Hej,
Jag har testat BIAB några gånger nu och tycker det fungerar bra. Framförallt är det smidigt att bara använda ett kärl under bryggdagen. Det blir inte lika rörigt och slabbigt i köket helt enkelt. Dessutom sparar man in en del tid. Det är även enkelt att göra olika temperaturraster på spisen. Jag skrev en guide på bryggforum.nu för de som är nyfikna på metoden. Effektiviteten på de tre senaste bryggningarna har legat på 72%, 74% och 76% vilket jag tycker är fullt tillräckligt. Nyckeln för att få till ett bra utbyte tror jag är att göra en mash out rast vid 75-78 grader och sedan låta påsen droppa ur ordentligt under tiden man kokar upp. Vörten blir mycket riktigare grumligare och genererar mer bös på botten av grytan efter koket. Några saker som jag funderar på och som mer erfarna BIAB bryggare kanske har bra svar på är följande:
Hur påverkar den grumligare vörten i koket smaken på slutprodukten, tänker främst på maltsmaken?
Hur påverkar en grumlig vört jästens humör och resultat? (vid vin verkar jästen må bättre av just detta). Efter koket tycker jag dock inte att vörten ser annorlunda ut gentemot normal mäskning/lakning men då använder jag protafloc i koket och en längre sedimenterande kylning i badkar för tillfället.
Vattenbehandling: eftersom jag har hög alkalinitet (390 mg HCO3/l) behöverjag vattenjustera en del. Vid BIAB så använder man mycket vatten och behöver då justera mer för att kompensera den större mäskningsvolymen. Men jag tycker ändå att maltens förmåga att sänka pH blir lägre i förhållande till vad det borde vara. Dubblar jag tex normala mäskvolymen går det åt dubbelt så mycket mjölksyra som det borde gå åt, dvs om jag i vanliga fall använder 2ml går det inte åt 4ml utan snarare 8ml. Antar att jag gör en tankevurpa här i och med att pH-värdet är en logaritmisk skala och att tillsatsen av mjölsyra då inte kan ses som linjär, men jag skulle gärna se detta utrett av någon kunnig person. En fördel när man vattenbehandlar i BIAB-metoden är att man justerar vattenprofilen en gång vilket gör det enkelt att efterlikna en viss profil utan att behöva tänka på salter i lakvatten/gryta efter vattenbehandlingen vid mäskningen.
En annan sak är tillfället man tillför malten. Hur påverkar detta ? Jag har mäskat in vid 30-50 grader och sedan stegrat temperaturen till försockringsrast, det är väl behagligt för enzymerna men spelar det egentligen någon roll om man inte genomför regelrätta raster?
Det var väl i princip detta jag funderade på för tillfället.
