En nybörjares funderingar.

Socker brukar användas för att få ett torrare och mer utjäst öl. När man tillsätter socker för att åstadkomma detta så är det en del av maltgivan man ersätter med socker, man lägger alltså inte till sockret utöver malten.

Ex. du brygger en pale ale, du har bryggt den nu två ggr och när nöjd med allt förutom att du tycker att den kunde vara en aning torrare.
Då kan du ersätta en del av malten med ex. 5-10% socker. Du ska fortfarande ha samma OG efter receptjusteringen.
Belgisk öl kan innehålla 25% socker. Detta för att torka ut dem och göra dem friska och lätta trots hög alkoholhalt.

Socker är bra, men man ska veta hur man bör använda det och inte "förlänga" sina öl med det.
Vissa bryggare kan få problem med utjäsning när de använder en stor andel socker om jästen blir för lat efter att ha käkat "snabbmat"
när den sedan ska ge sig på de aningen mer komplexa sockerarterna så pallar den helt enkelt inte och sjunker till bottnen i förtid.

I din öl uppgår sockerhalten till 29% vilket kommer att ge ett väldigt torrt öl, tillsammans med 67.5 IBU (Tinseth) så kommer ölet förmodligen
att bli väldigt torrt och bittert och sakna tillräcklig restsötma för att backa upp alla IBU'n.

Brygg samma recept igen men utan socker och endast malt och DME (Dry malt extract) och jämför.
Det är som med matlagning, gör du en stek i ugnen och den blir för torr får du justera lite vid nästa försök.

Ingen fara, känner mig inte helt till freds med mitt svar, men det hade tagit för lång tid att skriva exakt hur jag menade.
Som sagt socker är inte alls dåligt eller dumt att använda, men man måste givetvis förstå vilken inverkan det har på ölet.

Lite som att köpa en ny slags peppar och ösa i ett par skopor på måfå i såsen... Det kan bli starkt som fan, starkt på allvar

Restsötma är det socker som inte kan konsumeras av jästen, komplexare sockerarter än sådana uppbyggda på fler än två glukos(molekyler, det låter ganska pretto, men det heter ju så) Som en gammaldags helgjuten hantel (med undantag för lagerjäst)

Varje tillverkare av DME har olika förjäsbarheter på sina extrakt, ibland kan dessa även variera batchvis. Normalt sett så ska de ljusa ligga mellan strax över 70 upp till 80+% i förjäsbarhet. Resterande procent är inte bara restsötma, men en stor del av det.
Som du skriver så tillsätter du ju även karamellmalt, denna används precis som du tänker, till att ge extra restsötma.

Jag har inte gjort några test på DME så jag kan inte berätta annat än om hur du själv tar reda på dess förjäsbarhet.
För att ta reda på hur förjäsbar ditt maltextrakt är kan du göra vad som på engelska kallas en "Forced fermentation"
Det går till på följande sätt. Gör en liter snabb vört* på OG 1.040 - 1.050. Tillsätt sedan en rejäl portion jäst till denna.
Agitera/skaka behållaren så mycket och ofta du kan, gärna var 15:e minut under 24-72h, eller använd en magnetomrörare om du har tillgång.

Sedan kan bedömma att vörten jäst ut mäter du FG i denna, och du kan nu enkelt räkna ut mellanskillnaden och förjäsbarheten på just det maltextrakt du använder. Till en början kan det vara en god ide att utföra detta testet med jämna mellanrum för att se hur vida tillverkarna till det extraktet du använder håller samma kvalitet eller inte.

jag håller med mangster, fast Thomas har alla rätt enligt min bok...

Det gäller ölbyrggning, inte raketvetenskap, och det är ingen som dör om det blir lite fel första gången ;-D

Thomas har helt rätt, men bryggar du 10-20L öl med extrakt, blir ett forced fermentation test nästan like dyrt som att brygga en hel batch om 20L... Det skiljer bara typ 2kg extrakt och humle för c:a 60-120 spänn... Jag säger som mangster, kör hårt... Blir det odrickbart är det något annat än 3-5 streck på hydrometern som du gjort fel...

Ett "forced fermentation test" eller som Raasken skulle propsat på "förjasbarhetstest"( ), behöver varken vara dyrt eller konstigt..

1. mängden vört/öl behöver bara vara nog till att fylla ett mätglas..
2. finns ingen anledning att hålla allt saniterat
3. du kan använda vanlig bakjäst, jäser ut tilll, i princip, samma nivåer som en ale jäst (Lagerjäst ett par pinnar lägre)
4. jäs varmt+agitera och det är klart på ett dygn..