Björn Petersson skrev:Hos Brouwland säljs också en bok om mjölksyrning av Annelies Schöneck - där på flamländska och franska. Men boken finns på svenska - jag har själv köpt den direkt av henne själv -för många år sedan då hon bodde och verkade i antroposofmetropolen Järna. Då köpte jag även krukor.
Boken och även allt annat som kan behövas finns bl.a. här http://www.kvarnspecialisten.se/
Bra att ha förutom kruka med tyngder är en stöt, kålhyvel och rostfri hink/bunke. Hyveln är bra när flera kilo kål ska strimlas - annars blir det jobbigt. Med stöten stöter man den strimlade kålen i det rostfria kärlet tills den vätskar sig - ingen extra vätska ska behövas när det gäller vitkål.
Kålen med vätska läggs i krukan och tyngderna trycks ner däruppå - vätskan ska täcka kålen. Dessförinnan ska 1-1,5 % salt ha tillsatts. Fyll inte mer än tre fjärdedelar av krukan.
Jag brukar vad gäller surkål även ha med äpplen, enbär, kummin och kyndel. Krukan är konstruerad så att kanten på locket ligger i en ränna där vatten fylls på och fungerar som ett vattenlås. Alltså samma funktion som jäsröret - här bildas också koldioxid som ska ta vägen någonstans.
Lyft inte på locket förrän jäsningen är över efter ett par veckor.
Man kan mjölksyra hela kålhuvuden, vilket är vanligt på Balkan. Min sambo är rumänska och i Rumänien syras kålen hel. Enligt henne är det bara att lägga späda kålhuvuden i saltlake en öppen tunna, och de till att luften inte kommer åt kålen genom att placera en tyngd på den.
De syrade kålhuvudena används till sarmale, kåldolmar i tomatsås, som nästan får klassas som nationalrätt. Man ska vattna ur kålhuvudena lite innan man använder dem, annars blir de för syrliga.
Sarmale är fyllda med blandfärs, okokt ris och finhackad stekt lök, de travas i en gryta, varvas med räkt sidfläsk, man fyller på med en tunn tomatsås och kokar/ugnskokar. Det okota riset suger upp lite av vätskan under koket, så det blir kokt "innifrån".
Om man inte orkar syra kål själv så brukar man kunna hitta vacuumförpackade syrade kålhuvuden i en del affärer, bl.a. på Willys här i stan, märke Podravka (kroatiskt).
Edit: Morsan mjölksyrade gurkor en gång för länge sedan. Hon tog en mortelskål i marmor som tyngd. Det var ingen bra idé, för pH är så lågt att marmorn blev angripen. Förmodligen så mådde inte gurkorna bra heller, för pH i lagen blir antagligen inte tillräckligt lågt heller...