51

(33 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Kopplade på fatet igen i kväll, det är inte så mycket kvar men jag var nyfiken på hur den smakade två månader efter bryggning. En vedervärdig stank av kompost och mögel höjde sig ur glaset.

Vet inte riktigt vilka lärdomar jag skall dra av detta experimentet. Men några observationer kan jag kanske ändå prestera:

- Svenskodlad Cascade har inte tillräcklig "oomph" för att stå på egna ben som våthumle, inte ens i extrema kvantiteter.
- Att använda våthumle som torrhumle kommer infektera ölen. Drick fort. Eller gör som klokare bryggare rekommenderade i början av tråden och släng i dem vid flameout.
- Cascade blir en praktfull och tät planta även i vårt klimat. Kanske skulle jag anlägga en humleberså i trädgården?

Men så löser sig ju kalket mycket bättre i sur vätska (stoutvörten) än i t.ex. vatten. Möjligen tar din kalkylator detta i beaktande, men jag skulle nog ändå tycka att du får prova dig fram och använda smaklökarna för att hitta rätt nivå. Jag gillar att hälla i rätt mycket CaCO3 när jag brygger mörk öl, men 42g till en vanlig 25l-batch låter väldigt mycket.

Det är alltid bra med lite kalciumkarbonat till mörk öl.

Framför allt så har ju Maris Otter en väldigt distinkt smak som skiljer den från annan pale ale-malt. Om du vill ha en mer neutral maltsmak är det bättre och billigare att använda Weyermann. Men om du vill ha Maris Otter-smaken så går det naturligtvis inte att byta.

+1 på förenklad maltnota, basmalt + karamellmalt räcker fint. Har hört flera som använder ~10% socker för att få högre utjäsningsgrad, passar stilen ganska bra.

Här är receptet på Drakens DIPA som vann SM 2010, kanske kan vara till inspiration. Själv gillar jag att vräka på humle i 5-minutersintervaller från 20 minuter innan kokstopp:

90 min/FWH 50g Tomahawk
20 min 30g Tomahawk
15 min 50g Simcoe
10 min 60g Simcoe
5 min 60g Simcoe + Centennial
0 min 60g Simcoe + Centennial

och sedan torrhumle precis som du tänkt.

Passar på att skicka upp den här tråden, eftersom jag precis är i färd med att brygga mig en batch. Alla ni som inte provat detta receptet bör göra sig själva en tjänst och prova. Jag tror jag hoppar över vaniljen denna gången, för att få lite bättre lagringspotential. Eller så delar jag upp batchen och vaniljar upp hälften eller så.

57

(1,346 svar, postad i Inget av ovanstående...)

peps skrev:

Blir till att använda refraktometern till de där udda mätningarna man ibland tvingas göra trots allt.

Fast skit också, det är ju inget bra att använda refraktometern för att mäta FG, insåg jag just. Får väl traska iväg och köpa en ny hydrometer ändå.

Scottish Ale-jästen är finfin för old ale, Maris Otter eller Golden Promise som basmalt, lite dark crystal och varför inte lite black treacle på 5%-nivå?

http://www.britstore.co.uk/photos/Lyles_Black_Treacle_454g.jpg

59

(3 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jag har testat en hel del kombinationer med FWH:

- FWH + whirlpoolhumle
- FWH + torrhumle
- FWH + humlegivor vid 15, 10, 5 och 0 minuter

Samtliga har varit varianter på pale ales, och alla metoderna funkar utmärkt. FWH bidrar också till beskan, så en renodlad bittergiva är inte strängt nödvändig.

Det kanske bör sägas att teknikerna ger en ganska distinkt "modern" humlighet åt ölen, och kanske inte ger så bra resultat när man brygger mer traditionella stilar, även om FWH lär vara en gammal tysk metod från början, tänkt att just åstadkomma "maximalt utnyttjande av humlen" precis som du skriver.

Jag gillar FWH just för att man kan vräka i ganska mycket humle och få väldigt mycket humlesmak utan att det blir galet beskt. Har tyvärr ingen erfarenhet av 80°-humling, eftersom min utrustning inte tillåter sådant finlir...

60

(1 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Jo, det skall det vara.

61

(1,346 svar, postad i Inget av ovanstående...)

Lindh skrev:

Jag tar bort även denna kommentar med hänvisning till vad som är lagligt i Sverige.

Det finns inget prejudikat, men folkhälsoinstitutet tycker att processen är ok, och därför finns öltypen ju med i SHBF's öltypsdefinitioner, vilket ju i sin tur innebär att du kan tävla med eisbock i SM. Tror till och med att en eisbock en gång vunnit hela tävlingen. Eller hade du annan, nyare information som jag inte är medveten om? I så fall bör nog domarkommitten uppmärksammas på saken...

megen skrev:

En annan reflektion är att öler med karamell och chokladmalt inte ger en mer attraktiv maltighet vid dekotion, men använder man bara basmalt: pilsner eller bokrökt malt så tycker jag att maltigheten ofta blir mer komplex och trevlig. Inte så konstigt kanske när man tänker efter. Sällan de gamla bryggerierna i Tyskland med omnejd blandade maltsorter hej vilt som vi hembryggare gör idag.

Det där är en klok reflektion som jag verkligen håller med om. Vill du använda dekoktioner för att åstadkomma en markerad smakskillnad så håll undan specialmalterna. Dekoktioner är ett sätt att skapa smaker, specialmalt är ett helt annat, och det är inte alltid så att en kombination gör saken ännu bättre. Gör en dekoktionsmäskad münchner dunkel på enbart münchnermalt så får du en känsla för vad dekoktionerna gör för din öl.

Årsta-Holger skrev:

Vid några tillfällen har vi tappat ur en del vätska från mäsken och kokat upp i ett kastrull och hällt tillbaka som infusion vid nästa mäskningssteg, istället för kokande vatten.

Det där är vad som kallas en "tunn" dekoktion, alltså att ni tar ut vätskan och kokar den. Grejen med tunna dekorationer är att enzymerna håller till i vätskan, så det är inte optimalt att ta ut tunna dekoktioner innan utmäskningen, eftersom du då eliminerar enzymerna som skall göra jobbet. Därför är det rekommenderat att ta ut tjocka dekoktioner mellan proteinrast, alfarast och betarast (eller syrarast, proteinrast och konvertering, beroende på vad du vill göra). Vid tjock dekoktion tar du i stället ut huvudsakligen de fasta delarna av mäsken (den blöta malten). Bräukaiser beskriver det rätt bra i videoklippen nämnda ovan.

En tunn dekoktion vid utmäskning är dock oproblematisk, eftersom enzymerna har gjort sitt jobb redan och inte behövs längre.

64

(1,346 svar, postad i Inget av ovanstående...)

Ale Bundy skrev:

nu kan man använda hydrometern som flöte istället.

Jag smällde min igår. Men det är strunt samma, det var länge sedan den berättade något för mig som jag inte redan visste. Blir till att använda refraktometern till de där udda mätningarna man ibland tvingas göra trots allt.

Tycker inte alls att du behöver be om ursäkt, Lindh. Det var en konstigt ställd fråga från början och inte formulerad som en seriös undran från en nybryggare. Jag började själv skriva på ett lika ironiskt svar, men avbröt eftersom jag inte tyckte jag hade något att tillföra. Däremot svarade jag på shbf.se, eftersom tråden där tagit en annan riktning. Lustigt hur det blir ibland.

Japp, ställ in i kylen, vänta tills ölens temperatur har sjunkit till jästemp (helst lite under, säg 17°C) innan du jästar.

Inga. Det som skiljer ett bra jäskärl från ett dåligt är hur enkelt det är att rengöra och sterilisera, och kastrullen torde väl vara den bästa kandidaten för de flesta hembryggare. Men du måste göra dig av med druv och humlerester på något sätt, och se till att locket sluter tillräckligt tätt för att förhindra att småinsekter (fruktflugor) sätter bo längs kastrullväggen.

Det största problemet är väl att du inte kan brygga på ett par veckor, eftersom kastrullen är upptagen.

+1. En vanlig, tillräckligt stor gryta räcker. Jag kör rutinmässigt dekoktion (tunn) vid utmäskning, men ibland kör jag två- och trestegsdekoktioner också, bara för att det är kul pyssel. Resultatet, som Ekstedt skriver, är ett ämne för diskussion, har heller inte noterat några stora skillnader.

Kolla gärna på der Bräukaisers instruktionsvideo om dekoktioner:

Del 1
Del 2
Del 3

Perfekt för oss som tycker en vanlig 5-timmarsbryggning känns kort och ospännande. Om inget annat så blir mäsken lättarbetad och vörten snygg och blank.

69

(1,346 svar, postad i Inget av ovanstående...)

Bamsig (1,066) IRA med Columbus och Citra idag, öronmärkt för att klara överlevnaden i långa och dystra februari.

Kan vara värt att lägga en större beställning från Tyskland om du vill ha så många fat. candirect.de är ett ställe som nämnts tidigare på siten, så jag tror inte Svante blir förgrymmad om jag nämner dem igen här. Om du inte hittar någon att sambeställa med så kan du utan tvivel ändå beställa en helpall och få överblivna fat sålda på annons här eller på shbf.se.

Det där receptet låter lite mysko, en belgisk blonde behöver verkligen inte några sena humlegivor, och torrhumling verkar fullständigt stilvidrigt. Säger inte att resultatet behöver bli dåligt med så mycket arom- och torrhumle, men om du vill ha just en belgisk blonde så tycker jag du skall strunta i torrhumlingen och inte försöka kompensera för den "missade" senhumlen.

Eller så får du koka länge. Om du vill koka bort mycket vatten kan du ju dela upp dina 19 liter på kanske tre kastruller på spisen, borde gå att få väck 7 liter på sisådär 2 timmar. Jag hade absolut behållit münchnermalten, men skippat de senare givorna humle samt vaniljstången, förstås.

Äsch, jästen finns ju där och den är lätt att odla upp, så det är väl bara att köra på alldeles oavsett. Jag håller med om att det är osannolikt att personen på Inbev skulle ljuga om saken, men jag vet av personlig erfarenhet att flaskjästen kan producera en schysst och stiltypisk wit.

Vet inte om det är poänglöst. Bryggeriet hävdar att de har en annan jäst till flaskjäsningen, men det blir en utmärkt Hoegaarden-klon om man skördar jästen på detta sättet.

75

(14 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Snarare 3 månader, enligt min erfarenhet. Drick upp den så snart den är färdig och god, men spara ett par flaskor för avsmakning typ varje månad så kan du själv avgöra inför kommande bryggningar.