Protafloc eller Irish moss, använder ni det?

Jag tycker inte jag märker någon skillnad på den färdiga ölen. Däremot blir vörten som går ner i jäshinken markant blankare med protafloc än utan. Men som sagt, det verkar inte ha någon större inverkan på slutresultatet.

Jag använder numera alltid protafloc, och de gånger jag försökt utan (läs: glömt) för "snabba" öl som t.ex. brittiska med låg stamvörtstyrka som är tänkta att bli färdiga att dricka på ca en vecka har de blivit alldeles för grumliga. För öl som står länge på jäsning eller på flaska är det kanske mindre viktigt då nästan allt dis sjunker med tiden ändå. Som med de flesta klarningsmedel så är dosen mycket viktig. Tar man för lite blir effekten liten och tar man för mycket kan man förvärra diset då de minsta partiklarna får så mycket laddning från klarningsmedelet att de börjar stöta ifrån varandra istället och de sjunker sedan ännu saktare. Tar man rätt dos, låter det svälla ordentligt i vatten först, och sedan tillsätter vid rätt tidpunkt, så syns det som sagt redan under kylnig av koket (bäst effekt om man kyler snabbt och kallt), vörten blir kristallklar (och man får massor av "fluff" i botten).
Har man extremt mycket humle och torrhumlar med skyffel (som i många amerikanska öl) så får man dock ett annat dis från humlehartserna som inte lägger sig så lätt. Är det kanske den effekten vissa ser ibland när effekten av protafloc verkar utebli? Men kom då ihåg att jänkarna anser att riktigt färsk västkust IPA färväntas vara lite disig

/Calle

Kanske vore dags att köpa en ny påse protafloc och testa i nästa pale ale jag brygger då! Även fast jag oftast inte bryr mig så mycket om mina öl blir grummliga eller inte, så har det ändå blivit lite av en quest att försöka få till en riktigt ljus och kristallklar pale ale!

Fast måste tillägga att jag tycker man kan se skillnad på grumsgrums, jästgrums och humlegrums. En öl som är riktigt jefla torrhumlad brukar jag kunna se humlegrums på ytan längst upp i flaskan innan jag kyler den. Men det är ju fan vackert för ögat när man häller upp en humelgrumsig öl, då vet man det vankas humleorgie på tungan!