Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Humlebladet → Utrustning → Braumeister mäskeffektivitet
Sidor 1
Du måste logga in eller registrera ett konto för att svara
Tänkte köpa en Braumeister och har några frågor.
Undrar hur pass effektiv den är när det kommer till mäskningen?
Hur många liter lakar man med? (mäskeffektivitet?)
Hur lång tid tar det från att trycka på startknappen till att kylningen är klar?
Tacksam för svar.
GJ
Mäskeffektiviteten brukar vara ännu högre för mig men brygghuseffektiviteten - dvs mängden ut i jäskärl - hamnar kring 75%. Det är svårt att whirlpoola i BM utan moddning så det vill gärna bli lite geggig vört över i botten. Däremot brukar jag nog räkna på fem timmar för en snabb dag. Mäskar ibland in efter jobbet och är ändå i säng i tid.
Det där med att mäta effektivitet är lite lurigt, framförallt postboil tycker jag. Filtrerar man druvet så finns där 1-2 liter och påverkar effektiviteten mycket. En del kör ner hela kastrullinnehållet i hinken och får då t.ex. 25 liter med OG1050 men hade man kört en whirlpool och skippat 2 liter har du 23 liter på 1050 och således lägre effektivitet. Men samma sockerhalt i vörten...
Jag brukar ligga på 80% i mäskeffektivitet.
Vad menas med whirlpool?
Whirlpool (virvel på svenska kanske?) görs efter avslutat kok, antingen före eller efter nedkylning. Man sätter fart på vörten, med t.ex. en slev, medn snabb cirkelrörelse (60-120 rpm) och låter stå minst en kvart så alla humleresten och druv samlas i en kon i botten och mitten av kastrullen. Detta gör att du kan tappa ur vörten genom en hävert/autosiphon eller från kranen på kastrullen utan en massa grums och humle. Detta göra även i kommersiella bryggerier som efter koket flyttar vörten till ett speciellt whirlpool-kärl där vörten sprutas in längs med sidan så den hamnar i virvel. En del kallar det för centripetalkraft men jag har läst någonstans att det är centrifugalkraft och motståndet i kastrullkanten som gör magin bakom det hela men det spelar kanske mindre roll exakt hur fysiken spelar in. Jag lyckas få till en bra whirlpool de flesta gångerna men har man t.ex. en värmepatron eller någon annat som stör flödet så kan det bli svårt. Till och med BIAB blir klart och fint efter en whirlpool:
Jag snurrar med en hålslev i den kylda vörten i kanske 30 sekunder tills jag har en bra snurr. Inte helt olikt när man som barn sprang runt i en simbassäng tills det blev en skön virvel att bara glida med i. Förhoppningsvis utan att sjunka till botten och samlas i mitten 
Efter whirlpoolen och vänta 15 min så kommer det här ut ur kranen.
Det där med att mäta effektivitet är lite lurigt, framförallt postboil tycker jag. Filtrerar man druvet så finns där 1-2 liter och påverkar effektiviteten mycket. En del kör ner hela kastrullinnehållet i hinken och får då t.ex. 25 liter med OG1050 men hade man kört en whirlpool och skippat 2 liter har du 23 liter på 1050 och således lägre effektivitet. Men samma sockerhalt i vörten...
Exakt min poäng. Jag har fö varit och nosat uppåt 90% MÄSKeffektivitet med BM.
Det enda intressanta värdet är väl egentligen brygghuseffektiviteten, mao - om jag häller pipan full med malt, hur många liter vört vid vilken SG har jag i jäskärlet? För mig ligger svaret vid ca 20l 1.060. Eftersom jag kör corny så är jag aldrig intresserad av en mängd över 20 l..
Jag tycker helt tvärtom, mäskeffektivitet är det enda jag bryr mig om för det är den siffra som är viktigt för att jag skall pricka OG värden vilket är viktigast för mig.
Brygghuseffektivitet påverkas av så många andra faktorer.
Det är framförallt när man gör en klon som det är störigt att inte ha koll på vilken effektivitet man har. Att få ut betydligt mer eller mindre socker ur mäsken än beräknat är ju surt. Att ständigt få någon procent för lite är ju lätt kompenserat med några hundra gram malt till. Spä med vatten gör jag nog endast under pistolhot
Hur pass mycket påverkar mäskeffektiviten ölet. fyllighet osv?
Jag tycker helt tvärtom, mäskeffektivitet är det enda jag bryr mig om för det är den siffra som är viktigt för att jag skall pricka OG värden vilket är viktigast för mig.
Brygghuseffektivitet påverkas av så många andra faktorer.
? Om jag vet att X kg malt ger Y liter vört vid Z OG så är det väl mer intressant än hur mycket jag har pre-boil?
Även om siffrorna givetvis har ett samband.
Hur pass mycket påverkar mäskeffektiviten ölet. fyllighet osv?
Effektiviteten vet jag inte men jag läste i går att tjockheten på mäsken står i relation till fylligheten. En tjock mäsk ger fylligt öl och en tunn, utspädd ger ett lättare öl. Jag är osäker på om detta stämmer då BIAB-bryggare skulle få galet tunna öl med denna ekvation. Mäsktemp däremot, då snackar vi kropp...
Har du en riktigt dålig effektivitet måste man iof laka mycket och koka bort för att komma upp i OG men då ska man ha riktigt risiga värden tycker. Det är väl ingen som snittar under 65% som inte gör något åt saken (justerar flöden, temp, mäsktid, maltsorter)??
Tjock eller tunn mäsk har inverkan på vörtens förjäsbarhet och konvertionstid.
Ifall du har en tunn mäsk tar det längre tid att konvertera till socker då enzymantalet är lägre än i en tjock mäsk, däremot får man en mer förjäsbar vört.
Källa: How to brew.
Kapar denna tråden lite... En sak jag funderat på är mäskeffektiviteten kontra specialmalter. Extraktbidraget från basmalt mot specialmalter blir ju lite olika beroende på effektivitet. Som exempel kan man ta saft. Om man gör saft på 3 kg socker och 1 kg bär smakar det inte likadant som om man använder 4 kg socker. Saften blir ju mindre smakrik vid samma sötma.
Hänger ni med på min tanke? Min tes är att man ska kompensera för högre effektivitet med mer specialmalter. Jag har inte läst, eller hört någon tala om detta, men jag tycker att det borde ha en inverkan man kanske bör fundera på.
Ja, det ligger mycket i det Bee. En klassisk teknik för att få mycket fylligare smak är att mer eller mindre skippa lakningen, och bara använda den första koncentrerade delen av vörten. Ett slags medvetet dåligt utbyte. Gordon Strong propagerar för det bland andra. Det är samma effekt som gör en lättare öl man gör på den senare delen av lakningen (s.k. "parti-gyle brewing") ofta blir tunn och trist i smaken även om vörtstyrkan är samma som en öl bryggd på vanligt sätt. Gordon Strong rekommenderar att om man vill brygga två öl från samma mäsk så bör man tillsätta mer karamell- och/eller rostad malt i lakkärlet efter att ha tappat av vörten till den första, starkare ölen.
Sidor 1
Du måste logga in eller registrera ett konto för att svara
Humlebladet → Utrustning → Braumeister mäskeffektivitet