Nu är batchen kallkraschad och flasktappad. Primad tio dagar när jag igår provsmakade en flaska. Smakade den mot en Oppgigårds Amarillo och en Pershyttan Pils från Nora bryggeri. Den egna brygden stod sig utmärkt i grundsmak. Inga felsmaker, klar och fin (men det brukar den vara efter kallkraschen). Vad som noterades var svag humling - den var inte torrhumlad men tre 20g givor under koket borde ha gett utdelning. Anledningen är väl troligen att jag inte vattenbehandlade den här gången (låg kalcium i Örebrovattnet) förutom en lätt PH justering.
Slutsats: i mitt fall hade mäskmetoden stor betydelse. Bör noteras att jag haft den BIAB påse som (säljs av både Humle och Maltmagnus) är av finmaskig nylon men har ett ganska grovt gallertyg i botten. Släpper igenom massor med druv. Med den nya metoden med Lauter Helix och maltbädd fick jag en mäsk som var nästan fri från druv (humlekottar fångades lätt i saftsilen).
Nu blir nästa steg att hitta en vattenjustering som tar fram humlen. Det är kanske egentligen en ny tråd... men är det rätt tänkt att jag bara borde behöva behandla i koket om jag är nöjd med mäskningen? Några förslag? Kan man nöja sig med att höja kalcium (CaSO4 och/eller CaCO3). Kan vara ute och cykla helt här - jag är verkligen ingen kemist...
Örebrovattnet (igen):
Ca: 22 mg/l
Mg: 2,3 mg/l
Na: 6,8 mg/l
SO4: 11 mg/l
Cl: 20 mg/l
HCO3: 52 mg/l
pH: 7,9