 67°C i 60 min:
Kan du hålla en homogen temperatur på 67° i 60 min, och hur mäter du temperaturen? Hur exakt är termometern?
Mäter du 67°C och det är i själva verket 64°C, så kan inte alpha-amylas jobba så effektivt, men beta-amylas om så effektivare. Följden är att beta-amylas omvandlar mycket stärkelse till Maltos-socker som jästen senare tar hand om. Alpha-amylas har vid 64°C nästan ingen chans att skapa dextriner som ger fyllighet, lite sötma och maltsmak i det färdiga ölet. Detta är bara en möjlig orsak till varför du inte får till den maltiga smaken du letar efter.
10% karamellmalt låter mycket tycker jag och det borde i alla fall ge en hel del restsötma, men kanske inte den maltiga smaken...
Vad använder du för de övriga 90% malt?

Humle:
First Wort Hopping: i med humlen vid början utav lakningen, vid 78°C. Vid denna temperatur binder sig de flycktiga aromaoljorna i humlet med komplexa socker och alkoholer i vörten. Resultatet är en humlearoma som är väldigt stabil. En del bitterhet uppstår också.
Hur beräknar du bitterheten?
Jag använder Glen Tinseth's emperiska studier för beräkning utav bitterheten. MEN:
Detta är ett oerhört komplext tema: Mycket bitterhet går förlorad under jäsningen: Jästvalet påverkar en hel del, pH sänkningen under första delen utav jäsningen gör att bitterharzer faller ur (bruna fläckar på Kräusen), CO2 driver ur sin del...
Whirlpoolhopping: I princip har den mycket gemensamt med First Wort Hopping: Vörtens temperatur ska sjunka innan man tillsätter humlen.

Generellt: Ju högre vörtstyrkan är, detso sämre löser sig alphasyrorna. Det är egenligen inte så lätt att skapa riktigt bittra IPAs med hjälp utav humle. Dr. Michael Zepf vid Doemens i München är en specialist på detta område. Han ledde ett seminar i januari, där han berättade att IBU gränsen vid normalt mäskande, ligger vid 100 IBU. Mikkellers 1.000 IBU öl mätte de upp till precis 98 IBU. Och skulle man kunna pressa i mer IBU så kan våran tunga i alla fall inte skilja på smaken mellan 100 IBU eller 150 IBU. (Med förisomerade alphasyrorextrakt kan man spränga den gränsen).

Kan beskans orsak ligga någon annanstans? Har du haft i Magnesiumsalter i vattnet? Magnesium kan ge en riktigt oangenäm kratsig, "stringent", besk smak.
Lakning genom finkrossad malt kan orsaka att skalen ger ifrån sig mycket tanin / polyphenol som smakar bittert. Även en för hög temperatur på lakvattnet kan ge mycket beska.

Som du ser finns många möjligheter. Vattnet tror jag bara på som orsak om du har lagt till en del MgSO4, MgCl2...

Du kan själv ställa in vilken formel som beersmith ska använda för att räkna beskan. Tror att Tinseth är default så det är nog den du använder. Det är rätt svårt att räkna beska speciellt på sånt som FWH, Whirlpool och hopback så du måste ta dina egna erfarenheter i beaktande.

Själv gör jag det enkelt för mig med mjölksyra till önskat ph i mäsken och kalciumsulfat/kalciumklorid till önskad nivå av kalcium och sulfat/klorid-ratio i koket.

Såja, äntligen fick jag hem lite Ca(OH)2 till de där riktigt mörka ölen utan att behöva tillsätta Na.