Den eviga plastsmaken. (Sida 2 av 4)

Både jag och Hampus från bryggradion har experimenterat en del med spontanjäsning.
För hoppningsvis kommer vi att kunna sammanställa våra resultat och köra en episod snart.

Själv kör jag samma metod som Allagash dvs. följer temperaturerna i Bryssel online, när Cantillon brygger så brygger jag.
So far, är min slutsats att det finns en poäng med större yta som ger högre cellantal vid inokulering än att exponera vört i en vanlig jäshink.

Kommentarer från en som egentligen inte har någon vidare koll:

Kan det bero på att ni kokar i aluminiumkastruller? Hört att dessa inte är så bra smakmässigt. Vet att när jag lagat grytor osv i sådana så har det ibland blivigt ngn konstig smak av det.

Kanske kan det vara jodoforen som är boven? Prova att byta ett ett annat medel, typ starsan?

koppar och aluminium är ju en allmänt känt dålig kombo. Aluminium löst i ölen låter inte så gott. Jag skulle börja med att byta kastrull.

Nu på kvällen tappade jag om den batchen som jag jäst lite kallt. Ingen plastgummismak ännu. Däremot är beskan (denna hade jag mycket humle i, flera hundra gram totalt, på 20 liter) inte rakt igenom behaglig. Men vi får väl se med kolsyra.

Efter att ha smakat (jag har kvar plastgummiöl) och funderat så tror jag att det är två olika fulsmaker som jag har buntat ihop lite. Dels en obehaglig överbeska, lite som att tugga på knoppande skott. Dels plastgummismak, som kan komma från fenoler eller autolys? Jag vetekatten.

Amarillo och Cascade kan ju vara bovarna också. Ska kolla om jag får samma smak med Fuggles eller EKG.
Jag har en "single hop" ale som är svagare (OG 1047, Safale US05, står på sekundären nu) och den är inte lika kraftigt humlad. Blir det mindre plastic padding i den så kommer jag att misstänka amarillon och i synnerhet cascaden.

Tur att man kan "vädra" bort det mesta av fenolsmaken. Min sambo och min dotter kan inte uppfatta smaken alls, märkligt nog.

Undrar om inte gummismaker kan bero på klorfenoler.
Dessa kan uppstå om man till exempel häller i klorerat vatten direkt i varm vört.
Till exempel om man späder ut vörten under kokning.

För att undvika det och temperaturfall under vörtkokningen så kan man koka upp det extra vattnet i en kastrull bredvid.
Då försvinner kloret från vattnet.

Tror jag inte är orsaken. Färsk malt, koket har gjorts efter alla konstens regler, färsk humle, bra och pigg jäst. Vattenkvaliteten i detta fall är Linköpings kommunala vattenverk (svagt basiskt, mjukt), inget slaskande med vört eller öl. Det smakar inte *oxiderat* heller, det vet jag hur det smakar och det är sånt som blaskande med ölet (i viss mån vörten) resulterar i. Det är inte nån biologisk process heller, då skulle det bli värre med tiden.

Jag har känt precis samma felsmak på Motala Brygghus IPA ("Skipparpinan IPA"), och nån gång på öl från fat som jag köpt ute.

Alltså, ölet är ju fullt drickbart, det är bara att jag irriterar mig på bismaken, och jag blir inte klok på källan till den.

GÅR BORT:
Hot side aeration
Infektion (mjölksyra, ättika, vildjästinfektion)
Dåligt kok (dimetylsufidrester etc.)
Klorfenoler (använder inte hypoklorithaltiga rengöringsmedel ö.h.t.), aldrig kallt vatten i vört.
Dålig jäst

LÅG MISSTANKEGRAD:
Aluminium
Dåligt vatten
Gammal härsken malt
Gammal humle
PVC-slangar, visserligen av livsmedelskvalitet, men ändå.
UV-ljuspåverkan (fast det smakar inte på detta vis)

HÖG MISSTANKEGRAD
Bismak från stora givor Amarillo
Bismak från Cascade (har använt som smak- och aromhumle)
För ungt öl vid dricktillfället (tappat 2 veckor tidigare)

Det kan vara något i utrustningen som spökar. Slangar, hinkar av plast.
Slangar har jag haft problem med för länge sedan tills jag gick över till siliconslang.
Dyrt men mycket bättre.

Det kan vara svårt att märka fel i stamvörten som är väldigt söt och besk.
Det kan dölja felsmaker som kommer fram när sötman och beskan sjunkit.
(ja jästen bryter ner en del av de isomeriserade alfasyrorna)

Men det kan också vara en kombination av flera saker.
Värt att prova är att gå bort från torrjästen (S-04, US-56) och kanske kolla pH på vörten också.

Mjukt vatten passar inte riktigt bra till ales framförallt om man humlar på mycket, kanske behövs en justering till lite hårdare vatten.
Mer kalcium i form av kalciumklorid, och kanske lite kalciumsulfat, och evetuellt lite magnesiumsulfat.

Jag tror inte på att Amarillo och/eller Cascade skulle ge upphov till gummi/plastic-padding.

Det skulle kunna vara någon liten elak bakterie som fått fäste.
Om gummismaken tilltar allteftersom är det en infektion, avtar den så är det inte det.

Frågade Fredrik Ousback på Motala Brygghus om han visste vad det var. Jag kände pp-smaken i deras IPA. Han svarade att det beror på Cascade-humlen, den smakar precis så om man tar för mycket.

Drack en flaska Amber Ale igår. Felsmaken hade minskat en del. Dessvärre hade en delav beskan försvunnit också.. (fast det beror på amarillon, inte cascaden i så fall).

På tal om gummi så provade jag idag en Innis&Gunn lagrad på romfat.
Den luktade en hel del gummi (och lite rök) precis när jag hällde upp den på fat.
Efter några minuter så var det borta.
Lättflyktiga ämnen (ofta jäsbiprodukter) känns i rätt många öl om man är snabb attt lukta på dem vids upphällning.

Alla humlesorter med kraftig arom och doft kan ge associationer åt alla möjliga håll.
Själv tycker jag att EKG i stora mängder luktar Lux-tvål.
Troligen beroende på att rosen-vatten och EKG ger samma associationer hos mig.
Det kan mycket väl vara så att Amarillo och/eller Cascade kan associeras till gummi/plastic-padding hos en del, men inte hos andra.

Torrhumling tycker jag alltid ger ganska fräna toner när ölet är färskt för att efter några veckor ge en mer harmonisk trevlig herbal doft.

Till sist så kan det också vara som någon skrivit i ett tidigare inlägg att man är väldigt kritisk till sina egna öl och verkligen letar efter felsmaker/feldofter.
Hjärnan är ett underligt organ och den kan ställa till det om den får för sig något.
Jag själv är ofta kritisk till mina egna öl tycker att den ofta kunde ha varit lite bättre.
Jag var till och med inte särskilt nöjd med min Stonehammer Stout 2001 som jag blev årets hembryggare på!

Det är lätt att man själv hakar upp sig på något med sina öl som andra inte alls upplever.

Låter som ett bra test men det kan också ha med mängd att göra. För mycket av oavsett sort ger säkert obehagliga sensationer. Cascade är ju en fin och god humle men du kanske behöver justera givan. Ang Mariestad. Den ska ju inte smaka så mycket men jag tyckeratt den liksom många andra svenska lager tangerar gränsen till osmakande.

Nu vet jag till hundra procent var min mystiska plastsmak kom ifrån. Definitivt jästen. Det enda som är skumt är att jag har användt många olika jäster. Men det blev bekräftat när jag förtvivlat för någon dag sen trodde att jag råkat ut för den igen. Tappade ett öl till fat för en vecka sen i all hast mitt uppe i en flytt. Slarvade och fick med lite bottensediment. När jag provsmakde det färdigkolsyrade ölet var det såklart grumligt som tusan och både stank och smakade väldigt mycket plastic padding. Kommer ihåg att jästunnan luktade väldigt mycket efter primären. Men iaf blev jag sur och trodde att jag fått ett återfall. Men när jag tömt ur bottenslafset och ölet var kristallklart smakde det som det skulle. Men samtidigt minns jag att jag haft kristallklar öl på flaska som har haft mycket av denna smak ändå. Jaja skumt är det. Bottensedimentet (antagligen jästen) var boven för mig.