1

(2 svar, postad i Vin, cider och mjöd)

Hej!
Jag har svårt att se nackdelar för vinet.

Det är ju hållbart och enkelt att slippa hålla på med korkningar, och annars skulle du ju ha skruvkapsyler för att undvika det. Där är det viss risk med illa åtdragen skruvkapsyl istället.

Bygla på, skulle jag säga.

Hm, intressant fråga. Vill man ha ned gluten till 0 ppm är du ju helt hänvisad till helt glutenfria råvaror.

Jag vet inte hur du ska komma åt mältad durra eller bovete. Frågan är om du måste det? Jag vet inte. Men om du vill experimentera med ett par liter kan du ju även ta risflingor, havre och majsflingor att mäska med, tillsammans med sorghumsirap.

Inger vidare svar egentligen, men vad har du hittills kommit fram till?

Tanken med Cream Ale är väl att skapa ett öl med lagerkaraktär, fast i högre jästemperatur än vanlig lagerjäsning.

Jäser du 1056 i en sådär 15-16 grader kommer du dit, lite citrusig sådärfrån jästen. Och såklart från humlen. Tempen blir nyckeln här. Eller om du kollar på Wye 2112. Du kan du släppa upp tempen någon grad till. Maltnotan ser bra ut.

Aha, riktiga äpplen!

Bra, ev köpemust/dryck kan innehålla konserveringsmedel som ställer till det. Men det gäller ju inte här.
Och den jästen du har är pålitlig normalt sett. Har använt den själv många gånger.

Då kommer det nog bli bra med tiden smile

Vad var det för must du använde?

På Humle finns det ett preparat som jag tror kallas Desacid. Det är helt enkelt kalciumkarbonat, krita, i pulverform.

Kan det vara så att det är ett väldigt ligt pH, som påverkar jästen? Provmäta med någon remsa?

8

(0 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

För övrigt verkar det som att min humleskörd i år blir rent fantastisk. Idag plockade jag Northern Brewer, som får ligga på torkställning i tvättstugan ett par dagar. Sedan väntar EKG, Cascade och Mount Hood

Hur går det för er andra humleodlare?

Men hur länge har du haft malten liggandes?

10

(2 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det enda du behöver är tålamod. Vänta, och det mesta kommer sedimentera ned.

Du kan kallkrascha också, och då får du en lite snabbare process. Men, lite dis får du också räkna med i form av lupullinet, även om bladböset faller ned.

Jag har slutat med gelatin för lääänge sedan.

Sedan kommer en till sedimentering i flaskan i o m kolsyrejäsningen. Du behöver inte ha i mer jäst för detta, det är fullt med jäst i ölen ändå.

Ja, jag tror du kommit på det som är rimligt att testa.

Sen att inte ändra hur mycket som helst samtidigt, utan om det går att brygga samma en gång till, med just de justeringarna du föreslår, och se vad som händer.  Allt annat lika. Då kommer du känna dina metoder med den nya utrustningen.

Välkommen tillbaka smile

Om jag räknar rätt här skulle dina og 50 på 12,4 liter motsvara og 61 om du hade kokat ned det till exakt 10 liter.

Då felar det lite drygt 10 pinnar mot det beräknade från Brewfather. Men vad har Brewfather för inställd effektivitet i sina beräkningar? Det kanske var aningen högt mot vad som går att få ut med den metoden du använde?

Och det är väl här som man kan labba lite med totala effektiviteten/ utbytet när man knappar in receptet. Jag använder BeerSmith, och jag har själv lärt mig att mina metoder ger förhållandevis bra utbyte när jag brygger öl med lägre og, ocg tvärt om sämre utbyte när jag brygger öl med högre og. Gränsen för det ena eller andra ligger för mig runt 50 Ö. Hur ser det ut i Brewfather, nog kan man ange förväntat utbyte i det programmet?

Och ja, vill du få upp lite högre kan du addera lite kokt spraymalt. Så tidigt  som möjligt.

Och nästa gång kokar du till du ser vad du har kvar, kan vara lättare att pytsa i lite mer vatten istället vid behov.

13

(1 svar, postad i Utrustning)

Hej, och välkommen in i bryggarvärlden!

Den du köpte av har rätt, man kan göra så.

Tänk di att du kokar i en timme, vilket är det vanligaste, så ångar 2,5 -4 liter bort. Står du ute och det är båda kallt och blåser kokar mer bort, inomhus lite mindre. Då kan du spä på med mer vatten efter koket.

Jag råder dig att köpa eller låna en bok om hembryggning. Det finns flera bra på svenska, och även engelska. När du läser en sådan förstår du vad som händer när man kokar bl a, och övriga delar i processen, vilket gör det lättare att anpassa metoden efter den utrustning man har.

Du har t ex termometer i grytan, tänker att du kanske mäskar i den och antingen lakar eller lyfter ur en påse med malten i? Varianter på mäskning som båda fungerar bra.

Webbutiken på den här sajten har böcker, eller så kanske det är någon som vill sälja sin till dig.

Troligen för att jästen är för gammal i första skedet.

Meeen, hur gammal var jästen, och hur har den förvarats?
Har du kollat att inte locket till hinken och packning till jäsrör inte läcker? Vanligt fel i så fall.

Du behöver inte ha i mer socker, allt finns redan där. Sen kanske det blev vört  ed högt og? Då kan det ta lite mer tid.

Ser du någon liten skumrand vid kanten av hinken? Provat att skaka hinken kraftigt, med locket på?

Eller så har du helt enkelt kvar för mycker rester av diskmedel eller annat rengöringsmedel kvar i utrustningen.

15

(4 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det kan nog räcka med 1 liter till den mängden vört, och spara ytterligare 1-2 dl.

Om du sen odlar igång den ett par tre dagar innan bryggningen nästa gång brukar det gå bra. Åtminstone för mig.

16

(4 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

För det mesta använder jag flytande jäst, och gör en förkultur på den.

Jag tar helt enkelt någon deciliter av förkulturen och häller i en burk för kylskåpsförvaring till nästa bryggning, och då gör jag samma sak igen.

I kylen håller jästen gott och väl någon månad.

Det gäller då att planera det man brygger såklart, så att jästen passar.

Stämmer.
Ofta sätter sig kolsyrebubblor på hydrometern och lyfter den, så mäter man direkt måste man vara snabb. Eller skaka röret kraftigt och vänta ut skummet.

Du kan ju alltid skära till liggunderlag och vira runt grytan, och en bit över locket, fästa med spännband eller liknande.

Billigare och bättre att testa sig fram så, och om intresset håller i sig och ökar blir det oftast en automatisk stegring vad gäller utrustning.

Och det där med 2 delar, det stämmer, allt är linjärt skalbart både upp och ned.

Du får hålla oss underrättade om resultatet.

Om vi tänker att du brygger en standardöl, bara med basmalt, och får värdet 50 ö.

När ölen slutat jäsa mäter du med hydrometern och får värdet 10 ö.

Mellanskillnaden är alltså 40 ö. Då tar du 40 och delar med 7,5=5,33

Du har en alkoholhalt på 5,3 % volym.

Men för att veta om det är bra eller inte finns det ju en mängd faktorer som spelar in. Mängd malt, sorts malt, malningsgrad, pH, temperaturkontroll, jäsmiljö, jästens kvalitet, vattnets kvalitet och vidare ut i oändligheten känns det som.

Alltså kan inte frågorna besvaras hur lätt som helst. Du bör investera i en bok, eller kanske dammsuga nätet efter bryggkurser . Då blir det lättare att formulera frågor och få bra svar.

Även att söka på det här forumet i trådar som redan är skrivna kan ge rätt så bra kunskaper.

Det är verkligen inte min avsikt att verka snipig här, tvärt om hälsar jag dig välkommen till en spännande värld! Hur har du kommit in i den, färdig sats med ingredienser, utrustning och recept?

Det instrument absolut skall vara det sista som går sönder för mig är termometern. Rätt temperatur och ungefär rätt tid leder oftast till bra resultat.  Allt annat kan improviseras.

Jag råder dig att låna eller köpa en bok, och läsa vad som händer när man brygger.

Det finns utmärkta böcker som vänder sig till hembryggare som håller på att lära sig hantverket. T ex har det här forumets litteraturavdelning några:

https://shop.humle.se/litteratur/larobo … k5JTdEJTdE

Den som Lindh har skrivit är enkel och bra.  Jag har även en hemma som Hughes har skrivit, och den är också bra.

Läs någon bok först, då klarnar rätt många saker.

Har du 5 kg malt kan Öchslevärdet 50 vara bra. Är det på 4 kg kan det vara förvånansvärt bra, medan det på 6 kg kan var mindre bra. Beroende på en mängd faktorer, hur mycket vatten etc.

Du har nytta av den när du brygger på så sätt att du ser vad du får för utbyte av mäskningsprocessen.

Det blir ett värde synligt om du tar ett par droppar på, tittar in i ett ögat. Ett streck visar sig, ochdet värdet skriver du ned.

Såklart finns det fler än en skala, men det går att översätta det värdet. Brix, Plato och Öchsle är de som används. I forumsdiskussioner och recept på de här breddgraderna är Öchsle vanligast.

Under, och efter jäsning, är det sämre med refractometer. Detta pga att det blir en annan densitet och ljusgensomsläpp (mkt enkelt förklararat) när det jäsbara sockret förvandlats till bl a alkohol. Då är den gamla hederliga hydrometern bäst, även om det finns omräkningstabeller även för refractometer i slutet av jäsningsprocessen.

Jag tycker mest att mätning av  PB, OG och FG till största delen är av intresse för att se om man gör rätt i det man gör, om man kan upprepa bryggningar med samma resultat, undvika felaktiga metoder och övriga förbättringar.

22

(2 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Hur mycket malt du nu ska använda så bör inte det överstiga 10 % av den totala maltmängden. Generellt sett.

23

(2 svar, postad i Bryggmetoder och råvaror)

Det går inte att svara på.

Vad ska du göra?
Övrig maltnota?

F ö, admin kanske kan flytta över denna tråd till rätt del av forumet?

Jaha du, det kommer jag inte riktigt ihåg...... men för mig tar det 3 timmar att få fram ca 27 liter. Och då spolas det ju ut sådär en 75-100 liter för att få fram det.

Den kostade ca 1300 kr, och köptes hos en akvariegrossist. Den har två förfilter typ Björnfilter samt den överliggande membranfilteret.   

Dunken måste du ju ha i alla fall, men om du har möjligheten att köpa det vattnet är det ju inte så dumt att testa det först, innan du ger dig in i investeringssvängens dyrare karusell.

På Zoo i Bromma kostar det 1 krona litern, och borde väl ligga på liknande hos andra liknande faciliteter.