Sökalternativ (Sida 2 av 3)

Jag brukar använda kornmjöl och mäskar kornmjölet tillsammans med malten utan att ha kokat det först. Inbillar mig att det fungerar och tycker mig ha bryggt alldeles utmärkt stout på det sättet - mellan 5% - 10% kornmjöl, 8 % rostat korn och resten pale ale malt.

Har någon annan erfarenhet av kornmjöl? Vad tror ni?

RA

Hej!
Den troligaste orsaken är för hög temperatur under försockringsrasten. 70 grader C är ett klart gränsfall. Om temperaturen är för hög förstörs de enzymer i malten som omvandlar stärkelsen till socker.

Du skriver inte vilken volym vatten du hade när du mäskade in och inte heller vilken volym vatten du använde vid lakningen. Jag antar att det var ca 10 - 15 liter vid mäskningen. För mycket vatten späder ut enzymerna och omvandlingen av stärkelse till socker blir mindre effektiv. Om man har mycket malt och vill ha hög OG lakar man med förhållandevis lite vatten (Lite vatten i förhållande till mängden malt) för att senare slippa koka bort en massa vatten. Detta gör att lakningen blir mindre effektiv.

Stockholm har mjukt vatten och med den mängd mörk malt som du anger borde pH inte vara nå't problem. Jag har aldrig använt mjölksyra trots att mitt bryggvatten är hårdare än vattnet i Stockholm.

Förslag:
1. Kontrollera termometern i kokande vatten. En termometer som jag köpte på Clas Ohlsson en gång avvek ganska mycket och visade 94 grader i kokande vatten. (Observera att lufttrycket påverkar vattnets kokpunkt. Jag har ingen tabell tillgänglig just nu men jag vill minnas att det rör sig om ca +/- 1 grad vid normala tryckvariationer i atmosfären på havsnivå.) Det skadar inte att göra ett isbad också - lika delar is och vatten - för att se att termometern visar rätt kring 0 grader.

2. Sikta på försockring vid 68 - 69 grader C nästa gång.

RA

Hej!
Jag brukar använda kornmjöl när jag brygger stout och har alltid gjort det genom vanlig enstegsmäskning vid ca 67 grader. Min stout brukar bli klar.

Jag brukar inte koka kornmjölet. Inbillar mig att det är OK att göra så när man använder mjöl.

RA

Hej Rune, Bo m fl!
Ärgad koppar är grön, blågrön eller blå. Ärgen består av olika kopparsalter, kopparklorid, -sulfat mm. För att rengöra koppar från ärg kan man använda någon syra, t ex ättkia, citronsyra, oxalsyra mm. Att sterilisera koppar med klorin är inte så lyckat.

En ren kopparyta oxiderar i kontakt med luft och bildar en ganska stabil kopparoxid. Det är en matt kopparyta, varken grön, blå eller svart. Om man har rengjort sina kopparprylar ordentligt en gång och sedan ser till att skölja dem ordentligt efter varje användning samt förvarar dem torrt skall det inte vara nå't problem. Koppar har ju använts i bryggerier under lång tid.

Bästa steriliseringen av kopparkylaren är nog att koka den, t ex genom att doppa ner den i den kokheta vörten eller att låta kokhett vatten/vört rinna igenom den.

RA

Ärgad koppar är giftig och bör undvikas, men enligt John Palmer, författaren till How to Brew, går det alldeles utmärkt att använda koppar, bara man avlägsnar de giftiga kopparföreningarna. Hur man gör beskrivs i en bilaga i slutet av boken och den finns ju på nätet, www.howtobrew.com. John Palmer bör veta vad han talar om - han lär vara metallurg.
RA

Humle är en s k tvåbyggare. Det innebär att hanblommor och honblommor finns på olika plantor. Hanhumlen har små kottar och förekommer som trädgårdshumle. Jag har själv sett det. Hanhumle används inte för att brygga öl.

Honhumlen har större kottar. Den är mogen att plockas när några av de gröna kottarna börjar få bruna kanter. I år plockade jag humle hos en kompis i Norduppland i mitten av september. Efter plockning torkar jag humlen i runstemperatur några dagar och sedan fryser jag in den.

Blir det bra? Det är naturligtvis en smaksak och det finns nog stora variationer mellan olika humleplantor, men jag är i alla fall nöjd. Eftersom alfa-syrahalten är okänd brukar jag bara använda den hemodlade humlen som aromhumle i de sena givorna.

Hur mycket pengar sparar man om man ökar utbytet från 70% till säg 80% eller 85%? Inte mycket. Jag tror att man inte bör ställa överdrivna krav på sig själv att åstadkomma högt utbyte. I alla fall inte så länge man är hembryggare.
R.A.

Jag brukar använda den sista skvätten från lakningen till att baka med. Jag vet inte om det påverkar bakningen, men precis som nämnts, det känns lite onödigt att hälla bort den.
R.A.

Jag brukar låta humlen bilda en filterkaka och så filtrerar jag vörten genom den filterkakan. Det fungerer med hela kottar och puckar, men inte med pellets.
R.A.

För primärjäsningen kanske det inte har så stor betydelse, men under sekundärjäsningen tror jag att det är viktigt att inte exponera ölet för syre. Går det att fylla ett tomrum på 20 l med koldioxid? Jag är inte säker på det.
R.A.

Jag spontanjäste en cider för några år sedan. Det blev väl helt OK, men den sedimenterade jästen var väldigt fluffig. Numera jäser jag min cider med vinjäst och då blir det ett betydligt mer kompakt bottensediment. Utbytet av cider är avsevärt bättre.
R.A.

Hej!

Jag har en mycket enkel utrustning; 2 stora kastruller, 15 liter och 10 liter och 1 bunke på 10 liter med massor av 3,5 mm hål i botten. Jag brygger i satser om 11 liter och har hittils bara infusionsmäskat. Basmalten är krossad och restan mal jag i en kaffekvarn. Jag gör iordning malten kvällen innan - ca 0,5 timmar. Från mäskning till att kylningen är klar tar det ca 4,5 timmar. Jag kyler genom att ställa stora kastrullen i diskhon och låter kallvattnet rinna hela tiden. Jag har på senare tid börjat röra om mycket försiktigt under kylningen, vilket har gjort att jag kyler vörten till rumstemperatur på 20 minuter. Jag har inte märkt av några problem p g a min kylningsmetod. Efter kylningen brukar jag låta allt fast material sedimentera minst några timmar. På kvällen för jag över vörten till jäskärlet och tillsätter jästen. Det tar nog inte mer än 0,5 timmar. Således: Ca 5,5 timmar bryggarbete och därtill en längre paus.

Om man brygger i så liten skala som jag gör är en vanlig vattenkokare på 1,5 liter mycket effektiv.

R.A.