aenima skrev:

Jag vet inte men jag tror inte detta stämmer men är ingen jästexpert som sagt.

Flockninger har väl snarare med hur bra jästen klumpar ihop sig och sjunker till botten. En jäst som flockar bättre ger ju ett klarare öl tex. Sen finns det ju massa olika sockerarter, sukros, fruktos, maltos, maltotetrios mm. Beroende på vilka sockerarter jästen klarar av att omvandla till alkohol påverkar dess utjäsning som jag ser det.

Hittade lite infomation i ämnet här:
http://www.whitelabs.com/beer/homebrew/ … efinitions

/Peter

Den länken verkar ju styrka Sebastians tes att flockningsförmågan styr förjäsbarheten, och jag tror också att det till stor del är så. Men det kan knappast vara hela sanningen. T ex har S-33 låg förjäsbarhet och medelflockning, medan Nottingham har hög förjäsbarhet och hög flockning.

aenima skrev:
andmor skrev:

Bra initiativ och snygg sammanställning smile

Det jag skulle vilja veta mer om är varför vissa jästsorter jäser ut mer och andra mindre. Jag har dålig koll i ämnet, men har för mig att jag läst nånstans att en del stammar har förmåga att jäsa ut vissa sockerarter som andra stammar inte klarar av. Jag tror det kan ha betydelse eftersom jag tänker mig att dessa sockerarter bidrar med viss sötma, till skillnad från de dextriner man får vid hög mäsktemp, vilka mest ökar fylligheten.

Så tänkte jag i alla fall när jag bryggde en svartvinbärsöl och försökte kompensera syran från bären med restsötma. Jag använde då S-33 som ska ge låg utjäsning. Resultat blev bra, ingen påtaglig sötma iofs, men jag tror kanske den drunknade i syran från bären, och kanske hade det blivit ännu torrare med en annan jäst.

Tack!

Du besvarar din egen fråga:). Det är helt korrekt att olika jästsorter klarar av att omvandla olika sockerarter till alkohol. Ju komplexare sockerarter jästen klarar av ju högre utjäsning.

Och ja, S-33 har ingen hög utjäsning så hade du använt tex US-05 hade du fått en högre utjäsningen och därmed ett lägre FG.

/Peter

Men dextriner, som inte ger mycket sötma (väl?), ger ju också högre FG. Så med risk att vara tjatig undrar jag fortfarande om lågutjäsande jäst ger annan smak (sötare) än hög mäsktemp?

Bra initiativ och snygg sammanställning smile

Det jag skulle vilja veta mer om är varför vissa jästsorter jäser ut mer och andra mindre. Jag har dålig koll i ämnet, men har för mig att jag läst nånstans att en del stammar har förmåga att jäsa ut vissa sockerarter som andra stammar inte klarar av. Jag tror det kan ha betydelse eftersom jag tänker mig att dessa sockerarter bidrar med viss sötma, till skillnad från de dextriner man får vid hög mäsktemp, vilka mest ökar fylligheten.

Så tänkte jag i alla fall när jag bryggde en svartvinbärsöl och försökte kompensera syran från bären med restsötma. Jag använde då S-33 som ska ge låg utjäsning. Resultat blev bra, ingen påtaglig sötma iofs, men jag tror kanske den drunknade i syran från bären, och kanske hade det blivit ännu torrare med en annan jäst.

Stefan Orkesta skrev:

På sidan Fermenting_Lagers går det att läsa en massa. Där beskriver han bl.a. kolsyrning under lagringen via en spundung valve.

Tack! Verkar vara en matnyttig sida :-)

Tack för svar!

Så om jag fattat rätt: Primärjäs vid 12 grader, gör en diacetylrast när cirka 75% är förjäst, flaska när det är fullständigt utjäst och lagra flaskorna vid 4-7 grader i minst en månad?

Jag tycker ändå begreppet "lagring" är rätt förvirrande...  I boken Yeast står att syftet med lagring är att (1) få jästen att sedimentera (2) kolsyresätta ölet (3) förbättra smak (4) bli av med köldgrumling och (5) att undvika oxidering.

1 och 4 är ju inga konstigheter. Kolsyresättning låter ju däremot konstigt, lär väl inte vara särskilt effektivt vid dessa temperaturer. Punkt 5 förstår jag inte alls. När det gäller punkt 3, förbättra smak, så handlar det väl om att jästen ska "städa upp" oönskade biprodukter från primärjäsningen, och det borde ju gynnas av att jästen är så aktiv som möjligt. Enligt Yeast, igen, så har i princip all jästaktivitet avtagit vid 4 grader. Så går man efter det så är ju lagring och kallkrasch samma sak. Typ.

Spontant känns det som att det mest effektiva borde vara att, efter diacetylrast, "lagra" vid relativt hög temperatur, sedan flaska och kolsyresätta vid rumstemp och slutligen lagra så nära 0 som möjligt tills ölet är helt blankt.

31

(5 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

En nybörjarfråga från en som ska brygga sin första lager:

Ska ölet kall-lagras före eller efter flaskning? Har inte hittat något entydigt svar. I Palmers bok How to brew verkar det som lagring görs före flaskning, men får intrycket att andra lagrar sina primade flaskor.
Kanske inte finns nåt rätt eller fel, men vad är argumenten för det ena eller andra?

En annan fråga: I Palmers bok står det att lagringstemperaturen ska vara 5-8 grader under primärjäsningstemperaturen. Varför? Borde inte så nära 0 som möjligt vara bäst oavsett?
Det står också att lagringstiden är längre ju lägre lagringstempen är. Borde det inte vara tvärtom? Det som ska falla ut borde väl falla ut snabbare ju kallare det är?

wicing skrev:

Men för att förklara vad jag menade: Det går ju bara åt ca en tiondels paket till en 20L-batch. Kan man spara de andra nio tiondelarna, när man öppnat påsen, till framtida batcher?

Det verkar kunna funka om man förpackar den lufttätt och förvarar den så kallt som möjligt:
http://www.danstaryeast.com/articles/st … ry-yeast-0
Fukt ska undvikas så jag antar att man bör låta paketet bli rumstempererat innan man öppnar det för att undvika kondens.

Jag mejlade till Five star chemicals om just detta för ett tag sen. Svaret var att pH är det avgörande, grumligheten är bara ett estetiskt problem.
Jag blandar med kranvatten, det blir grumligt mycket snabbt, men när jag kollar pH efter flera veckor i rumstemp är det fortfarande under 3,5.

Verkar inte funka att ladda upp bilder sad

En sån här är det:
http://orthexgroup.com/sv/products/stor … classic-16

kwinnerhed skrev:

Dock så är väl problemet med traditionella jäsrör att de släpper in syre när jästen lugnat ner sig? Om man inte tar hand om ölet i tid kanske detta spelar roll.

Är det verkligen ett problem? Koldioxiden är ju tyngre än luft och lägger sig, såvitt jag förstår, som ett lock över grönölet. Det bryggs ju faktiskt utmärkta öl i öppna jäskärl. Jag besökte Rulles bryggeriet för ett par år sen och de körde med öppet jäskärl. Jag frågade bryggaren Gregory (hette han väl?) om detta men han var inte ett dugg orolig för oxidering.
En större anledning till att undvika lång tid i jäshink är väl att plasten i hinken inte är helt syretät.
Själv jäser jag numer i en förvaringsbox av plast (livsmedelsgodkänd) med icke tättslutande lock. Passar mycket bättre i mitt lilla kylskåp än en stor jäshink smile

Eller sätt ugnen på 60-70 grader och stoppa in grytan. Håller mäsktempen i princip konstant i en timme.

Funkar det så är det ju kanon. Vore grymt att kunna brygga en liten sats schysst öl utan att offra en halv dag...
Om man anpassar receptet till 5 L färdig öl så kan man partyfata och slippa flaskeländet också smile

Inga problem med DMS när du bara kokar 15 min? Hur är det med spraymalt, är DMSen redan "bortkokad" där?

Sebastian Berg skrev:

"Add 1/8 teaspoon per pint for a yeast starter, or 1/2 teaspoon per five gallons of wort." - http://www.midwestsupplies.com/wyeast-y … -5-oz.html

1/8 teaspoon till 2 liter starter säger White&Zainasheff i boken "Yeast".

Jag har läst mig till att man kan behandla bryggvattnet med Campdentabletter (kaliummetabisulfat) för att bli av med tillsatt kloramin. Det är tydligen pyttemängder som behövs, 5 mg/L har jag räknat ut. Eftersom jag inte lyckats på tag på tabletter, vilket hade förenklat doseringen, utan bara pulver, så måste jag komma på nåt annat fiffigt sätt. Jag hade tänkt slippa köpa en knarkvåg...
Kan man göra en stocklösning i vatten? Säg 1g pulver och fyller upp till 10 mL med vatten, då får jag en lösning på 100 mg/mL och kan t ex använda en halv mL till 10 L mäskvatten. Eller förstörs kaliummetabisulfatet på nåt sätt av att förvaras i lösning?

41

(5 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Ok, tack! Tror jag satsar på kökstemperatur för exponeringen och den första veckans baggpropagering innan jag sätter till alejästen. När den gjort sitt jobb tänkte jag föra över till glasdamejeanne och ställa i källarförrådet (ca  15 grader).
Undrar lite över flasktappningen. Du skriver i artikeln att man ska buteljera när ölet peakar. Men processerna avstannar väl inte i och med buteljering? Primar gör man som vanligt antar jag? Kul att jag börjar oroa mig för detta redan... wink

42

(5 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Bra idé med flera starters, lär ju öka chanserna. Bra lästips också.
Verkar som jag ska vänta tills i vår åtminstone.

43

(7 svar, postad i Humlegården)

Tack för svaren!

Håller med om att Beerking inte funkar nåt vidare att tappa upp med, ölen kommer ju ut som en hård stråle. Idén med sytråd låter intressant. Tror dock det kan bli svårt att ha den istället för stigarrör, en poäng med stigarröret är ju att det håller tätt mot gummiproppen så att inget tryck förloras när man applicerar mackapären. Om man kyler den tryckjästa ölen till 0 grader innan kanske... Vet inte heller var man hittar en passande nippel.

Men man kanske kan ha sytråden externt istället? Eller funkar den inte som broms om den sitter efter "kranen"?

På Lunds teknik verkar ju finnas en del användbara grejer. Hittar tyvärr inget stigarrör (eller så är min danska för dårlig...)

Är det här deras motsvarighet till Beerking (sorry, men det finns ingen bild och min danska som sagt....):
http://shop.lundteknik.dk/product_info. … s_id=14374

44

(7 svar, postad i Humlegården)

Kan du utveckla? Vad är en restriktorslang? Är novis på detta...

45

(7 svar, postad i Humlegården)

Jag lyckades dra sönder stigarröret när jag skulle skruva på det på tappkranen. Ingen vidare kvalitet på plasten verkar det. Vet ni om separata stigarrör går att få tag på?

Andreas

46

(5 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag läste Thomas Franssons intressanta artikel i Hembryggaren om spontanjöst öl. Blev naturligtvis sugen på att testa smile
Tänkte följa Thomas föreslagna enkla recept med spraymalt till att börja med. Dock infinner sig ett par undringar:

1) Är det nån idé att försöka nu på vintern (fånga eventuella inomhusbaggar alltså) eller är oddsen mycket bättre på hösten på balkongen eller vid ett öppet fönster?

2) Hur är det med jästemperaturen? Jag tänkte slänga i ett paket torrjäst efter en vecka och då är det väl normal jästemp som gäller, men sen, under den långa sekundär-/lagringsfasen? Jag antar att temperaturen är en viktig parameter för vilka baggar som kommer trivas i soppan?

Nån som vet? Thomas själv kanske?
Tack på förhand!

/Andreas

Techno skrev:

Hej

Jag håller  med Kenneth angående skiktningen, i början av karriären så erhöll jag ett OG på 35 vid mätning efter färdig lakning, efter att ha hällt i vörten i kokgrytan så tog jag av en slump ett nytt OG test som då visade sig sig va 55, så jag tror absolut att noggrann omrörning är ett måste.

Bo

+1. Fick ett orimligt lågt OG när jag mätte direkt efter lakning vid förra bryggningen, rörde om och mätte igen med ett mycket rimligare resultat.

Andreas

Men visst är det så att en del jästsorter kan adsorbera en hel del av humlearomen? Då är det ju inte så lyckat att ha massa jäst närvarande vid torrhumlingen. Kommer ihåg när jag testade Brooklyner-Schneider Hopfen-Weisse, det var påtagligt hur humlearomatisk bottensatsen var i förhållande till resten av ölet.

Lustigt, Biltema-grytan funkar utmärkt på min induktionsplatta från Kjell&Co och tre av induktionsplattorna på spisen. Dock inte alls på största plattan på spisen. Och den är inte det minsta magnetisk när jag testar med en kylskåpsmagnet. Vad avgör vad som funkar med induktion??

50

(28 svar, postad i Utrustning)

martinb skrev:

Vi köpte ett platt brännbollsträ, sandpapprade bort all färg och sen borrade vi hål i den.

Bra idé! Hittade ett på Biltema, obehandlat, för 69 kr. Och fick ett runt trä och en tennisboll på köpet tongue