Hög utjäsning för tripel?
Jag vill göra en tripel, och som nästan nybörjare på belgisk öl (har bara gjort en saison en gång) är jag lite bekymrad över utjäsningen. Ett av kännetecknen för tripel är ju att den är både alkoholstark men samtidigt relativt torr, vilket ofta annars inte är fallet med starka öl. Jag siktar på en alkoholhalt på mellan 9,0-9,5% (vilket borde innebära ett OG på runt 1085), och FG ska enl. SHBF:s typdeff vara max 1013, men helst skulle jag vilja ha det ännu lägre. Jag vill gärna använda WLP 500, för den lär ge plommontoner, vilket jag tycker låter trevligt. Jag har försökt snickra ihop ett recept med ca 85-90% pale ale och 10-15% socker, men hur jag än vänder och vrider på det så hamnar FG för högt enl. mig, även om jag förutsätter att jästen skulle jäsa ut maximalt till 80%. Är 15% socker för lite? Själv tycker jag nog det är lite i överkant.
Som jag ser det finns det två tjuvknep jag eventuellt skulle kunna ta till, men jag har aldrig använt de metoder tidigare och skulle gärna vilja höra utlåtande från mer erfarna bryggare:
1. Att mata jästen med socker under jäsningen, vilket lär förbättra utjäsningen, har jag läst. När ska man börja tillsätta sockret, och hur mycket och hur ofta? Ska jag bara hälla i strösocker, eller ska jag koka en sockerlag?
2. Att först låta belgo-jästen jäsa ut, och därefter tappa om till sekundär och tillsätta champagnejäst. Min största tvekan är vad champagnejästen gör med de förhoppningsvis fina fruktiga smaker som den första jästen avgett. Kommer de att försvinna? Dessutom hamnar man väl lite utanför stiltypen om man skulle börja mixa så pass olika jästsorter.
Givetvis kommer jag att försöka optimera mäsk- och jästemperatur också.
Ni som bryggt tripel: Vad har ni haft för utjäsning och OG resp. FG? Vad har ni haft för maltprofil/extraktinnehåll?
Hoppas på goda råd från er!
Edit: En följdfråga: Hur stor skillnad är det egentligen mellan vitt kandissocker och vanligt strösocker? Jag tänker inte bara på förjäsbarhet, utan främst skillnad i smak.