1,751

(2 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Hoppsan, rättelse: Hoegaarden bryggs på 50% pilsnermalt, 45% omältat vete och 5% omältad havre.

1,752

(2 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Hoegaarden bryggs enligt uppgift på 50% pilsnermalt och 50% omältat vete. Jag har själv provat med vetekross, men det funkar inte speciellt bra, inte ens efter förklistring; jag fick då ungefär samma blanka resultat som du. Jag föredrar veteflingor.

Vad gäller din pale så känner jag igen grumlingen också, men jag har alltid skyllt den på det faktum att jag sparar och återanvänder jäst, så vid sisådär generation 6 så har de lågflockande egenskaperna hos jästen blivit påtagliga. Ölen blir god ändå, men jag brukar ta det som en signal att det är dags att köpa en fräsch påse jäst.

Jag har läst någonstans att underjäst inte drabbas av samma snabba genetiska förändringar, och att man kan återanvända den fler gånger. Synd att jag inte är så road av lageröl.

1,753

(30 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det verkar som att många plantskolor har humle, men sällan någon särskild sort. Prova att ringa runt till några plantskolor i närheten och se.

Jag noterade att Nordiska Muséet (http://www.nordiskamuseet.se/) håller på att upprätta en humlegenbank med arter man vet har varit i bruk i Sverige historiskt. Det vore verkligen roligt att koka med riktigt ursvensk humle!

En möjlighet är kanske att höra med upphovsmännen om de kan gå med på att du (mot en eventuell avgift) gör en fotokopia på exemplaret du lånade på biblioteket.

1,755

(8 svar, postad i Utrustning)

Det borde gå bra att göra så. En tanke skulle vara att inte kyla den första batchen direkt, utan vänta tills allt är kokt för att undvika ev. bakterieangrepp under vänteperioden. Å andra sidan, jag brukar låta vörten svalna över natten i kastrullen, och jag har inte råkat ut för några svåra bakterieangrepp ännu...

En sak som har varit ovärderlig för mig vad gäller att effektivisera bryggningen är att föra bryggdagbok; jag har fört den ända sedan min första (totalt ineffektiva och kladdiga) batch. Man kommer på små listiga förbättringar hela tiden, och nu är jag nere på ~5 timmar för en normal bryggning. Och jag dekoktionsmäskar alltid.

För mig är tiden det tar att värma upp mäskvatten, lakvatten och sedan få ~35L vört till kokning den tid som känns tråkigast, så jag drar på stora kastrullen med vatten redan innan jag plockar fram ingredienser och utrustning. Vid lakningen har jag investerat i en liten kokplatta för 200:-, som jag ställer under kastrullen jag lakar i, så vörtkoket kan komma igång så fort som möjligt. Jag har ännu ingen vörtkylare, så jag låter vörten kallna i kastrullen över natten; riskabelt, men jag har ännu inte haft problem med infektioner.

1,757

(8 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag har heller inte upplevt belgisk jäst som speciellt långsam, snarare tvärtom, men jag har en annan observation som kan vara relevant. De belgiska jäster jag provat (Wyeast Trappist HG, Wyeast Verboden Vrucht och Hoegaarden) är ganska estriga, och behöver ganska lång lagringstid (på flaska) innan de är så att säga färdiga. Kanske var det det som menades där du hittade informationen?

En annan sak när Verboden Vrucht är på tapeten: det är en hysteriskt mångsidig och användbar jäst. Jag har bryggt fantastiskt god stout och porter (jag lovar!) med den jästen. Bara den får tid på sig i flaskan att mogna.

Angående priming så finns det en liten guide på http://hem.passagen.se/amylase/kolsyrning.htm.

I min bryggprocess är det inte praktiskt att blanda ner primingen i hela ölen innan tappning, så efter att ha räknat och klurat kom jag fram till att en halv tesked (2,5 ml) torrt maltextrakt (eller socker; åt skogen med reinheitsgebot) per 33cl flaska gav önskvärd kolsyrahalt. Med den doseringen blir kolsyrahalten ganska hög, men eftersom jag mest brygger belgiskinspierad öl funkar det bra.

1,759

(1 svar, postad i Humlegården)

Bra fråga. Var nere på butiken i Botaniska trädgården i Göteborg och frågade i förra veckan, och visst kunde man köpa humle, men vilken sort?

Tydligen kan man heller inte se på den unga plantan vilket kön den har, vilket fördjupar problemet. Den ideala lösningen verkar vara att få tag på rotskott från befintliga honplantor.

Om någon har tips så är vi antagligen många som skulle bli glada!

/P

Jag använder precis samma metod, med goda resultat. Kan det vara lagringstemperaturen som spökar? Jag lagrar i rumstemperatur i en vecka, därefter källaren (12-15 grader) i några veckor. Ale-jäst jobbar inte så bra om det är för kallt.

1,761

(3 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Har använt svartmalt (ungefär 1-2% av maltmängden) med god framgång till detta syfte. Köpte nyligen röd karamellmalt (Cara-Red från Weyermann), men har ännu inte provat den. Så fort jag får tid till en bryggdag härnäst är det dock dags, återkommer med resultat!

På BeerTools.com finns ett recept på en klon, kan vara värt ett försök:

http://www.beertools.com/html/recipe.php?view=4472

/P