Du är inte inloggad. För att använda forumet fullt ut bör du logga in eller registrera ett användarkonto.
Humlebladet → Vin, cider och mjöd → Grafensteiner Cider
Sidor 1
Du måste logga in eller registrera ett konto för att svara
Har för försa gången provat at brygga cider.
lämnade 65kg Grafensteiner äpplen til en lokal mustare och fick tillbaka 29L väldoftande/välsmakande must med og 1.050
25L blandades med Sweet Mead/Wine jäst (White Labs WLP720), jäsningen startade på några timmar.
tanken är att fåtill någonting i stil med Strongbow
Det här är mitt "favoritrecept": Väl genomförd krossning, vila, varsam pressning (det behövs inte högt tryck), lätt svavling, en bra ädeljäst. Sedan gäller det bara att ha tålamod tills den rätta balansen infinner sig. När den gör det är det inte alls säkert att cidern smakar särskilt mycket äpple längre, men kan anas i eftersmaken. Min cider får gärna jäsa ut utan några som helst tillsatser än det som nämnts. Vill man ha en söt cider så blir det ett mixtrande som jag helst undviker.
Vill man pressa själv så är mitt tips att satsa på krossningen, då kan man klara sig med en enkel press - själva pressningen får gärna ta tid och musten rinna ut som en liten rännil bara. Då krävs inga märkvärdigheter heller.
Musten kan smaka bra i början men genomgår vid jäsningen olika stadier av smakupplevelser. Cidern smakar inte som musten. Den utjästa cidern kan vara syrlig och obalanserad och ha relativt lite äppelarom, men om Strongbow är förebilden så är man ganska rätt ute ändå - så småningom. Man kan få ha en god portion tålamod innan en balanserad smak infinner sig. Mycket tålamod, till och med.
tappade om idag efter 9 dagar och den har jäst till 1.000
den smakar inte mycket äpple först men eftersmaken lovar gott
Jag har mycket kvar att lära trots att jag gjort cider och äppelvin under många år men kör lite mer medvetna försök sedan 2009. Beska och syra upplever jag inte vara något problem att få till, däremot aromen, som oftast märks mest i eftersmaken. Cidern blir sällan sådär "äpplig", då måste man nog ta till cideräpplen i blandningen eller det kan nog hjälpa att blanda många sorter. Gravensteiner tycker jag är ett gott äpple men ger gärna en kärv cider. Jag har fått bättre resultat med en blandning av åkerö och gravensteiner, bättre än äpplena var för sig. Åkerö har för lite sting på egen hand men fin arom. Med lagring avtar syran men även aromen. Fast de verkar kunna utvecklas olika så ibland tittar arom fram under lagringen. Första tiden spretar det väldigt hit och dit och ibland blir man besviken, men förhållandena verkar bli mer stabila med tiden. Ungefär upp till ett år verkar äppligheten kunna behållas som bäst. En tvåårig gravensteiner smakade inte äpple längre utan hade russinaktig karaktär och en mild syra. Den var balanserad och mycket god, fast äpple smakade den inte.
Sidor 1
Du måste logga in eller registrera ett konto för att svara
Humlebladet → Vin, cider och mjöd → Grafensteiner Cider