Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Humlebladet → Bryggmetoder och råvaror → Batchsparging / Flysparging
Sidor 1
Du måste logga in eller registrera ett konto för att svara
Hejsan bryggarvänner,
Har varit ute och surfat igen på utländska siter.... Man pratar om batchsparging och flysparging. Är det någon som kan förklara för mig vad det betyder?
Mvh
Pål
Hej,
Satslakning, batch sparging, innebär att man tömmer ut hela mäskvörten efter avslutad mäskning. Därefter fyller man på hela lakvattenmängden som får stå en stund innan den också tömmes ut. Oftast dimensionerar man volymerna så att man får ut halva den slutliga vörtmängden från mäskvörten och andra halva från lakvörten.
Flödeslakning, fly sparging eller continous sparging, innebär att man för på lakvatten efterhand som man tömmer ut mäskvörten. Här har man inget bestämt förhållande mellan det man får som mäskvört och det man får som lakvört.
Fördelen med flödeslakning är att man i princip kan få ut allt maltsocker genom att man hela tiden för på rent vatten. Det förutsätter att man har en lakningsutrustning där vattnet flödar jämnt över hela lakbädden och inte tar genvägar genom kanaler i maltbädden eller smiter förbi mellan maltbädden och kärlets innerväggar. För en hembryggare är det ofta svårt att att ha så stor kontroll på flödeslakningen att man når fullt utbyte.
Fördelen med satslakning är enkelheten eftersom man inte har något flöde som ska kontrolleras. Nackdelen är att lakningen stannar när man har balans mellan sockerhalten i lakvattnet och det som finns kvar i själva malten. Man får ett lite sämre utbyte som tex måste kompenseras med lite större maltgiva, typiskt ca 10 procent mer.
För hembryggare blir skillnaden mellan metoderna liten om ens någon, när man talar om satser på 15 till 30 liter.
Neråt 10 liter eller mindre försämras utbytet av flödeslakningen medan satslakningen håller sitt utbyte, men vid dessa volymer är frågan om det är värt den extra tiden att över huvud taget laka. Man kan mäska med hela den önskade vörtvolymen. Det ger ytterligare lite sämre utbyte och kräver typiskt uppåt 20 procent mer maltgiva, men extrakostnaden är ju måttlig vid dessa maltmängder.
Det samma gäller också delmäskning där maltmängderna oftast är på ett kilo eller två.
Toppen! Tack Kalle. Har du koll på proportionerna vatten och malt i batchsparging, både själva mäskningen såväl som "lakningen"? Och hur länge lakas det?
Jag har i och för sig bara gjort det en gång med fick ett bra utbyte. Så här gjorde jag:
20 liter APA
1. Värm 12,5 liter vatten till 76°.
2. Häll i mäsk/lakkärlet (kylväska)
3. Rör ned 5 kg pale ale malt + 350 g mörk karamellmalt
4. Kolla temp ca 68°
5. Mäska 90 min
6. Häll på 5 liter 76° vatten och rör om ordentligt
7. Låt vila 5-10 min
8. Tappa ur 1 liter och återför till mäsken
9. Upprepa tills vörten är blank (4-6 liter)
10.Börja tappa ur, först sakta 2 liter, och sedan full fart tills mäsken är tömd
11.Börja värma på den första sötvörten
12.Häll på 12,5 liter 76° vatten på mäsken och rör om
13.Låt vila 5-10 min
14.Upprepa punkt 8-10
Jag bör nu ha ca 25 liter sötvört
Vätskemängden är beräknad till att mäsken behåller ca 1 liter/kg malt, mao 12,5 + 5 + 12,5 - 5 = 25 liter vört.
Jag ska tappa över till sekundär om ett par dagar och det ser lovande ut.
Dimensioneringen är som Old Gowrie skriver:
Mäskvattenvolym = Halva vörtvolymen du vill ha ut (före kok) + 1 liter per kilo malt som ska mäskas.
Lakvattenmängd: Halva vörtvolymen du vill ha ut (före kok).
Det här ger optimalt utbyte för satslakning men det är ett mycket flackt optimum.
Om du tar ut 2/3 ur mäsk och 1/3 ur lak, eller tvärtom försämras utbytet bara några få procent.
I praktiken kan man göra så att man dimensionerar för optimum men sedan mäter man vad man får ut av mäsken och justerar lakvattenmängden så att man får det man totalt vill ha.
Jag brukar laka 15-20 minuter men troligen kan man nöja sig med kortare tid. Jag har ofta tänkt att mäta SG med några minuters mellanrum för att se när det planar ut men det har bara inte blivit av.
När det gäller själva maltmängden är procentpåslaget, dvs det man behöver öka jämfört med en optimal flödeslakning, beroende på önskat OG, ju högre OG desto större påslag, vilket hänger samman med att lakningen inte suger ut allt kvarvarande maltsocker.
Formler finns för detta i tex John Palmers "How To Brew" 2:dra upplagan, men jag skulle föreslå att du startar med 10% på ett OG 60 öl och ser vad det blir. Du kommer att komma nära och sedan kan du ha det som ett erfarenhetsvärde. Fördelen med satslakning är att det är en ganska stabil process som ger samma utbyte från gång till annan.
Jag kan nog tänka mig att ha högre temperatur på de 5 liter vatten som här tillsättes efter avslutad mäskning - förslagsvis kokhett - det kan kanske ge ett något högre utbyte.
Jag är inte 100% säker, men kokhett vatten gör nog bara att man når jämvikt snabbare vilket ökar utbytet om man har brottom, inte annars.
RA
Sidor 1
Du måste logga in eller registrera ett konto för att svara
Humlebladet → Bryggmetoder och råvaror → Batchsparging / Flysparging