Min praktiska erfarenhet är dock begränsad, men det är i alla fall lite bättre nu jämfört med i morse Detta då 2:a brygden på 20 år är sedan ett par timmar nu är i jäshinken!

Som tidigare nämt har jag förstärkt lite på effektsidan, och med min nya 2000 watts doppvärmare fick jag ett mycket bättre och rullande kok Funkande perfekt faktiskt, kokplattan var av nästan hela koktiden, rullade på pricis lagom (tyckte jag) med bara doppvärmaren.

När jag sedan kylde vörten kunde jag kostatera att den var klarare än förra gången. Hur mycket är naturlitvis svårt att veta exakt (och ännu svårare att beskriva) Men den var synligt klarare. Var dock lite för snabb på att tappa över med hävert till jäshinken, så mer än öskvärt följde med över, men det räknar jag med lätt kommer lägga sig på botten.

Skall bli spännade och se om en vecka eller så hur det ser ut då, men baserat på det jag noterat hitintills så påstår jag att det finns en ganska stark koppling mellan mängden varmdruv och vörtens klarhet.

Nej, vår vört brukar inte vara särskilt grumlig. Och vi brukar få till bra kok. Jag vågar inte sätta de båda sakerna i samband, dock. Och huruvida brist på varmdruv skulle ge grumligare vört eller ej vet jag inte. (Ja, brist på, om jag tänker rätt. Får man varmdruv har ju proteinerna fällts ut och kan sjunka till botten.)

Men (ursäkta tjatet) hur grumig är er vört när ni tappar över den till jäshinken? min var grumligare än jag mindes att den borde vara (men, återigen, det var 20 år sedan, så även minnet är grumligt) därav mina tankar på för dåligt kok -> lite varmdruv -> dålig klaring

Eller är varmdrum något som inte är med i kalkylen s.a.s. längre? d.v.s. inget man behöver ta hänsyn till? (enligt er uppfattning) När jag bryggde senaste, innan Internet kom igång ordentligt var Svantes bok min bibel, antar att det är därför jag har så svårt att släppa det där med varmdruv

EDIT: jo, jag vet att han inte var ensam författare, Håkan Lundgren och Svante Ekelin skrev boken (som jag för övrigt gärna ser i nytryck)

Det kan förstås bero på andra saker, men det vore ju skönt att utesluta det allra enklaste först.

Vi har aldrig kallkraschat hittills, men jag vågar sticka ut hakan och säga att jag tror det har mycket liten inverkan på hur klart ölet blir, bara man låter det stå kallt länge nog innan servering. (Det är ju i princip samma sak.) Dock borde det kunna göra stor skillnad vad gäller bottensats. Men här sitter jag och gissar som vanligt, och fel har jag förstås ofta.

/kalle.

Vad menar du med svagt kok förresten? Bubblade det?

Det kokade, men det "bubblade" inte som lava i en aktiv vulkan om jag säger så
Det var inget kraftigt kok, lite svårt att beskriva i ord (det blir så subjektivt)

Det var långt ifrån det kok som är i detta klipp; http://www.youtube.com/watch?v=BeWqx2jHadk

La upp en bild på det tidigare i tråden;

Men det är svårt att se/visa på bild, oavsett så kommer det ju koka kraftigare nästa gång

Prova att krascha en av flaskorna. Jag tror inte det beror på dåligt kok.

Åh fan, kan man göra så också? För mig är/har kallkrasch varit något man gör förekolsyrejäsningen, men det är klart, så länge jag håller mig runt 0 grader (ej under -3 om jag kom ihåg rätt, men det var 20 år sedan så även minnet kan ha blivit lite grumligt på denna punkt ) så klarar kolsyran sig. Kylde till den tempen förr när jag tappade kolsyrad öl från fat till flaska, dock så tappade jag oftast direkt på flaska/partyfat så det var inte därför det var klarare för 20 år sedan.

Kan ju testa, men det är lite bökigt med nuvarande utrusting att hålla 0 grader så länge.

Jag vidhåller dock med en dåres envishet att det inte skall/behöver vara såhär grumligt även utan krasch etc. anledingen att jag tror att det svaga koket är en del av boven är att jag läst det i "Ölbryggning - en handbok för hembryggare"

Så, vad är era erfarenheter med koket? Hur klart får ni det typiskt efter koket och kylning till jästemp? (ej krasch)
Är det som ljus sirap eller ärtsoppa

Grumlighet undviks enklast med kallkrasch. Rejält kallt, precis under nollan är perfekt och gärna över minst två dygn. Om man inte har möjlighet att kallkrascha så funkar det att låta ölet stå lite längre innan man tappar om det - jästen lägger sig till slut. Men då snackar vi flera veckor för vissa jäststammar.

Tack för svar

Förstår att en kallkrasch säkert skulle göra underverk i nästa bryggd, men för egen del ser jag inte att jag (än) har möjligheten att genomföra en sån annat än på vintern.

Jag är också OK med att det är "lite grumligt" men denna IPA är VÄLDIGT grumlig, mer än normalt för eget öl. Nu var det visserligen 20 år sen sist, men jag kan ta gift på att de brygder jag gjorde då (de flesta utan kallkrasch, eller tillsätting av gelatin etc.) inte var såhär grumliga, så jag undrar vad som kan gått lite snett i denna. Svagt kok? mer?

Gällande kolsyran så hade viss kolsyra bildats, det pyste lagom när kapsylen åkte av men mängden kolsyra som fanns i själva ölen var liten. Dubbelt så mycket kolsyra hade varit perfekt, så jag hoppas det bildas lite mer och att den löser sig i ölen bättre efter en dryg vecka till och lagring.

Skumet var vitt men nästan obefintligt, men jag antar att mängden skum är starkt kopplat till att jag tappade upp den så försiktigt i glaset. För att göra ett mer rättvisade test tänkte jag nästa gång (om en vecka eller så) först dekandera ölen till en tillbringare för att sedan hälla upp i glaset.

Rent visuellt var/är det stora problemet ölets grumlighet (som jag nämnt tidigare också) det är MYCKET grumligt, man ser i princip inte igenom glaset (visst, beslyser jag det så ser jag ljuset genom glaset, jag kan då även uttyda former på saker)

Till nästa gång tänker jag korrigera en del saker som jag tror kan minska grumligheten, främst att få ett kraftfullare kok, en 2000W doppvärmare är införskaffad och kommer ersätta min lilla grilltändare på 500watt. Detta för att säkerställa att de stora proteinmolekylerna kolliderar/klumpar ihop sig och ger mer varmdruv (som sedan kan avskiljas innan jag tappar över till jäshinken)

Ser ni någon annan anledning varför ölet är så grumligt? Jag tror inte det var jäsningen (möjligen kan det påverkat lite, men inte alls för att ensam ge detta resultat) då jag är rätt säker på att det fick jäsa ur ordentligt.

Själva smaken på ölen (som såklart är det viktigaste) var dock ganska bra/typisk för denna typ av öl. Jag hoppas den dock blir något sötare när kolsyrejäsningen är klart. Vilket jag antar den borde bli om det jäser mer kolsyra, då mer alkohol bildas då också. Tror också den kommer må bra av att lagras minst två veckor efter avslutad kolsyrejäsnnig.

Fina!
Mitt hetaste tips är att glömma flaskorna en månad innan du provar... Finns annars risk att du dricker upp allt innan det blivit riktigt bra.

Tack. Att glömma flaskorna en månad blir dock svårt (men jag fattar vad du menar)

Förstår också att de kommer bli bättre av att lagras en stund, och det hade jag tänkt göra med de flesta. Dock så tänkte jag lagra dom svalt och mörkt. Men då kolsyrejäsningen kommer avstanna helt (i princip) under lagringen så funderar jag på om dryga två veckor räcker/är lagom för att kolsyrejäsningen skall "bli klar". Jag primade med 5 gram socker per liter, och kolsyrejäsngen sker i ca. 22-23 grader.

//Ceder