Som gammal kanske man kan kalla sig för "suröl" big_smile

2,277

(36 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

jan_johansen skrev:

Pors ger kraftigare huvudvärk än humle.

Hmmm..
Jag brukar mycket sällan få huvudvärk av öl.
Däremot rödvin kan få mig riktigt sänkt dagen efter.
Det allra värsta är nog dock för mycket starksprit.
Huga  roll

2,278

(36 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Glöm inte att etanol är ett mycket starkt gift
För att inte tala om alla fenoler och högre alkoholer såsom, butanol, pentanol, och all annan finkel som finns i öl.
Framförallt i belgiska starka öl som många tycker så mycket om.

Så det är bäst att vi upphör genast med denna hobby wink

2,279

(36 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

jan_johansen skrev:

Fast om man vill basera en hel brygd med bara Pors utan humle - var försiktig med hur mycket man använder - annars får man en mild förgiftning (dock inte farlig) som gör att man förutan får världens största bakis, blir - mjukt sagt - konstig i sin beteende/Jan

Jag tänkte på ditt påsåtende om kraftig bakfylla.
Men det kanske inte är huvudvärk du menar utan något annat.
Det låter inte så trevligt med "världens största bakis" sad

2,280

(36 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

I en del amerikanska recept så finns det ibland omnämnt som "Sweet Gale seeds" dvs frön från pors.

Angående huvudvärken så hoppas jag att ni inte använder "getpors" eller skvattram som det också heter. Den är rätt giftig.
Se: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/erica/r … odtom.html
för info om skvattram.
och: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/myrica/ … rigal.html
för info om pors.

2,281

(36 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Pale ale malt, pors och havremalt till en lager?

Galnare än någonsin wink

2,282

(16 svar, postad i Litteratur och informationsresurser)

Har du excel på din dator?
Då har du oxå konverteringsfunktioner
Man måste dock installera Analysis ToolPak via kommandot "Tillägg" på "Verktyg"-menyn

Exempel:
1 Ounce till gram
=KONVERTERA(1;"ozm";"g")

100 gram till ounce
=KONVERTERA(100;"g";"ozm")

Från hjälptexten

"KONVERTERA
Se även

Konverterar ett tal från en enhet till en annan. KONVERTERA kan till exempel omvandla en tabell med avstånd uttryckt i kilometer till avstånd uttryckt i engelska miles.

Om denna funktion inte är tillgänglig, kör installationsprogrammet för att installera Analysis ToolPak. När du har installerat Analysis ToolPak måste du aktivera det med kommandot Tillägg på Verktyg-menyn.

Hur gör jag?

Syntax

KONVERTERA(tal,ursprungsenhet,ny_enhet)

Tal   är värdet i ursprungsenhet som skall konverteras.

Ursprungsenhet   är enheten för talet.

Ny_enhet   är enheten för resultatet.KONVERTERA accepterar följande textvärden för ursprungsenhet och ny_enhet:
"

2,283

(15 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Vad som kan hända är att det är så mycket kolsyra löst i ölet att jästen blir lite trött.
Om man tappar om lösgörs en del av kolsyran och jästen kommer igång igen.

Jag har som regel alltid en sänkning av SG på mellan 1-3, i regel 2 punkter under en veckas sekundärjäsning. Primärjäsningen pågår oftast i en vecka på mina överjästa öl.

Att det är en vecka beror mer på att jag har mer tid på helgerna och inte att det tar så lång tid.

Detta är alltså en hypotes och jag säger inte att det måste vara så.

2,284

(5 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag har kollat upp lite olika salter och hur mycket de ger per gram
OBS! Jag är inte hundra% på alla siffror
Kalciumklorid hydrerad, CaCl2 => 183 mg Ca(2+) och 324 mg Cl-
Kalciumsulfat hydrerad, CaS04 (gips) => 233 mg Ca(2+) och 558 mg SO4(2-)
Natriumklorid, (koksalt) 393 mg Na+ och 607 mg Cl-
Natriumbikarbonat, 282 mg Na+ och 718 mg HCO3-
Kalciumkarbonat (krita) 400 mg Ca(2+) och 600 mg HCO3-. Fast det är svårlösligt och fäller gärna ut som krita på botten

2,285

(5 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det verkar vara ett bra vatten att utgå ifrån för ett antal sorters öl. Framförallt ale, porter, stout och mörk lager.
Det kanske är lite för mycket karbonater för tjeckisk ljus pilsner men inte alltför tokigt.

Generellt så ligger det lite lågt på kalcium och kloridjoner.
Tillsätt lite kalciumklorid generellt vid bryggning av de flesta öltyper.
Vid bryggning av ale kan du ta i kalciumsulfat.
Vid bryggning av stout och porter kan du ta i kalciumsulfat samt lite natriumkarbonat.

Hur mycket är lite av en smaksak. Det finns rekommendationer och det går att räkna på.
Jag skulle börja med 1-2 gram kalciumklorid per  25 liter. halva i mäskvattnet och halva i lakvattnet.
Kalciumsulfatet i alen brukar jag köra med c:a 8-10 gram totalt
Natriumkarbonat 1-2 gram.

Mycket hänger på vad du själv tycker det ger för resultat. Generellt tycker jag det är bättre att börja lite försiktigt och öka nästa gång om man vill.

För en tjeckisk ljus pilsner kan du späda med avjoniserat vatten samt tillsätta kalciumklorid.

2,286

(9 svar, postad i Utrustning)

Vit vaselin på apoteket fungerar också utmärkt att smörja med.

Angående silikonspray så har jag inte hittat något som inte innehåller diverse mystiska ämnen.
Silikonpastan på C.O. verkar OK eftersom det uttryckligen står att den är livsmedelsgodkänd.

urgusinka skrev:

halloj!

jag anser att det i grunden inte finns någon motsats mellan teori och praktik. det finns ingen anledning att inte ta till sig det som är känt om bryggning. att göra detta vore detsamma som att säga nej till utvecklingen, att uppfinna hjulet om och om igen.

vi lever i en skriftspråkskultur där vetenskapliga undersökningar finns nedtecknade och tillgängliga för var och en av oss. varför inte ta till sig den kunskapen i jakten efter allt bättre öl? det gäller väl att tillämpa dessa kunskaper så gott det går i bryggningen. teori är egentligen inget annat än gammal erfarenhet.

tor gillar teorETiserande, för det är inget annat än en hypotetisk diskussion mot bakgrund av erfarenheter!

tor

Jag är inte ute efter motsatser utan både-och.
Dvs både teori och praktik.
Jag har läst en j-a massa brygglitteratur och kan en hel del kemi, fyisk och matematik. Men man får inte fastna där.
Att praktisera en teori är det bästa. Då får man teorin provad, innan dess är det bara en teori utan annat värde än det estetiska värdet. Jmf E=mc^2 Det är en av världens mest eleganta (ja kanske tilll och med vacker) formler, men utan praktiska bevis på det så har den inte något mervärde.

När praktiken säger emot teorin så är det enligt min uppfattning fel på teorin, inte på praktiken. Därför behövs både teori OCH praktik.

Det finns tyvärr en stor nackdel med teoretisk vetenskap och det är att många skräms av den. Jag vill inte jaga bort folk från ölbryggning genom att hävda att det är svårt, komplicerat att man måste kunna biokemi, svår matematik eller så.

Ölbryggning är egentligen väldigt enkelt.
Kan man baka bullar så kan man brygga öl, brukar jag säga.
Det är ungeför jämförbart i svårighetsgrad.

Om man vill veta mer om hur allting fungerar, enzymer, jästsvampar, kemiska reaktioner så är det bara att gräva ner sig.  MEN det är fortfarande inte nödvändigt för att brygga bra öl.

Givetvis spelar enzymnivån en viss roll.
Vad jag sagt och fortfarande säger är att det finns så gott om enzym i pilsner och pale ale malt att man kan ha i minst lika mycket stora mängder råfrukt och få en jämförbar förjäsningsgrad.

Om Fredrik nu inte vill hålla med om det så får han göra det.
Samtidigt så har jag lika mycket rätt till mina åsikter.
Jag har inte tid att sitta och leta hela dagarna på  nätet utan delar istället med mig av mina erfarenheter.

Fredrik gillar att säga emot bara för att säga emot. Det har han själv sagt i tråden om FAT-PET. Tyvärr så blir jag lite härsken på det ibland.

Jag anser att det behövs en motvikt till Fredriks teoriserande och ofta ganska svåra inlägg.

Ölbryggning är egentligen väldigt enkelt. Sen kan man trassla till det för andra så att de ger upp och tycker att det är alldeles för svårt.

Jag gillar till exempel Jan Johansens inlägg om hur han brygger vildare än någonsin med massor med galna/roliga idéer.
Hans galna sätt att ta fram jäst håller aldrig om man skulle anlägga en strikt teoretisk hållning. Rent sannolikhetsmässigt går det inte att få fram en bra, trevlig jäst på det sättet.

Nä fram för mer praktiska bryggaridéer och tips.

Fredrik skrev:

Givet ett viss nogorluna normalt mäskschema, och tex jämför 100% pilsnermalt och 50% pilsnermalt och 50% omältat korn, så får du sannolikt "full konvertering" i båda fallen, men avsevärt lägre förjäsbarhet i den senare fallet, och det beror på att enzymaktiviteten är bara 50%, men mängden stärkelse är samma.

/Fredrik

Tyvärr Fredrik, detta påstående saknar all grund i verkligheten.
Detta på grund av det överskott av enzym som vanlig pilsnermalt har.
Ta och brygg lite wit-bier så ska du bli förvånad över hur väl det jäser ut,
Men det är väl enklare att sitta på kammaren och teoretisera....

Fredrik skrev:

Ju längre enzymerna får processa mäsken desto lägre förjäsbarhet (lika självklart som det låter), eftersom enzymerna "itererar" på stärkelsen.  Men eftersom enzymerna denatureras så är det givetvis döfött att fortsätta mäska när enzymaktiviteten är nere på noll. Enzymerna halveringstid minskar med ökad temp. Så ju lägre mäsktemp, desto längre är det "vettigt" att mäska.


/Fredrik

Jag antar och hoppas att du menar att förjäsbarheten ökar ju längre tid enzymerna får verka.

Sedan vill jag bara påpeka attt det heter amylas och acetaldehyd på svenska och inget annat. Anglofieringen av det svenska språket har ännu inte nått så långt som Fredrik tydligen hoppas på.

Angående ProMash och andra datorprogram.
Jag vill bara säga följande:
Bara för att man matar in några siffror i ett program och den skriver ut några siffror så ska man inte blint lita på det.
Utbytet av alfasyran kan egentligen bara mätas efteråt.
Först då kan man säga hur beskt det blev.
Vad man får ut av en formel är bara närmevärden som förutsätter vissa saker. Om dessa förutsättningar inte är uppfyllda är inte siffran särskilt korrekt.

Till exempel så är det olika för kottar och pellets.
Det blir skillnad beroende på hur kraftigt det kokar.
Lufttrycket spelar in.
Utformningen av kokkärlen spelar in.
Vörtens densitet spelar in.
Den angivna alfasyran sjunker med tiden så åldern på humlet spelar in.

Dvs ta siffror från Promash och liknande för vad de är. De är uppskattade värden som kanske stämmer men lika gärna inte stämmer.

Konvertering eller försockring är ett klart vedertaget begrepp.
Mängden enzymer i vanlig basmalt är så hög att den räcker till för att både försockra all stärkelse i malten som lika mycket tillsatt råfrukt.
Vid en normal försockringsrast vid 65ºC i 60 minuter så konverteras all stärkelse till socker av olika arter.
Glukos, dextros, maltos, maltotrios samt dextriner.
Det är inte något luddigt med det.

Förjäsbarheten sjunker inte på grund av att enzymhalten sjunker vid tillsats av karamellmalt. Det är det relativt höga innehållet av oförjäsbara sockerarter (dextriner) i karamellmalten som gör att förjäsbarheten sjunker. Inte att de närvarande enzymerna inte skulle "räcka till" eller "orka med".

Enzymerna i vanlig malt räcker gott och till att konvertera minst lika stor mängd råfrukt såsom omältad säd, majs o.d.

Ursäkta men det är rent trams att förjäsbarheten skulle sjunka på grund av att emzymhalten minskar på grund av tillsats av karamellmalt.

Nu får du ta och backa!

Om nu extra enzymer skulle bryta ner dextrinerna från karamellmalten till förjäsbart socker så blir slutresultatet att FG inte påverkas alls av att man tillsätter karamellmalt tillsammans med vanlig ljus malt.

Är det inte lite motsägelsefullt, eller hur ska jag tolka det som du skriver Fredrik?

Jag förstår uppriktigt sagt inte vad enzymerna tillför om all stärkelse redan är försockrad.
Det gäller bara att värma upp och laka ur sockret ur karamellmalten.

Vad gäller förjäsbarheten så pratar jag mer om mina empiriska erfarenheter som helmaltsbryggare i drygt 10 år än om en massa teorier.

Jag anser att mäskschemat har mycket större betydelse än om man blandar i några procent karamellmalt.  Endast om karamellmalten innehåller mycket dextriner så skulle det ge större påverkan.
Vid normala (upptill 10%) blandningar så ger det troligen bara några punkters skillnad i FG om allt annat är lika.

Men som sagt detta är bara mina erfarenheter från drygt 10 års bryggning så det är inte särskilt vetenskapligt.

Jag tycker det är som roligast när man lyckas skapa det man hade som mål. Men det kan vara lika roligt om resultatet blir helt annorlunda.

Karamellmalten är redan konverterad. Dvs det behövs inte några enzymer. Extraktinnehållet ligger runt  250 Öchsleliter/kg.
Förjäsbarheten på karamellmalt vet jag inte exakt. Men det blir i regel normalt ingen större skillnad på FG på en ren Pale Ale malt eller med 10% karamellmaltsinblandning. Dvs räkna med en förjäsningsgrad på lite under vanlig malt. Kanske 60%.

Honung består väl mest av glukos, samt smakämnen och vatten?
Man kan nog anta uppåt 95-100%.

Men det är inte så viktigt att ha koll på varenda siffra.
Det viktiga är att man har kul på vägen. Man lär sig det viktigaste bara genom att prova. Teorin är bra att ha att luta sig på.

Beskan sjunker avsevärt under jäsning och lagring. Men har du siktat på 40IBU så blir ölet rejält beskt.

Jag brukar köra med ungefär följande indelning i beska
IBU < 20 : låg beska, knappt märkbar, i veteöl och vissa specialöl.

20 < IBU < 30 : mellan beska, vanlig stor stark, några (skottska) ales, Mörka lagers ligger normalt under 25.

IBU > 30 : tydlig beska. Tyska pilsners, många brittiska ales

IBU > 40 : mycket hög beska, stout, am. ales,

Passa nu på och prova ölet vid omtappning och allteftersom ölet lagras.
Anteckna, anteckna, anteckna!!!!

Lycka till

2,297

(15 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det beror på hur många liter.
Jag antar att du har 25 liter.
I så fall är det riktigt bra.

2,298

(46 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag brukar plocka isär kopplingarna och lägga dem i hett vatten en liten stund. Stigarröret plockas också ur och rengörs på utsidan med borste och hett vatten. Jag sköljer sedan insidan av stigarröret med hett vatten. Samma sak med den lilla gasrörsstumpen.
Sedan monterar jag ihop fatet och häller i några liter kokhett vatten.
Stänger locket och skakar runt någon minut.
Häller ut alltihop och spolar ur fatet med varmvatten.

Om jag vill vara riktigt noggrann så kör jag med jodofor. Dvs fyller hela fatet med kallvatten från kran. Tillsätt jodofor c:a 2 cl rör om och låt stå. När jag gör det så tar jag alla fat på en gång så det inte går åt så mycket jodofor och vatten.

2,299

(14 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag misstänker att det är en oxidering du råkar ut för.
I värsta fall bildas ättiksyra vid oxidation av alkohol.
Surt sa räven....

Var det inte du som började den här tråden med en fråga om hur man ska göra...
Eller var det mer specifikt just krydnejlika?