Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Humlebladet → Bryggmetoder och råvaror → Lactobacillus
Sidor 1
Du måste logga in eller registrera ett konto för att svara
Tänkte skapa en generell tråd om Lactobacillus för att få veta mer om denna bakterie.
Just nu vet jag inte mycket mer än att denna bakterie används för att producera mjölksyra i öl för att få en syrlig, frisk smak. Jag har några funderingar, som jag hemskt gärna hade viljat ha svar på.
Hur lång tid tar det för Lactobacillus ge ett öl syrlighet?
Bildar Lacto både koldioxid och alkohol?
Förbrukar Lacto dextriner/komplexa sockerarter?
Mycket bra info i denna tråden:
http://www.humle.se/punbb/viewtopic.php?id=3053
Någon som lyckats med att odla upp från Oud Beersel Oud Geuze Vieille? Rör väl inte bara Lacto men ändå...
Tänkte att jag skulle göra ett försök men nu var det tydligen tillfälligt slut på bolaget 
Jag har odlat upp kulturer från en massa andra lambikar och det har fungerat utmärkt att göra just (pseduo)lambik med, tillsammans med några gram Saccaromyces för säkerhets skull. Jag ser ingen anledning att Oud Beersel skulle fungera sämre.
Vad hade du tänkt göra för öl?
Tanken var att försöka lära mig att göra något som liknar lambik och i förlängningen geuze...
Tanken var att försöka lära mig att göra något som liknar lambik och i förlängningen geuze...
Då är bottensatsen ur kommersiella lambik- och guezeflaskor den bästa källan till mikroorganismer enligt många. Själv brukar jag köra något av följande alternativ:
1. Odla upp bottensatser ur ett par flaskor med en förkultur.
2. Tillsätt lite sacharomyces + bottensatser (utan uppodling)
Oavsett alternativ använder jag en 75-centilitare per 10 liter vört. I fall 2 använder jag c:a 2-3 g Safbrew F2 per 10 l vört, men det går nog lika bra med vilken torrjäst som helst. Även vid alternativ 1 kan några gram saccharomyces vara vettigt.
Upplever du någon skillnad i ölet mellan alternativen?
Kan du känna igen drag från det kommersiella ölet i din egen?
Upplever du någon skillnad i ölet mellan alternativen?
Kan du känna igen drag från det kommersiella ölet i din egen?
Jag har inte hunnit jäsa dessa öl tillräckligt länge för att kunna ge något definitivt svar, men min känsla är att det inte spelar så stor roll, d.v.s. det preliminära svaret på båda frågorna är ett försiktigt nej, även om jag tror att källan till mikroorganismerna kan spela en viss roll.
Jamil Z talar ofta gott om Roselare blend. Det vore intressant att höra fler erfarenheter av denna eller andra kommersiella blandningar, som skulle kunna vara ett alternativ till bottensatser.
Planen är nog att jag brygger typ 60 liter vört och splittar på lite olika jäsningar.
Förresten, lite OT men det där med gammal humle... nödvändigt eller ej och vart får jag tag i det eftersom jag inte hade den här tanken för tre år sedan...?
Jag använder min "färska" humle med lägst alfasyrainnehåll (Fuggles) i en 60min-giva och siktar på 10 IBU, då slipper man samtidigt ett långt kok för att bli av med de dåliga smakerna gammal humle har.
Roselare blend är till för oud bruin / flamländsk rödöl. Jag skulle inte använda den till hembryggd lambik.
Gammal humle är ej nödvändigt så länge man inte spontanjäser. Det kan påverka aromen något att skippa det, men jag skulle vilja påstå att grumlig mäskning är betydligt viktigare om man vill närma sig originalet.
Ja det förvirrade mig lite för när jag kollade efter blandningar på humle.se (kollade lite dåligt) hittade jag bara Roselare Blend och det stod att den även var för lambik/Geuze. Men jag har alltid uppfattat det som att den är för Flamländsk brun/röd iom att den även innehåller en del acetobakter som man helst inte vill ha i sin lambik. Men då tänkte jag att det kanske är en processfråga och beror på syretillförsel och temperatur, vilket utrymme man ger dom.
Hursomhelst. Letade lite bättre nu på morgonen och hittade wlp655 och wyeast 3278 som är lambikblandningarna. Erfarenheter av dom?
Får överväga det där med grumlig mäskning. Jag tänker att man kanske skulle kunna göra en stor mäsk och en grumlig sidomäsk som man tillsätter i olika proportion till flera olika jäsningar.
Det luriga blir att få ungefär samma pitchrate i de olika damejeannerna...
Sidor 1
Du måste logga in eller registrera ett konto för att svara
Humlebladet → Bryggmetoder och råvaror → Lactobacillus