Jag ska smaka en flaska som lagrats i källaren och se om det skiljer. De borde ha stått så kallt som vi har möjlighet att lagra, just nu kanske 14-15. Hoppas det är mindre estrar i dem.

I och för sig var den back jag tog hem och lagrade i förrådet riktigt god på sitt sätt, men det var inte vad vi ville åstadkomma.

2

(3 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Körde med såpvatten på rosorna, det kryllade av bladlöss på dem.
Lössen försvann, de har inte kommit tillbaka, och då är det tre veckor sedn jag sprayade..

Öppnade en flaska av säsongens sista brygg, som var tänkt att bli en pilsner. Ljusast tänkbara (bara pilsnermalt) och Mittelfrüh humle, vi drog på för att hamna runt 30 IBU. Vi måste schabblat med mäskningen för vi hamnade på ett OG på 1043, och därmed räknade vi ner den teoretiska beskan något för att det inte skulle bli totalt obalanserat.

Jäst med Saflager W70, jästemp runt 11-13 grader C. Tappade aldrig om utan flasktappade direkt efter 3 veckor på primären.

2:a lagern vi brygger.
Den första lagern var lite mörkare och den jäste kallare, den tappade vi över på sekundär och sedan fick den stå så två veckor.
Den andra var mer "äh, vi kör ett sista brygg, häll vörten på jästkakan så har vi bira när vi klippt gräset" typ.

Nåväl, öppnade en flaska idag. Väldigt ljus (förväntat) men med en bismak som närmast kan beskrivas som "det smakar som Maredsous".
Sambon fällde samma kommentar. Ölet smakar bra, men det smakar banne mig inte lager. 
Tog med en back från bryggeriet, som har stått i mitt förråd efter tappningen (tempen svajat 13-21C) , kan detta påverka smaken?
En annan misstanke är att det var mycket humus i källan (lågt pH) när vi bryggde, det vet vi att det var.

Vad är det för något som smakar egentligen?

Ja, jag ska ta och pröva lite nya jäststammar, nu tycker jag att jag har rätt bra kläm på bryggtekniken som sådan, och ölet blir ju gott.

Vi har höns där vi brygger, så det här med att klara med äggvita kanske kan vara något? Hönsen brukar få draven att äta upp förresten, och de är som tokiga i den...  Pinfärska ägg, garanterat salmonellafria också.  Att kallkrascha ölet låter annars som det man ska börja med, hur kallt man nu kan få det nere i källaren.

Rullande kok är inget problem, vi kokar 30 liter vört utan problem, större kokkärl har vi inte just nu. Det är inga problem att få varmdruv i vörten, så vörtkoket är inte problemets orsak.

Alltså, det är inte grumligare än att man kan se obehindrat genom ett pintglas, det är som en tunn "slöja" bara.  Som jag skrev, problemet är estetiskt, alen smakar som ale ska.

Burtonisering av vattnet ska jag ta och testa inför nästa porter- eller stotbryggning, jag tror det skulle få bort den lite syrliga ton som det blir på mörk öl. Precis samma fenomen som med skånerostat kaffe, det blir syrligare här uppe än nere i Skåne.

jim [skutte] skrev:

Om du brygger i samband med omtappningen så kan du hälla ny vört rakt på jästkakan ;D förutsatt att du varit manisk med renligheten förstås.

Har jag gjort, och det funkar utmärkt. Har dock bara återanvänt jästkakan en gång, vad som händer om man upprepar förfarandet vet jag inte.

Tack för tips alla.

Vi jäser i en gammal stenkällare så temperaturen är olika över året, den är tillräckligt kall att jäsa lager i in i juni, sedan börjar den klättra upp emot 12 grader och då är det lite för varmt. Samtidigt är den lite för kall att primärjäsa ale i, och uthusen vi har är för svajiga i temp. Sommar är ingen bra bryggsäsong....

Men jag ska ta och ställa ner ale i källaren efter omtappning, så man får ner tempen till 9-10 grader, det kanske gör den lite klarare. Den är inte grumlig så det stör, men det vore kul att få den riktigt blank så den ser snygg ut i serveringsglasen.

Jag har inte tillgång kylskåp, så jag kan inte kontrollera temperaturen exakt, men det är lite charmigt med en riktig stenkällare.

Ale brukar jag göra på Vikings Pale Ale-malt, och runt 10% Viking melanoid (mest för färgen) och/eller kristallmalt. Har prövat med karamellmalt också, ungefär 10% där också. När jag tänker efter har jag aldrig bryggt ale på enbart basmalt..  Vid nåt tillfälle fick jag lite ganska kraftigt rostad malt av en polare, jag var inte helt nöjd med resultatet, det blev en svag syrlig skugga, förmodligen för att pH och kalciumhalten i källvattnet är lite för låg. Man kan ju för all del burtonisera vattnet (MaltMårtens förslag), men jag har filosofin att vattnet för avgöra vilka öl det passar till, inte tvärtom. Alltså...mörk ale blir god, men inte top notch.

Har en pilsner som står på flaskjäsning nu, den är bryggd på endast Viking Pilsnermalt, jäst i källaren med W70, humlad med Northern Brewer som bittergiva, och generöst med Hallertauer Mittelfrüh i smak- och aromgiva. Inte alltför stark, runt 4.5 vol% alkohol. Den SER i alla fall snygg ut, har inte testat att dricka den än.

OK. Det går att brygga god öl hemma, det går att bjuda ölkunniga vänner på, och det går att få kommentaren "mmm, jag tar gärna en flaska till av den där xxx".
Har nu bryggt ett 15-tal helmatssatser ale, och två helmatsatser lager. EN flaska har varit dålig, infekterad med en aning mjölksyra (smakade nån deciliter för det akademiska intressets skull, den var syrlig på samma sätt som äkta surkål). Tja, så blir man ju aningen rund om magen också, så jag har dragit ner öldrickandet till 1 liter/vecka, enbart hembryggt...

Precis som med allting annat som man håller på med, så blir man självkritisk och vill höja sig ett par snäpp till.

Så, här kommer några konkreta frågor:

1) Pale Ale, med ett OG kring 1048-1054 och orangebrun i nyansen, EKG som smakhumle och Fuggles som aromhumle, det är den jag smakmässig gillar bäst. Är ganska nöjd med den, förutom att den blir lite för disig. Ett rent estetiskt problem alltså. Brukar jäsa den med Safale S04 torrjäst. Tappar om efter 7-10 dagar, och använder en hembyggd hävert som inte tar med bottensatsen. Några idéer hur jag ska få den blankare?

2) Kan man framhäva "karamellsmaken" lite? Tycker att alen tjänar på att man drar ner vörtstyrkan lite, runt 1048-1050 får man ett jäkligt bra vardagsöl, men jag skulle vilja ha en aning mer av den där "bränt socker"-tonen man kan hitta i engelska bitters. Kan man ta ut lite av vörten under mäskningen, koka den hårt i en gryta på spisen, och återföra den i mäskkärlet?
Anda idéer?

3) Om man medvetet vill ha lite diacetyl i lager, hur åstadkommer man detta? Skulle vara käckt med *en skugga* av smörkola i den pilsner jag bryggt, och som blev överraskande god.
En del tjeckisk pilsner, och lager som Jämtlands Hell, har detta, och det kan passa bra i vissa öl. (100% pilsnermalt, OG på 1045, Hallertauer mittelfrüh, generöst med aromhumle, Saflager W70 torrjäst, jästemp runt 10-11 grader C, otroligt klar och fin öl). Idéer?

Jag har inte haft problemet i lageröl. Under försommaren har vi bryggt 27 liter aningen mörkare lager och 27 liter pilsner. Uthusen är för varma för ale, men källaren var fortfarande under 12 C vid midsommar. Därav lager. God lager blev det också!  Efterjäste flaskorna i 16-17 grader för att få upp kolsyran, men inte en tillstymmelse till "plastic padding".

Jag brukar röra om med en *steriliserad* (kokt) slev i rostfritt. Kokt sockerlag i tappkärlet, sedan ölet med hävert, rör några gånger emellan (inte slaska i luft!).
Har haft problem med EN flaska under hela min bryggarkarriär, det var säkert nåt mög som blivit kvar i flaskan. Brukar köra flaskorna 15 minuter i ugn, 100 grader. Måste givetvis svalna innan upptappning...

Kollade bryggloggen....    4800 gram malt (4300 g Viking pale ale, 500 g Viking Cara 10), 25 liter vört, OG 1047, kompenserat till 20C.

11

(36 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Bjorkefalla skrev:

Tjenis.
Ja det kan du utan tvivel . Om du går in på Craig tube och tittar så gör han coppersatser där. Jag har själv inte kört någon färdig sats men därimot coppers ohumlad malt den blev hyfsad.
Problemet är att när man kör med riktig malt blir det svin dyrt i början för man fattas alltid något.
MVH Stefan

Håller inte med om att det skulle vara svindyrt! Man behöver ett mäsk/lakkärl, och efter idogt exprimenterande, svärande och byggande så har jag kommit fram till att detta är det bästa:

Två 30 l jäshinkar (2x80 kr)  i varandra, den ena med en avtappning, den andra med massor av 2mm hål i botten. Slang till avtappningen - Clas Olsson 30 meter 10 mm PVC-sland livsmedelskvalitet, 110:-, du har massor av slang till kokbara hävertar också. En termometer 0-100 C, a 50 kronor.   Totalt 320:-     Jag får >80% utbyte på 25 litersvörtar med den här extremt enkla utrustningen. Enkelhet är en dygd.



Kokkärl, kylare, jäskärl, hydrometer, mätglas, durkslag m.m. måste man ju ha i alla fall, även om man kör på färdigt extrakt.

Jag har gjort så här när jag mäskat och lakat:

1. Jag mäskar och lakar i samma kärl. Det består av två 30 liters hinkar där den inre hinken har en massa 2 mm hål i botten, säkert 300 st.
Den yttre hinken har en avtappning som är ett 8 mm hål i sidan, så nära botten som möjligt, med en 10 mm PVC-slang indragen (ja det blir tätt och läcker inte). För tydlighetens skull så hänger man upp slangen när man mäskar, annars rinner allt ut.

2. Typiskt för 25 liter öl brukar jag ligga på 4,7 kg malt (OG runt 1050) upp till 6 kg (OG på 1070, till IPA:or och sånt). Runt 10-12 liter vatten på 75 grader brukar få mäsken att bli runt 62-65 grader. På med lock (måste) och en akrylfilt runt. Kollar temp med elekrisk termometer. Blir det under 62, i med nån halvliter kokande vatten och RÖR. Mäskar 45-60 minuter. Sedan i med kanske 5-6 liter 80 grader vatten till, så att man får upp tempen på 72, sen mäskar jag där 45 minuter till.  I med lite hett vatten till så jag når 75 när jag mäskar ut.

Värmeledningen är så dålig i PVC att tempen håller sig rätt stabil, men LOCK är ett måste!

3. När jag mäskar ut så fyller jag på med mer 78-gradigt vatten ovanifrån, så att mäsken "tvättas ur", till jag samlat upp 25 liter i en annan jäshink.
Ungefär som när man brygger kaffe "för hand".  Lakar du inte ur ordentligt får du inte med det maltsocker och dextrin som finns kvar i mäsken.

Mer än 6 liter vört per kilo malt ska man inte ta ut, enligt de lärde. Då kan man få med garvsyra från maltskalen. Det skulle innebära säg minimum 4 kg malt, OG på kanske 1035..

Du kan ju smaka på mäsken när du lakat. Det kan finnas aningen sötma kvar, men är den väldigt söt har du inte fått ut sockret. Laka mer!
Eller häll tillbaka en del av vörten för att få ut mer socker.

Just det, första 3-4 litrarna brukar jag hälla tillbaka på maltbädden för att få bort det värsta grumset.

Brukar ligga kring 80-82% utbyte med den här utrustningen och metoden.

Haha, tänk på musstackarn som gnager upp ett hål i botten på en PVC-jästunna, och möts av en flod på 30 liter halvjäst vört . Vad snopen den ska bli...

Låg nog på 18-20 när jag pitchade jästen.

En alternativ förklaring kan nog vara temperaturen när man pitchar. De sista två bryggen jag gjorde hemma hade väldigt lite plastsmak. Den fanns där, som en skugga (irriterade mig till vansinne naturligtvis, ingen annan kände den). Men jag tror pitcningstempen låg på max 23 grader. Jästempen var lite fladdrig, skulle tippa på 20-23, och det är den alltid hemma i huset.
Bättre än tidigare, men inte bra.

När jag brygger ute hos polaren tar vi kylvatten i bäcken, den är svinkall, så vi får ner vörttempen snabbt. Pitchade när vi fått rätt temp. Sedan fick den jäsa i hans gästrum, där har han kollat att det alltid varit 18-20.

Man lär så länge man lever. Nu ska vi se hur lagern blir, där gäller stenkällaren (10-11 grader). Har aldrig jäst lager förut, ska bli intressant.

Omgivningstemperaturen låg på 18-20, men det räckte alltså för att få bort fenolerna. En himla trevlig pale ale blev det, nu ska vi se om vi kan få den ett snäpp bättre till.
Finlir med olika humlesorter blir nästa expriment. Det här sist satsen har Northern Brewer som bitterhumle, EKG och Fuggles som smak resp. aromhumle. Safale S04.

Nu står det en ljus lager nere i källaren, den håller 9-11 C så vi får se hur den blir.

Nu börjar det här bli riktigt kul!! När folk tar en klunk, tittar på flaskan och frågar "wow, var fick du tag på den här", då blir man lite kaxig.

Får fundera närmare på att skaffa ett större bryggverk. 100 - 200 liter vore kul. Vi har ett riktigt gammal brygghus att hålla till i också. Måste titta lite på hur mycket vatten vi kan ta upp ur brunnen per timme...

PROBLEMET LÖST!! Har testbryggt en ganska standardbetonad pale ale.  Två parametrar ändrade:
1) Jästemperaturen har hållts i spannet 18-20C, en av polarens bodar. Källaren var för kall, men det står en lager på primärjäsning där just nu..
2) Har bytt från kommunalt vatten till ovan nämda källvatten.

Bingo! Inte en tillstymmelse till plastsmak (fenoler?). Den alen blev riktigt riktigt god...

Det blir nog att ta ett snack med polaren, som har ett hus med en 200 år gammal stenkällare under kåken. Vi har funderat på om vi skulle kunna jäsa lager där under vårvintrar och senhöstar, den håller sig stabilt på 9-11 C. Dessutom är jag väldigt sugen på hans källvatten...

Jag bor i ett radhus så jag har tyvärr ingen källare, annars hade det ju varit guld. Uteförrådet pendlar för mycket i temperatur, det är i princip ett oisolerat brädskjul.
Kyl låter som ett tänkbart alternativ.

*Bump* bryggde två ale med istort sett samma ingredienser, den ena med lite högre OG (1062) sum jag humlade lite mer , och en på OG 1053, lite lättare humlad för balansens skull. Samma jäst, samma humle (Northern Brewer i bittergivan, EKG i smakgivan, Fuggles i aromgivan), jästa med Safale S04, samma jästemperaturer, samma utrustning. Båda har jäst ner till FG 1011.
I den starkare alen finns plastic-padding-smaken, i den svagare finns inte en tillstymmelse (och den blev jävligt god också!). Enda skillnaden är att den svagare inte tappades om förrän efter 10 dagar, den starkare efter 7  (7 + 7 sen flasktappning, 10+7 sen flasktappning), samt att jag konstruerade en hävert som inte tar nån bottenjäst på den svagare. Kan det vara små jästrester som ger bismaken? Öljäst brukar vara gott annars..

Tappade precis om en porter till sekundärjäsning, tog ett glas och smakade om jag kände jag ingen Padding...än i alla fall..

19

(10 svar, postad i Bakning och matlagning)

Jo, jag går faktiskt och funderar på att göra en rejäl omgång alkoholsvagare öl till sommaren, men ändå ett öl som har skapligt mycket smak.
Gräsklipparöl. Köpte ett par flaskor "Brandmästare Andréns Törstsläckare" i somras, den ligger runt 2.8% alkohol, men den var riktigt god.

Smakade på hemgjord milde förra hösten, den var riktigt god, det skulle sitta fint i sommarvärmen. Det går ju inte att bälga i sig 1 liter IPA när man har grävt trädgårdsland, åtminstone jag blir packad. 

Du får berätta hur det går med ölbrygget, Megen.

Jästen kan inte bryta ner dextrin, så öl gjort på dextrinrika vörter blir "kroppiga" och har en del restsötma.

När man mäskar och rastar runt 70 grader så får man ut mycket dextriner, så vill man göra ett alkoholsvagt öl som ändå har mycket smak bör man lägga en lång rast kring 70 grader.

Det är min sambo som gjort den. Hon gjorde en lösning på socker och honung, steriliserade den, och lät den bli ljummen. Sedan använde hon ekologiska russin från Saltå kvarn som hon lade i sockerlösningen. Därefter har jästen från russinen fått föröka sig. Kulturen luktar syrligt och av alkohol. Mjölksyra och jästsvampar med största sannolikhet.

Luktade lite på ölet. En svårbeskrivbar lukt av vört, yoghurt, färskost och alkohol. Det är ett tjockt skum på ytan.

Har en väl rengjord 5 liters svagdrickflaska och jäser i. Korken är på men utan packning, så det blir inget tryck i flaskan. Luktade lite i halsen på flaskan. Ja, inte luktar det gott precis. Men det jäser, det luktar lite alkohol och man känner att det är koldioxid.

OK, dags för nästa expriment. Bryggde 22 liter bitter, och när jag ändå var igång så gjorde jag en liten 4 litersvört som jag ska försöka jäsa upp med sambons uppodlade surdegskultur.

1 kg pale ale-malt, 80 gram melanoidmalt och 20 gram svart malt, mäskade i pastagrytan med pastainsatsen (suveränt), det blev 4 liter rätt stark vört. Tog i lite mörk sirap också. Väldigt måttligt humlad (7 g amarillo i bittergivan, 3 g EKG i smakgivan och 3 g EKG i aromgivan). Kollade inte OG, skulle tippa runt 1070, men nu är jag inte så intresserad av vörtstyrkan utan om jag kan få surdegskulturen att ge sig på vörten. Det luktar alkohol och typisk mjölksyrabakterier om kulturen i alla fall.  Linköpings-geuze...

(Bittern är min favorit, väldigt basic, 5 kg pale ale malt, 500 gram melanoid, 25 g amarillo/14 g EKG/14 g EKG, Safale S-04. OG på 1046, brukar jäsa ner till 1010. Kollar inte så noga längre, jag vet ungefär hur den blir och den blir bra. )

24

(22 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

gEOGRAFICA skrev:

Då innehåller alltså alla alkoholhaltiga drycker detta? Jag får ju alltid huvudvärk. Särskilt när jag blandar många olika sorter och dessutom är uppe sent. Framförallt verkar den sista groggen/ölen man tar vid 3-snåret vara sprängfylld eftersom den verkar ge mest huvudvärk. wink

Acetaldehyd i kroppen när levern bryter ner alkohol, som ett mellansteg innan det blir ättikssyra.

Alkoholhaltiga drycker ska inte innehålla det, men det kan finnas i små mängder i öl och vin. Levern fixar dock till acetaldehyden på egen hand, om du druckit.

25

(10 svar, postad i Bakning och matlagning)

Ingen aning, jag har aldrig gjort inlagd sill på annat än saltade sillfiléer.

Rent principiellt skulle man kunna lägga in lägga in färsk strömming/sill i en lag bestående av salt och ättika, det är ju så man gravar strömming (1 dl ättiksprit, 5 dl vatten, 1 msk salt till dryga halvkilot fisk). Man ska frysa fisken först för att ta död på nematoder och sånt. Man lägger fiskfiléerna i lagen ett dygn, flår dem, sedan lägger man den i en ganska söt senapssås.