Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Humlebladet → Humlegården → 1968 Special London Ale jäst (Brewer's Choice 1968)
Sidor 1
Du måste logga in eller registrera ett konto för att svara
Hej har precis startat en jäsning med BC 1968.
På Humlegårdens beskrivning står följande :
Denna stam är så flockande att extra luftning och omrörning krävs.
Är det någon som har erfarenhet av detta ? Måste det göras, och isåfall något praktiskt tips, tack.
Mvh Erik
skulle gissa på att det räcker bra med att skaka till jäskärlet då och då. Om det verkar som om den stannar av på för hög FG får du väl vispa lite och hoppas på att det kommer igång igen.
Har tänkt att brygga en imperial stout och använda mig av Special London Ale jästen. Någon som vet hur mycket alkohol den klarar av innan den lägger av? Kommer antagligen få ett OG på 1.097 om jag inte räknat fel. Har tänkt att få ner den till ca 1.020-25 Vilket borde gå om jag ser till att ruska jäskärlet och använda mycket jäst.
Hittade en siffra på runt 9% alkohol tolerans på wyeasts hemsida. Det kombinerat med en tendes att inte jäsa ut fullt borde ge en relativt söt och fyllig samt fruktig imperial stout.
Borde gå vägen. Stora frågan är snarare om jag får problem med utjäsningen på flaska. Kanske skulle tillsätta en mer alkohol tolerant jäststam i slutet. Dels för att få den fullt utjäst och för att kunna tillsätta mer av samma senare för att slippa oroa mig för vare sig att det inte jäser på flaska eller jäser såpass mycket att det blir små bomber utav det hela. Finns ju bra torrjäst för just sådant så.
Man skulle kunna prova med att "droppa" ölet efter ett dygn.
Dvs omtappning till nytt kärl och ny syresättning samtidigt.
Jag har själv funderat på det lite och läst en hel del om att det är ett bra sätt att få extra knuff på jäsningen med just BC 1968.
På så stora öl så behövs ofta något extra för att få dem att jäsa ordentligt.
Min Stout har stått 5 dygn på primären och bubblar bara 1 g/min. nu, så jag lyfte locket och mätte FG till 1028. (OG 1065).
Jag hade ju tänkt mig att den skulle landa på 1015, så jag får kanske "skaka igång den".
Fundering: Om jag nu häller den fram och tillbaka mellan 2 hinkar för att syresätta den så kanske den går igång?
Men när man tappar om till sekundären så ska man ju undvika skvalp för att inte vörten ska oxidera.
Var går gränsen mellan hälsosam och "mindre hälsosam" syresättning?
/Mats
Låter som en dålig idé att syresätta den så långt in i jäsförloppet (när den gått från 1065 till 1028 vill säga), såvida du inte gillar kartongsmakande stout 
Däremot kanske inte en svag omskakning (cirkulär rörelse, inte upp och ner) utan skvalp skadar för att röra runt jästen lite och få upp lite jäst från botten.
> Var går gränsen mellan hälsosam och "mindre hälsosam" syresättning?
Det är nog svårt att säga, det är väl upp till dig själv också. Prova kan du ju alltid, så kan du rapportera till oss andra stackare här på forumet 
Jag vill också ha det svaret.
Vad gäller oxidation så brukar det finns flera olika effekter... pappkartong är en... aldehyder/sherry/gröna äpplen betonade fel är en annan... också oxidation... vid kraftig syresättning av öl för mycket skulle jag gissa att det första felet man upptäcker (tidsmässigt) är aldehyder... pappkartongen kommer nog mer efter lite mer tid...
Jästen reducerar normalt aldehyder till alkoholer under jäsningen, men om jästens reduktionsbalans störs genom att man tillför massa syre ser iallafall jag en uppenbar risk att jästen använder syret till att återställa sin redox balans och istället lämnar efter sig en i högre grad oxiderad öl, men högre nivåer av aldehyder. Slår balansen över ännu mer, kan tom jästen börja aktivt oxidera alkoholerna tillbaka till aldehyder och syror.
Men jag tror inte det är helt enkelt att veta vad balansen ligger. Jag har hållt på och grunnat en gel del på det där och kommit en bit på vägen men jag har fler tester att göra. Jag brukar iallafall känna att typiska aldehyd aromerna ökar snabbt när man syresätter en jäsning med pigg jäst iallafall, som jag ofta haft. Men antagligen blir effekten annorlunda om jästen börjar somna in.
Ett alternativt är att tappa av ölen (och skydda den mot syre), och syresätta bara jästkakan, kanske efter en tvätt med vatten... och sedan hälla tillbaks den ny mycket piggare jästen, i ölen. Det vet jag flera som testat, enligt rapport, utan uppenbara felsmaker.
Möjligt att omrörning några gånger per dygn hjälper...
/Fredrik
Min Stout har stått 5 dygn på primären och bubblar bara 1 g/min. nu, så jag lyfte locket och mätte FG till 1028. (OG 1065).
Jag hade ju tänkt mig att den skulle landa på 1015, så jag får kanske "skaka igång den".
Fundering: Om jag nu häller den fram och tillbaka mellan 2 hinkar för att syresätta den så kanske den går igång?
Men när man tappar om till sekundären så ska man ju undvika skvalp för att inte vörten ska oxidera.
Var går gränsen mellan hälsosam och "mindre hälsosam" syresättning?/Mats
Snälla gör det inte!
Jag gjorde det med en lite starkare stout precis som din.
Det blev katastrof!
Bara att hälla ut hela batchen 
Att "droppa" och syresätta om ölet igen ska enligt de uppgifter jag läst göras inom det första dygnet.
Prova istället med att kröjsa ölet med en "efterkultur" (till skillnad från förkultur).
Gör iordning ett par liter vört med hjälp av c:a en halvliter torkat maltextrakt, eller mäska till det med c:a 4-5 hg malt.
Tillsätt ny jäst från ny påse i efterkulturen, torr eller flytande spelar inte så stor roll.
Syresätt efterkulturen ordentligt.
Vänta tills den jäser för fullt och slå i alltihop i din stout. (kan ta någon dag eller två)
Då kan du få den nya jästen som är pigg och glad att mumsa i sig det restsocker som finns i din stout.
Jag fick tipset av en kompis och för honom fungerade det utmärkt att jäsa ut en pilsner som avstannat.
Nästa gång jag råkar ut för en avstannad jäsning ska jag göra samma sak.
Man kanske kan ta jästen från bottensatsen som Fredrik skriver. Fast det finns en risk att den inte mår särskilt bra eftersom den somnat in för tidigt.
Det finns många faktorer så man ska väl aldrig vara alltför säker på någonting, men jag skulle vilja påstå att i många fall när jästen slutar jäsa är det inte för att den är död, den är bara stressad och med dåliga cellmembran skick, precis som Kenneth säger. När jästen känner att det börjar bli jobbet så är den smart nog att inte kämpa tills den stuper, utan den slutar jäsa kontrollerat och lägger sig kanskle på botten, intar försvarsläge och väntar på syre eller mer lättsmält socker. Det gäller ju att ha en självbevarelsedrift även i svåra tider, vilket jästen tydligen lärt sig.
Men ibland är det enda som den hängiga jästen behöver för att blir pigg, syre. Syre gör den försvagade jästen stark.
Jag gör sällan starka öl men jag vet folk som testat detta med moster starka barley wines, och där har det gått utmärkt att liva upp befintlig jästkaka. Fördelen är ju att det är en enorm jästmassa i jästkakan som man har tillgång till.
/Fredrik
OK, att syresätta hela vörten i efterhand är kanske inte någon bra lösning. (Såvida jästen aldrig kommit igång alls).
Jag kör med lite försiktiga omrörningar ett par dagar så får jag se vad som händer.
Under tiden köper jag hem ett par påsar torrjäst, (Kan kanske va bra att ha några i reserv) ifall en efterkultur behövs.
Tur att ni svarade innan jag hann skaka/tappa om den. Det låter inte så gott med kartonger och aldehyder.
Är det här ett typiskt 1968 fenomen?
Det tog inte många timmar (6-7) innan jäsningen kom igång, och det verkade "normalt".
Kanske slarvade jag med syresättningen, men det har inte gett mig några problem med andra jästsorter.
Förresten, vad menas med att tvätta jästkakan med vatten?
/Mats
Den enklaste formen av jästtvätt gör man enklast så här.
Ta två lika stora glasburkar eller liknande som rymmer runt en liter.
Häll upp bottensatsen i den första burken till ungefär hälften.
Slå på vatten.
Låt stå en stund (ett antal minuter). Snabbast sjunker gammal död eller trött jäst samt gammal druv (protein).
Tappa över innehållet försiktigt till nästa burk.
Undvik att få med det som sjunkit till botten.
Upprepa procedcuren några gånger.
Du har då blivit av med den sämsta jästen.
Låt sedan all jäst sjunka ner till botten över natten.
Slå sedan bort vattnet och du har en bra jäst att arbeta vidare med.
Ang FG så reflekterade inte över helheten, i mitt förra inlägg.
Jag har inte använt den jästen själv, men man ska inte underskatta att alla jäststammar har olika egenskaper, även om de har mycket gemensamt. Skillnader är ju inte bara smakmässigt utan även prestandamässigt och vad gäller behov av kväve och syre. Det kan ju också påverka valet av jäst, dvs vill man ha en torr och lätt öl, eller fyllig sötare öl? Sen beror ju FG på vörten också, jag vet inte hur din vört ser ut.
Den jästen är enligt wyeast rankad som högflockulerande samt, en låg utjäsare. En sådan jäst kan förväntas ge ett mycket högre FG än andra jäster under liknande omständigheter. Det lämnar mer restsocker och därmed restsötma och fyllighet. Bra val om man vill ha en fyllig och sötare öl.
Vill man ha en lättare och torrare öl mee en sådan jäst, behöver den mer hjälp än andra jäster. Det kan vara bland annat, omrörning, högre jästgiva, mer syre i början etc. Man kan också komponera vörten annorlunda.
Sen finns det jäster som har mycket svårt att överhuvudtaget förjäsa tex maltotriose. Om detta är en sådan stam vet jag inte, då jag aldrig använt det. I det läget skulle lösningen kanske ha varit att justera vörten, för att kompensera för en lägre utjäsning.
I extremfall kan skillnaden mellan en riktigt låg och en torr utjäsning bara uppåt 10 punkter för en sådan öl.
/Fredrik
Mer om jästtvätt kan man hitta på
http://www.wyeastlab.com/hbrew/hbyewash.htm
och
http://www.howtobrew.com/section1/chapter6-8.html
*BUMP*
Jag har testat denna jäst nu (propagator) och det har hittills inte varit några problem alls. Hade en OG på 1050 (22 liter) och inför bryggdagen gjorde en extra stor förkultur (dvs först en på 0,5dl maltextrakt och sedan en på 1,5dl) och hällde sedan i hela förkulturen. Inom det första dygnet (typ efter 18-20 timmar) hällde jag över allt till en andra jäshink och syresatte på nytt. De följande dagarna "rörde" jag om genom att lyfta upp jäshinken och göra en cirkulär rörelse. Gjorde det kanske de 3-4 första dagarna. Det har varit mycket bra fart på jäsningen hela tiden, och dag fem av jäsningen mätte jag SG och fick 1008. Detta var två dagar sedan och det ploppar fortfarande i jäsröret varje 30-60sek. Provsmakade även ölet, och de hade inga fel alls. Trodde att ölet skulle bli sött iom att jästen skulle vara så seg, men icke. Det blir torrare än kalahariöknen
Sidor 1
Du måste logga in eller registrera ett konto för att svara
Humlebladet → Humlegården → 1968 Special London Ale jäst (Brewer's Choice 1968)