Skumma av jäsande vört?

Hej.

Man brukar filtrera bort humlen mellan kok och jäsning, gjorde du inte det?  Ingen katastrof men jag skulle rekommendera strikt renlighet och att sleva upp de flesta resterna.  När du tappar om till sekundär låter du resterna vara kvar i primärhinken.

Ser ut som någonting bränt?
Men vem vet vad som gömmer sig i maltsirapen?
Jag skulle dock inte göra så mycket, det brukar bli en massa äcklig gegga under jäsningen och en brun "skit-rand" är standard.

Låter bra, inget att oroa sig för alltså, tack för svar!

Kenneth: Nej, jag är rätt säker på att inget har bränts.

Maltsirapen är en Weyermann Munich Amber, så den är ju lite mörkare.

Det jag funderade på var det jag läste i "Complete joy of homebrewing", där författaren tydligen brukar fylla sin damejeanne nästan fullt och låta skummet svämma över genom en slang under den första jäsperioden. Han hävdar att man blir av med en del mindre önskvärda ämnen på det viset, och då tänkte jag att man därför kanske hade något att vinna på att skumma av flocket. Är det någon som kör så som beskrivs i den boken?

Absolut, jag håller locket stängt och är noga med hygienen. Är ganska van vinjäsare, men i princip novis på öl.

Det där är kanonfina bilder på det som inom den tyska bryggeriskolan
kallas "braun hefe"* och är ett stadie som kommer precis när jäsningen
kommit igång. Den tyska bryggskolan är ganska petig med att det där
skall bort, då det smakar väldigt strävt och beskt. Det var nog mer
relevant förr när man hade stora vida kärl och den bruna smörjan sjönk
ner i ölen igen. Med dagens smalare tankar fastnar det på väggen
istället. I vanliga hembryggarhinkar fastnar i princip rubbet på väggen
också ("skit-randen" som Kenneth så träffande benämnde den). Den
enda gången man bör bry sig (och gör i bryggerier för weissbier, och en del
traditionella engelska ale) och ta bort smörjan är om man tänker skörda
den första "överjästen" som brukar komma strax efter (om man har en
riktigt överjäsande jästsort). Det är svårt att få bort skiten från jästen annars.
Det verkar även som den gamla skräcken för "braun hefe" slog rot ordentligt
i den amerikanska hembryggningens barndom, men det börjar bli lite mer
sansat där också.
Det är allltså lugnt. Strunta bara i det.

/Calle

*) och trots det tyska braun "hefe" så är det inte jäst, utan som nämndes tidigare
protein, humlehartser och allmänt "bös"...

Calle: Tack för utförligt svar!

Har hört om den där boken och skulle verkligen vilja ha tag
på den då jag tycker det är allt för mycket framförallt
"svengelska" (jag själv ibland också) när det gäller bryggtermer.
Angående "braun hefe" så är det endast något jag sett i
engelska översättningar och inte i några tyska original, så
det är mycket möjligt att det via engelskan har glidit över
till "braun" (då den ju är "brun") från "brand. Det är ju inte
heller helt osannolikt att den i svenskan har gått från braun
till brand heller, då det inte är ovanligt med språkliga
förvanskningar den vägen. Kul att du hittade de där texterna,
jag har verkligen undrat vad det kunde tänkas heta på svenska!!

/Calle

Ordlistan finns på http://www.tnc.se för 134 kr + porto.

Kenneth:
Du som kanske redan vet, alternativt sitter på litteraturen. Jag har alltid undrat
om det finns någon "riktig" benämning på "high/low kräusen" som amerikanska
hembryggarförfattare alltid svänger sig med ? det där uttrycket ser ju verkligen
ut som amerikantyskiska eller något). Om man tar öl i detta stadium till annan
öl, så heter det ju kröjsning på svenska, men det borde väl finnas något svenskt
namn på detta stadie också?

/Calle