1 Senast ändrad av ölmundr (2011-03-21 19:36:42)

brainstormning kring medeltidsöl sökes

Är medlem i en historisk förening och har blivit ombedd att tillverka en autentisk medeltidsöl.
Jag väljer att tolka det som tidigare medeltid och jag tror det är rimligt att utesluta humle.
Det finns ganska mycket skrivet om hur öl (ale) gjordes i england och det verkar vara ungefär såhär:

Ölen kokades inte
Ingen lakning utan allt kördes som en omgång väldigt urvattnad "satslakning"
ingen humle
ev tillsats av ngt liknande humle, kanske pors
mkt dålig effektivitet (mer än dubbelt så mkt malt /liter öl än vi har nu)
malten var extremt omodifierad
man blandade friskt mellan vete-, korn och typ havremalt
ingen vanlig "specialmalt"
ölet dracks så snabbt som möjligt efter jäsning och var rätt så grumligt
ölet var syrligare än vi är vana vid
mer astringent än vi är vana vid
blandning av "överjäst" och vildjäst

Skillnaden mot (beer) var att de kokade ölen och hade i humle

Så långt england, hur gjorde vi i skandinavien?
Om det inte finns källor kan vi kanske lista ut det på något sätt?

Tack på förhand!

Sv: brainstormning kring medeltidsöl sökes

Det blir nog svårt att vara helt autentisk och kommer nog inte att smaka så bra heller, nog roligare att få en dryck man kan uppskatta.

Jag skulle nog använda humle men sparsamt, blanda olika maltsorter
som du säger och en hel del honung. Sen jäsa i relativt hög temperatur.
Då blir fulöls karaktär i alla fall :-)



Från öltorget.

Hur det medeltida ölet smakade kommer vi aldrig att få veta, men det var säkert inte särskilt starkt, ungefär som dagens svagdricka, eftersom det var en vardagsdryck. Till festerna bryggde man däremot starkare öl. Man kände inte till underjäsning, som i dagens lager, utan alla öl var överjästa. De var också mer eller mindre grumliga och färgen var mörk, från rödaktig till svart. Man torkade malten med rök från eldar, vilket innebar att ölet måste ha haft en ganska rökig karaktär. Vörten kokades upp med hjälp av upphettade stenar som sänktes ner i vätskan. Eftersom det var svårt att kontrollera temperaturen vid jäsningen och renligheten inte var den bästa, måste en hel del bismaker ha förekommit, alltifrån mild fruktighet till skarp syra. Förmodligen föredrog man söta brygder eftersom sötma bland annat döljer felsmaker ganska effektivt. Man tillsatte humle till en hel del öl, men den var antagligen ganska rå i smaken, och användes mest för sina hållbarhetsbevarande egenskaper. Pors användes ganska länge även efter att humlen upptäckts, men detta öl var inte lika högt värderat och tilldelades tjänstefolket.

Ölet utvecklades under medeltiden till att bli mer likt det öl vi dricker idag, men fortfarande var det ett viktigt genombrott som skulle komma att förändra ölet radikalt, nämligen underjäsningen. Hur detta gick till kommer nästa del av Ölets historia bl.a. att handla om.

Skål
/Bf

3 Senast ändrad av nils-alf (2011-03-21 22:45:34)

Sv: brainstormning kring medeltidsöl sökes

munich, omältatkorn och rökmalt hade jag i ett försök till nått gammaldags förut. Skulle jag gjort den idag så hade jag fått den att surna med brett också. Den hade bara fäsk humle i sig men det hade vart riktigt gött med pors. Enris användes väll ofta som laksil i alla fall senare. olaus magne har printat ner nått recept om jag inte minns fel.

4 Senast ändrad av ölmundr (2011-03-22 00:48:18)

Sv: brainstormning kring medeltidsöl sökes

bryggfånen skrev:

Det blir nog svårt att vara helt autentisk och kommer nog inte att smaka så bra heller, nog roligare att få en dryck man kan uppskatta.

Jag skulle nog använda humle men sparsamt, blanda olika maltsorter
som du säger och en hel del honung. Sen jäsa i relativt hög temperatur.
Då blir fulöls karaktär i alla fall :-)

Jo funderar i de banorna. Humle kommer jag nog utesluta iom att de engelska recept jag läst trycker på att humle var en nymodighet som skiljde ”gammelöl”: Ale fr ”modern öl”: Beer
Att det kommer smaka skit är jag fullt medveten om och jag har varnat för detta men de tycker det vore kul med ”riktig medeltidsöl”. Vem vet, kanske blir det gott ;-)

gnoff skrev:

Testa att se om du kan låna
Harald Thunæus, Ölets historia i Sverige (Stockholm 1968), vol. I,

Har en annan bok hemma om vad man använde förr istället för humle i ölen, men har inte namnet i huvudet.

Är hyggligt säker på att man hittat spår av humle i diverse drycker i utgrävningar, åtminstone tillbaka till vikingatiden.


Något för att göra söknignarna lite smalare dock, när du säger medeltiden, vilket tidsperiod är du framförallt ute efter?
När jag var med i SCA en stund kör man ju hårt från ialalfall vikingatiden till slutet av 1500-talet eller om det tom är 1600-talet?

Alla referenser är mer än välkomna!
Vore bra att hitta ”bevis” för att humle var använt i mer än minimal skala.
Jag är förövrigt med i samma förening som du var. Figuren jag ska föreställa levde under vikingatiden så det får bli en sådan ”öl”.

gnoff skrev:

Jag skulle se tilla tt använda en hel del brunmalt, lite rökmalt, en del karamellmalt, mäska högt mot 69 grader så du får högrestsötma, lägg gärna i lite mjölksyra eller brettanomyxes i jäsningen, om inte annat efter ett tag. Inget extra socker för kolsyrning.

Har du ingen humle alls skulel jag aialalfall köra emd pors eller skvattram, kanske lite enbärsris.

Ta inte bort för mycket proteiner och kör inte med sekundärjäsning.


Gissnignsvis är du ute efter ett öl med dålig utjäsning, rökig karaktär, inte värst besk, hygglgit syrlig/sur, mörk och grumlig, ingen kolsyra.

Jo, jag kommer panka på med mkt olika maltsorter med fokus på kanske munchnermalt för att få det riktigt fylligt.
Brett är jag lite osäker på, den förekom väl mest i den engelska bryggnäringen medan tyskarna inte hade sådana basilusker i sina fat? Hm har inte det med om faten bestod av ek eller ej?
Oavsett; kör jag brett kommer garanterat ingen tycka det smakar annat än apa så här kanske jag får tumma på autenticiteten....


nils-alf skrev:

olaus magne har printat ner nått recept om jag inte minns fel.

Hittar du länk så vore det toppen!

Hur som haver, bra förslag från alla håll!
Det går i den riktningen jag skissat på och jag tror det får bli tre batcher.
1)    Historiskt korrekt:
massor av maltsorter, ej humle eller kokning. Ös på kokande vatten på malten och hinka i pors. Flera paket överjäst jäs mkt varm och håll tummarna.
Gissningsvis helt odrickbart. 
file:///C:/Documents%20and%20Settings/Jennie/Desktop/medeltids%C3%B6l/medieval_english_ale.html

2)    Fegversionen:
samma maltmix men med oxiderad nobelhumle för inhibera infektion. Koka 60min.
Pors för smak och arom, ev låta porsen dra i sprit som essans och ”torrporsa” .
Folk kommer ju tycka version 1 var för kul och sedan vilja skölja ned det med något som påminner om öl.

3)    Transatlantic brown ale:
Brygga en vettig American brown ale med massor av modern am humle för att visa hur modern öl smakar. Avvik från typriktigheten genom att köra FWH och humla i mäsken med saaz samt en del av smak- och aromhumlet  får vara tattnanger, whitbread och saaz. Resten av smak, arom och torrhumle blir Simcoe och Amarillo.
Tanken är att göra en europeisk variant av en amerikansk tolkning av en engelsk brown ale.
Kul om man kunde plock hem våra ölstilar som amerikanerna vårdat när vi struntade i dem:-P

21L
OG1.045
FG 1.015
IBU 30-35
Pilsnermalt, munchner, vetemalt,dark och ljus crystal,biscuit, pale chocolate,caravienna
Hoprate 6.5g/L torrhumle 20g/21L
Nottinghamjäst
Co2nivå 1-1.5 servtemp 13C

Pumpas upp med beer engine för att ge den den slutliga ”euro-touchen”

Sv: brainstormning kring medeltidsöl sökes

Gotlandsdrickan är väl så nära ett medeltida (för att inte säga ett vikingatida) öl man kan komma. På Gotland har ju funnits en obruten tradition att brygga öl på gårdarna ända sen vikingatiden. Man kan göra sin egen malt, torkar den i flera hundra år gamla kölnor med kraftig rökighet som resultat, även andra spannmål än korn kan förekomma, enris används etc.

Gotländsk rökmalt finns hos Humlegården. Googla på Gotlandsdricka.

Sv: brainstormning kring medeltidsöl sökes

jag skulle se till att få med lite bakterier så som brett, den där trappist ale blandningen som finns tillfälligt just nu borde ge både mycket "jäs-karaktär" och sen så bor det brett i påsen. så efter ett tag så kommer nog de vakna till liv de med.

www.brygg.se

Sv: brainstormning kring medeltidsöl sökes

olaus magnus historia om de nordiska folken. Men det var mjöd som var det mest ingående. Lite om öl finns det.

8 Senast ändrad av ölmundr (2011-04-05 00:22:25)

Sv: brainstormning kring medeltidsöl sökes

Ok nu har jag bryggt ett gäng olika öl.
Först en vettig ABA men med inslag av europeisk humletradition och FWH och "mäskhumling".
Sedan några olika medeltidsöl, allt från tidig medeltid (utan kokning och humle) men även senmedeltid med humle och kokning.
Förutom att det känns ganska galet att medvetet strunta i det mesta man plågsamt lärt sig under åren är det rätt befriande att göra medeltidsöl. Tänk att slippa
pedantiskt döda bakterier i kärlen, jaga oxidationsrisker, kultivera jästen, syresätta stamvörten, och behöva laka eller koka vörten!! F-n det kändes nästan hädiskt att mäska in med kokhet vatten utan att mäta temperaturen i mäsken på annat sätt än att stoppa ned fingret, och det fungerar!!

Det festligaste är ju att ölen blir ok trots att man gör allt "fel" och bryggdagen blir bara en 3 timmar ungefär... konstigt.

Det är som någon sagt: malt älskar att bli öl.

Sv: brainstormning kring medeltidsöl sökes

Ska bli intressant att höra hur länge ölen står sig? Den bör ju få kortare hållbahet med en mindre sofistikerad framställningsmetod.

Sv: brainstormning kring medeltidsöl sökes

Weinkeller skrev:

Ska bli intressant att höra hur länge ölen står sig? Den bör ju få kortare hållbahet med en mindre sofistikerad framställningsmetod.

Serverade de 3 ölen i helgen och det var 43 pers som drack dem till medeltidsmat. Märkligt nog föredrog en majoritet det medeltidsöl som inte blev kokat och saknade humle!!

Smakmässigt påminner inte jäst okokad öl utan humle (men med pors) det man brukar kalla öl men det var ganska gott. Lite som en välgjord dricku utan röken.

Hållbarheten kan jag inte säga så mycket om men i litteraturen hävdas det att hållbarhet alltid varit ett problem men att en fyra dagar brukar det hålla efter jässtopp. Det brukar sägas att när ölen är helt blank så är den också sur. Antingen dricker man den disig och fyllig eller något blank och syrlig.

Jag tycker detta hjälpt mig som bryggare (att alltså brygga helt okontrollerat) att förstå ölbryggningens möjligheter och begränsningar. Uppenbarligen kan man bryta mot alla regler och ändå få god öl.

Kan rekommendera att ni provar.