En serie på 10 mätningar av SAMMA prov, under loppet av några minuter.

Medelvärde = 68.6 mM
standardavvikelse = 2.6 mM

Det innebär kort att osäkerheten i detta värde om man gör en mätning till 95% säkerhet är ca 11%.

Gör man en serie på 5 mätningar och tar medel är osäkerheten ca 3.4%, vilket omräknat i FG om man mäter på vört är storleksordningen +/- 0.001.

Då en sticka kostar 7 kronor, kostar en serie på 5 mätningar 35 kronor att göra.

Till detta fel tillkommer sedan fel i tolkning av värdet.

/Fredrik

Förklaringen i det fallet blev att kanske? så är maltodextrin pulvret producerat med dominerande alpha amylase aktivitet, och ingen limit dextrinas aktivitet. Det skulle kunna vara rimligt med ett mycket snabbt och hett mäskschema.

Min torra öl indikerar tvärtom på både god beta-aktivitet och en del limit dextrinase aktivitet. Vilket också är rimligt med tanke på min långa mäskning med låg temperatur (som favoriserar beta), dessutom hade jag pilsnermalt som troligen har relativt höga beta nivåer.

/Fredrik

Jag har nu ansatt två parametrar som man möjligen kan uppskatta utifrån mäskschema och malt för en extra korrektion. Malter med höga beta amylase nivåer skulle ha ett högre värde här. Likaså så antar jag att mäskscheman som favoriserar beta amylaset får högre värden.

Det jag misstänker är att det är förhållandet mellan alfa och beta amylase aktivitet, som troligen bestämmer %-halten maltotriose i vörten. Det skulle förslagsvis bero dels på mäskschemat, och dels på maltens enzym nivåer.

Det andra är limit-dextrinase enzymer som också finns i mindre nivå i malt, och som möjligen kan påverka komplexiteten på de större dextriner som finns kvar i restextraktet.

Just ju leker jag med grova korrektionstermer.

Jag kan nu se hur dessa två parametrar måste justeras för att ge vettiga värden.

Nu är det ju svårt att tolka detta då man inte vet hur de kommersiella ölen jag mätt på egentligen bryggs. Men det verkar inte helt orimligt.

Korrektionerna bygger på att jag antar att en hög beta/alfa aktivitetskvot kommer att ge procentuelly sett, mer maltos och mindre maltotriose. Detta är helt konsistent med en del tester jag sett, och även med Fix tabell i sin bok. Antagandet bygger på att maltotriosen kommer av alfa amylasen och maltosen kommer från båda, men det mesta kommer från beta. Därför modulerar beta/alfa kvoten förhållandena mellan de olika sockerartierna. beta/alfa kvoten beror både på maltsort och mäskschema/temp. Högre temp favoriserar sannolikt alfa pga att beta amylasen är mer temperaturkänslig.

Den andra korrektionen bygger på att grenade limit-dextriner ger mindre reducerande-värde per vikt än ogrenade polysackarider. 1-6 greningien kan varken alfa eller beta amylaset rå på, så om det inte fanns några andra enzymer skulle samtliga dessa greningar finnas kvar i restextraktet.

/Fredrik

Jag mäter själv alltid temperaturen samtidigt som jag mäter SG.

Sen korrigerar jag matematiskt till referenspunkten 20C. Brukar fungera bra.

Jag vet inte om du använder excel? men om du gör det anävnder jag denna formel... klistra in den iexcel bara

B3 = uppmätt SG vid T grader celcius
B4 = T i grader celcius
B1 = kalibrerings/referens tempen = 20 C

SG @ 20 C =
B3*( (0,000000035752929*B1^3 - 0,0000076022147*B1^2 + 0,000055134958*B1 + 0,99985855)/(0,000000035752929*B4^3 - 0,0000076022147*B4^2 + 0,000055134958*B4 + 0,99985855) )

Så jag mäter samtidigt SG = 1.025 och samtidigt mäter jag temperaturen till 28 C.

Alltså jag har 1.025 @ 28C.

Jag stoppar in detta i formeln ovan får ut att detta motsvarar  1.027 @ 20C.

Det är alltså inte nödvändigt att kyle provet till exakt 20C. Mäter man istället temperaturen så kan man korrigera. Så brukar jag göra. Fast för att undvika temperaturfall under mätningen brukar jag iallafall kyla provet ned under 30C, det gör jag under vattenkranen i kallvatten, det går rätt fort.

/Fredrik

Tanken är inte att detta ska ersätta OG och FG - snarare komplettera men ytterligare en mätning.

Jag tycker inte det är något större problem att mäta OG och FG. Jag brukar kyla provet och sedan mäta temperaturen och korrigera. Det fungerar bra. Problemet är mest tycker jag att OG och FG inte säger allt. Genom att mäta reducerande socker, och jämför med vörtstyrkan så får man faktiskt en uppskattning på vilket TYP av extrakt man har - dvs socker eller dextriner, då dessa ger väldigt olika utslag på sockermätaren! När man mäter OG ger 10% dextriner i princip samma utslag som 10% maltos - så är icke fallet med blodsockermätaren!

OG och FG talar om hur mycket restextrakt man har, men det talar inte om den kemiska sammansättningen och därmed sötman på den. Dvs är restextkratet 100% dextriner eller 80% dextrin och 20% maltotriose? det senare ölen är sötare.

Nästa grej är, när man mäter OG, så vet man inte heller något om sammansättningen och därmed förjäsbarheten.

Det är på dessa punkter som sockermätaren kan sprida mer ljus.

/Fredrik

/Fredrik

Jag har analyserat min mätningar såhär långt, och det verkar som att förutom restsockret så måste man ta hänsyn variationer i dextrinprofilen för att teorin ska stämma med praktiken. Dvs storleken på dextrin och sockermolekylerna.

Har infört en liten faktor för detta och nu ser det ännu bättre ut.

/Fredrik

1) uppskatta restsötman i öl

2) uppskatta rester av förjäsbartsocker (utjäsningsgrad)

3) uppskatta förjäsbarheten i vört på några sekunder - för att utvärdera mäskscheman och malt

/Fredrik

Jag är lite nördig, det är jag fullt medveten om och jag är lika säker på att man inte behöver bry sig ett skvatt om mol eller sockerprofiler för att göra god öl På samma sätt som man kan laga utsökt mat utan att vara livsmedelskemist. Det som är grejen för mig är att jag tycker det är roligt! jag tycker analysen av själva processen är kul. Och mitt sökande utgår ifrån mig själv. Dvs en nördig intresserad hembryggare som inte har något laboratorium. Utmaningen är att när man som hembryggare/amatör ska göra någonting *kan man inte* använda samma strategi som företag som har miljonbudgetar. Det är inte speciellt svårt att använda en kromatograf eller spektrometer. Problemet är att en sådan apparat med allat tillbehör är svindyr.

Därför försöker jag hitta som jag tycker så smarta lösningar som förvisso kanske blir teoertiskt invecklade, men som trots allt bygger på enkla tekniska lösningar som kan fungerar för oss amatörer med begränsat budget.

För mig finns en koppling mellan teori och praktik hela tiden. Man får justera teorin så att det stämmer med praktiken, annars är den uppenbarligen felaktig. Teorin utvecklas hela tiden. Det jag tycker är viktigast är en konsistens mellan teori och praktik. Om teorin motsäger praktiken, då har man en nöt att bita i. Ofta går det att hitta en lösning. Och då är det tack vare motsägelsen som man kunnat utveckla teorin rätt.

Denna ständiga dynamik mellan teori och praktik är det som fascinerar mig. Det säger någonting om verkligheten på ett djupare plan, utöver det här med öl alltså. Både teori och praktik är i allra högsta grad verklighet. Människans hjärna skulle jag vilja påstå är en väldigt avancerat teoretiskt konstruktion där vi reflekterar över intryck och minnen dygnet runt. Utan teori, skulle det vi hör gå in genom ena örat och ut genom det andra utan påverka oss. Teorin behövs. Men teorin isolerad från verkligheten är inte hälften så intressant utan det är när teorin börjar kommunicera med verkligheten som den får liv!

Det som jag tycker om den sk "teori" man läser i skolan är att den framställs ofta på ett oerhört tråkigt sätt. Ibland får man intrycket av att "så här är det" och så kommer det alltid att vara. Dvs torra fakta. Jag tror att verkligheten ser inte ut så, utan fakta förändrar sig med tiden. Vetenskapen har förändrat sig... och kommer utan tvekan att förändras sig i framtiden igen. Bara en sådan sak när einstein kom med sin relativitetsteori i början på 1900 talet. Dår var det många som fick tänka om från grunden. Samma sak när kvantmekaniken kom på 20 talet, då jädrar var det ännu flera som fick grillor i skallen. Einsteins själv blev flintis på kuppen om han nu inte var det innan. Kvantmekaniken förändrar hela referenssystemen om vad som är absolut, och vad som är kunskap.

Så för mig ör teori är inte statiska "fakta", teori kan vara levande och utvecklas. Det finns inga säkra regler. Allting är öppet. Se bara på människan, en mycket teoretisk och underfundig varelse, vi är ju ett praktexempel på levande teori. Det är ju för övrigt vi som konstruerar teorierna. Teorier är inget man hittar i mikroskop eller under en sten i skogen, den skapar man i fantasin.

Om det sista du skrev... jag förstod inte själva frågeställning ang papperet?

/Fredrik

Efter några APA, så skulle vi nog börja diskutera det ena eller det andra. Du verkar ha något på gång. Jag erkänner att jag har lite svårt att förstå vad du menar (din jästartikel i tidningen) Jag förstod absolut inte allt, en del har jag absolut lärt mej lite om. . Märker att det var väldigt länge sedan jag gick i skolan. På ren svenska Fredrik, vad är nyttan med din apparat "Uppfinning" vad kan vi vanliga bryggare ha för nytta rent praktiskt av din uppfinning. Jag gillar alla som uppfinner/hittar på olika saker, men sen är jag en sådan person som kanske inte bryr mej om varför en sak fungerar, bara  att den gör det. Så vad är den stora fördelen rent praktiskt med din sak. Sen Fredrik fortsätt med dina teknisk/biologiska saker eller vad det är det du gör, för du är trots dina teoretiska kunskaper hyfsat praktiskt oxså och det är det inte många som är. Det "värsta" jag vet är när teoretikerna håller på med spektalanalyser och retar upp sej på någon får ett resultat som skiljer sej en miljondelsprocent eller något liknande. Teori måste till, men teorin måste till slut övergå i i praktik.

Fredrik, här har jag en fråga till dej som är lite annorlunda. Jag arbetar på en pappersmaskin. Vi  gör olika papper med olika ytvikter. Vi inom papperindustrin har en lite lustig egenskap, vi gör som sagt papper i olika ytvikter, på min pappersmaskin så producerar vi papper från 90 gram till 150 gram. När vi pratar om ytvikt på papper, säj vi kör ett papper på 130 g så mäter vi pappret på 130 g i kvadratmeter. För att kontrolera datornerna som styr allt fungerar så tar vi ut ett ark på 20*25 cm och väger det. Bara en kuriositet. Men det är en enorm skillnad att köra en pappersmaskin med en ytvikt på 90 g/150 g. Det gör en skillnad på ca 7 ton/h. Min pappersmaskin producerar ca 25 ton/timma. Kör vi 90 g så går pappersmaskininen i en fart på ca 850 m/min. Kör vi 150 g så går maskinen i ca 650 m/min. Bredden på det färdiga pappret är 4 meter.

Bo

Resultat RRS ~ 23.5 mM.

Nu vet jag iofs inte riktigt specarna på den och jag orkade inte mäta FG. Men värdet ligger i närheten av vad det man skulle gissa på.

Denna öl uppfattar jag som förhållandevis fylligt (enligt teori ev pga viss mycket diskret sötma) men inte så söt att den uppfattas som direkt söt på något sätt, men inte heller direkt så torr som vissa andra öl.

Ungefär på samma sätt som carlsberg ölen.

Hade öret varit lika kruttorr som weissen hade värdet troligen varit lägre.

/Fredrik

Jag gjorde såhär...

Min senaste öl är faktiskt lite torrare än jag tänkt mig... den uppmättade/uppskattade sötman är ca 24%. Då det ligger nära
tröskelvärdet så är det rimlig att anta att den knappt smakar något sött
alls, vilket den heller inte gör.

Då tänkte jag att om jag tillsätter socker upp till 54% och ser om jag märker något?

Jag räknade då ut att skillnaden på 30% motsvarar va 3 gram sackaros per liter öl. Jag vägde upp lite sackaros noggrant och tillsatte till ölen.

Och jodå, minsann det känns klart och tydligt. Nu smakar den inte lite torrt, utan har en lite sötma som ökar fylligheten lite.

Så det är ingen tvekan om att skillnaden i dessa små sötmanivåer är märkbar!

Ni som är nyfikna, köp en falcone weiss, och en falcone ale och jämför!!!

- falcon weiss är alltså mycket torr(osöt) med beräknad sötma på endast 15%, dvs under tröskelvärdet.

- falcon ale är ordentligt söt, med beräknad sötma på hela 83% - inte konstigt att den smakar sötsliskigt.

Det fantastiska är nu att man faktistk kan MÄTA sötman, inte bara med munne, utan medelst denna blodsockermätare

/Fredrik

Kanske är det ingen slump att tillverkarna gör så med svagare öl för att få upp fylligheten och sötman i smaken.

/Fredrik

/Fredrik