Utgå ifrån den utjäsning som anges för den jäst du tänker använda. Om utjäsningen ges som ett intervall så väljer man intervallets mittpunkt, så för exemplet med Sacharolicius Wheat I ovan så skulle man alltså utgå från 75 %. Detta värde kan man tänka sig gäller vid normal mäskning med 100 % basmalt.

Från detta värde lägger man till respektive drar ifrån enligt följande:

För varje grad högre (eller lägre) mäsktemperatur än 66 C drar man ifrån (eller lägger till) 1,5 procentenheter.

För varje procent specialmalt (karamellmalt eller rostad malt) drar man ifrån 0,3 procentenheter.

För varje procent socker lägger man till 0.4 procentenheter.

Detta ger då en skattning av den skenbara utjäsningen (AA) som borde vara hyfsat bra. Från denna samt uppmätt OG kan man då skatta FG genom sambandet FG = OG*(1-AA)

Notera att det sista sambandet kräver att OG & FG anges i Öchslegrader (Ö), där exempelvis 1.050 [kg/l] = 50 Ö.

För en vört med OG 1.050 (50 Ö) och skattad skenbar utjäsning 80 % så blir skattad FG = 50*(1-0.8) Ö = 50*0.2 Ö = 10 Ö = 1.010 [kg/l].

Som alla sådana här skattningar måste man förstå dess begränsningar; det finns andra faktorer som vi har bortsett ifrån (även om de viktigaste är med), det är svårt att mäta mäsktemperatur exakt, den angivna utjäsningen hos jästen kan vara felaktig etc. Men det borde ge en bättre skattning än BeerSmith i alla fall.

Själv kör jag dock på min egen erfarenhet/intuition.

..och där kom den tredje bloggen jag läser mest frekvent! Väldigt bra och pedagogiskt skriven. Tack aenima!

Varsågod och tack för dom orden!

/Peter

Jag tror det du reflekterar över beror mycket på jästens förjäsbarhet, dvs hur mycket av det sockret som finns i ölet som jästen kan omvandla till alkohol. Trappist jästen vet jag har en väldigt hög förjäsbarhet.

Här finns även en sammanställning av de faktorer som påverkar utjäsning:
http://fearwolf.blogspot.se/2013/09/bry … erkar.html

Och här finns även en sammanställning av faktorer som påverkar effektiviteten/utbytet:
http://fearwolf.blogspot.se/2013/10/bry … viten.html

/Peter

Beersmiths funktion "Estimated FG" verkar rätt värdelös, den är ingen idé att bry sig om. Med en formel som den jag har tagit fram i blogginlägget kan jag förmodligen göra en mycket bättre skattning, men den formeln gäller är anpassad efter mina data och kan behöva justeras för någons annans bryggsystem. Och det finns fortfarande ett "slumpmässigt fel" som gör att FG i slutändan kan diffa flera punkter upp och ner.

Syftet med blogginlägget och analysen var inte att ge en formel för att skatta FG utan för att förstå de olika faktorernas inverkan, och ge en fingervisning om vilka justeringar man kan göra för att uppnå en viss effekt. Om du tar det citerade stycket så innebär det att om du vill höja ditt FG med två punkter för ett normalstarkt öl så kan du testa med att höja mäsktemperaturen med fyra grader nästa gång du brygger ölet.

Jag ska experimentera med mäsktemperaturer nästa bryggning, och ha din undersökning som bas. Tror du att Beersmith kan beräkna utjäsningen något sånär när det gäller specialmalten och jäststammen? I så fall kan jag fokusera på mäsktemperaturen.. Jag tänker att jag borde kunna utgå från mina tidigare bryggningar, men rätta mig om jag har fel! Jag är jättedålig på matte, trots att jag tycker det är intressant, så jag tänker att jag utgår från det du skriver:

"För ett normalstarkt öl (OG 1050) innebär detta att två graders ökning av mäsktemperaturen höjer FG med en dryg punkt"

..vilket innebär att om jag tänker satsa på ett FG på 1.010 till ett veteöl på ca 6% abv, och jag använder jästen Wheat I från Saccharolicious som har en förjäsbarhet på 74-76% (har det ens med saken att göra?), så borde jag ha en mäsktemperatur på 70 grader i 60 minuter. Det grundar jag på det jag citerar dig på här ovan. Dvs 4 graders ökad mäsktemperatur = 2 punkters högre FG. Fast det känns lite väl varmt tycker jag.. Usch vad vilsen jag är i matematikens värld. Försökte räkna ut någon slags procent och försöka komma fram till någonting men är helt blank i huvudet nu.

OM du skulle orka skulle jag bli jätteglad om du kunde skriva ner ett enkelt exempel på en uträkning från verkliga livet. Alltså inte "AA = c0 + CMT*MT + cEA*EA + cSM*SM + cSK*SK + cGN*GN + e", utan snarare något i stil med:

"För att få fram utjäsningen i % tar jag den här mäsktemperaturen plus den här mängden socker plus den här faktorn och delar på den här summan. Om jag höjer mäsktemperaturen med två grader till * så blir det istället såhär. Och när jag har fått fram den beräknade utjäsningen i % tar jag OG gånger det talet och får således fram FG".

Som sagt, jag är jättedålig på matte, så mitt "exempel" har ju inget med verkligheten att göra. Men det skulle hjälpa mig oerhört mycket om du skrev något exempel i samma "stil" så det inte blir lika abstrakt i mina (och kanske andras) ögon.. Jag vet ju liksom inte var jag ska börja eftersom jag knappt klarade av Matte B i gymnasiet, och det var för 15 år sedan. Jag fattar ju att en utjäsning på 100% skulle ge ett FG på 1.000, och antar att man räknar ungefär så här: OG 1.060 och utjäsning 70% = FG 1.018. Sen har jag ingen aning om hur man får fram grundprocenten, eller hur man vrider och vänder på uträkningarna för att få fram olika osäkra tal osv. Är verkligen bakom flötet när det gäller sånt här.

För att sammanfatta så är de viktigaste faktorerna jäststam (och jästens skick), mäsktemperatur och andelen specialmalt.

Till den belgiska alen som står på jäsning nu har jag återanvänt jästen från tripeln (Trappist High Gravity), och till en av IP:orna återanvände jag jästen från dubbel-IPA:n (American Ale II).

Om jag vill få en aning högre FG, ska jag bara satsa på lite högre mäsktemperatur (69-70 grader) eller ska jag tänka på andra saker också? Olika jästtyper har ju såklart en betydelse, men annat? Längre/kortare lakningstid? Jag brukar laka på ca en halvtimme, och trots att effektiviteten höjs lite grann ju mer jag lär mig för varje bryggning så ligger den rätt lågt tycker jag, ca 65-66%. Sista bryggningen låg den i och för sig så lågt som 59% (enligt Beersmith alltså). Men lakningen gick inte alls bra då. Det stoppades upp ett antal gånger så jag fick vrida på tappkranen till högt tryck för att sedan få till en lugnare stråle..