Jag skulle absolut inte använda sulfat i en tjeckisk eller bayersk pilsner, möjligen en nordtysk pilsner.
mjuka mörka lageröl mår också bättre av klorid än sulfat.

sulfat i brittiska och amerikanska pale ales (från den svagaste bitter till den tuffaste IPA)
medans brown ales och skotska ales mår bättre av fyllig maltighet och låg beska.

Kan bli en hel artikel så i korthet är det nog bättre att säga:
Rätt salt till rätt öltyp.

Om du tror att kalciumbristen är ett problem så ska du tänka på att ta "rätt" kalciumsalt till "rätt" öltyp.
För ales så brukar man ta kalciumsulfat,
för lageröl så brukar man snarare använda kalciumklorid
och för stout o porter kalciumkarbonat.

Det här studsade jag till på, Kenneth. I min värld framhäver kalciumsulfat beska och torrhet, vilket innebär att det generellt passar bättre i krispiga öl som pilsner eller ipa. Kalciumklorid framhäver (enligt vad jag lärt mig) maltighet och fyllighet, alltså passar det bäst för öl som skotska ales, engelsk brown ale, fylliga mjuka lageröl som majbock och liknande. Men din generalisering tycker jag pekar åt andra hållet. Är jag helt ute och cyklar eller har du skrivit/tänkt fel?

förresten, humlegårdens ph5.2 stabilizer, tolkar jag det rätt när jag antar det är är mix av mineralsalterna som du nämner, Kenneth? Dvs. skulle jag kunna köra på den och uppnå ungefär samma effekt som den kalciumblandning som Weinkeller föreslår? Förstår att det är svårt att svara på kanske men är det detta som tillverkaren har för avsikt att åstadkomma?

Ph5.2 Stabilizer är en fosfatbuffert som "låser" mäsken vid 5.2. Dock ger den inte jästen den näring den behöver eller ger möjlighet att påverka smaken (tex. framhäva bitterhet/krispighet eller "maltighet") som en riktig vattenbehandling ger. Jag råder dig att undvika PH Stabilizer.

Kemisk analfabet som jag är så för jag läsa och lita på experterna.
Graham Wheeler har skrivit bryggböcker och konstruerat en webb-baserad vattenaklkylator.
http://www.jimsbeerkit.co.uk/water/water.html

Manualen till denna kalkylator är ganska omfattande och innhållsrik.
Har tagit mig friheten att klippa ut en del tänkvärda godbitar som kanske kan leda både till klarhet och eftertanke.
Mvh Raasken

Graham Wheeler: water från jims beerkit

If you are producing a target water from scratch. The most important ingredient is calcium.
None of the important brewing reactions from the mash through to fining (klarning)
can function properly without enough calcium.
The minimum calcium level is deemed to be 50mg/l for the mash reactions to behave properly,
but at this level another 50mg/l should be added to the wort boil
because a certain amount of calcium gets mopped (absorberat) up in the mash
and insufficient level can remain for the subsequent processes.
I would suggest 100mg/l of calcium as being adequate for all beers,
but the actual amount of calcium required will be dictated by mash pH
- increasing the calcium if the pH is too high and decreasing it if it is too low,
but never below 50mg/l and something like 200mg/l should be regarded as top the limit.
The main point of water treatment is to achieve an appropriate mash pH and that should take priority over everything else.
There is usually little benefit to be gained from calcium levels much above 100mg/l,
but circumstances can dictate higher levels.
It does no harm to add 50mg/l calcium to the wort boil as insurance for the post-mash processes
when lowish calcium levels are employed in the mash.
Remember that alkalinity and hardness are not the same,
even though they may be expressed in the same units.
In any case, proper water treatment really entails reducing the carbonate to minimal levels
and then ensuring sufficient calcium for proper mash pH,
rather than attempting to match any particular water composition.
This is contrary to much of the perceived wisdom in home-brewing circles,
but it is a fact nevertheless.

Ja, vattenprofilen verkar vara väldigt lik Pilsen vilket jag aldrig bryggt då jag främst gillar ale. Men med tanke på förutsättningarna så känns det ju frestande bara jag lyckas få den tillräckligt klar och få bort det disiga

förresten, humlegårdens ph5.2 stabilizer, tolkar jag det rätt när jag antar det är är mix av mineralsalterna som du nämner, Kenneth? Dvs. skulle jag kunna köra på den och uppnå ungefär samma effekt som den kalciumblandning som Weinkeller föreslår? Förstår att det är svårt att svara på kanske men är det detta som tillverkaren har för avsikt att åstadkomma?

Jag har inte en aning vad som ingår i pH 5.2 stabilisatorn

För övrigt så har du extremt lite salter i ditt vatten så att det behövs lite vattenbehandling för att få ordning på dina problem.

Å andra sidan skulle du kunna göra riktigt bra tjecko-pilsner med så mjukt vatten.
Bara du ser till att få ett bra pH i mäsken, traditionellt körde man med långa syraraster i Tjeckien.
Numer har man säkerligen optimerat processen.

http://www.youtube.com/watch?v=zJj__jEkFUE

Om jag ska brygga en ljus öl (drygt 30 liter vatten totalt) och tar hänsyn till ovan och justerar med 3 gr. kalciumsulfat och 3 gr kalciumklorid (som Weinkeller skrev) samt 2 gr magnesiumsulfat så ger Beersmith mig följande värden:
Ca 84.8
Mg 11.8
Na 2.2
SO4 136.1
Cl 78.6
HCO3 16

När jag läser "How to brew" så verkar det som att jag är i rätt härad och jag förstår att man kan justera ytterligare beroende på vad man vill åstadkomma. Verkar detta rimligt eller är det något jag bör justera ytterligare?

VATTEN
En större studie av mineralsalters ( kalciumklorid, kalciumsulfat, kalciumnitrat, magnesiumklorid, magnesiumsulfat, natriumklorid, natriumsulfat, natriumnitrat ) effekt på stabiliteten visade att, förutom kalciumklorid och kalciumsulfat, är tendensen att den kolloida stabiliteten minskar med ökande saltkoncentration. Mineralsalterna påverkar maltets fosfater. Fosfaterna i malt gör att pH värdet  för mäsken håller ett visst värde, så kallad buffring. Salterna kan påverka kapaciteten på buffringen så att pH värdet ändras.
En studie har visat följande samband:
(I) Brygder med få mineralsalter (ingen hårdhet, inte basiskt) gav öl med sämst kolloid stabilitet
(II) Syrliga salter (CaCl2; CaSO4; MgCl2; MgSO4) har en positiv effekt på den kolloida stabiliteten
(III) Kolloid stabilitet ökar med ökande hårdhet på vattnet som korrigerats med kalciumklorid ( CaCl2) .
(IV) Man ska inte brygga med avmineraliserat vatten, och inte ha i stora mängder mineralsalter.

Kalciumklorid och kalciumsulfat minskar mäskens pH. Kalcium påverkar oxalat och proteiner som orsakar disighet. Kalciumklorid eller sulfat i lakvattnet sänker pH värdet. Utvinningen av ämnen som orsakar ölgrumling minskar med ett lågt pH värde.

Nivåer av järn större än 1 mg/l ( 1 ppm ) ger irreversibel grumlighet. Men större delen av järnhalten försvinner i mäskning och kokning av vörten. Samma sak gäller för kopparjoner.