Och det handlar inte om att "bevisa" att jag kan göra god öl för andra, utan helt enkelt så handlar det om att jag vet att de allra flesta, inklusive jag själv, till stor del dricker även med ögat. Precis som mat gärna ska se god ut ska väl öl det.

Jag klarnar med gelatin för att ölen blir snabbt klara när jag gör det, även torrhumlade öl. Jag har oftast inte problem med köldgrumling. Vad det beror på låter jag vara osagt. Med klara menar jag att jag kan se att läsa genom glaset. Håller man upp en filtrerad kommersiell öl mot ljuset sida vid sida med min så är min disigare, men de är klara nog att storstarkdrickarna ska tycka att ölen ska se god ut.

Med det sagt så drack jag en "nebuchednazzar" igår. Den och många andra utmärkta iipa/dipa som jag druckit har varit grumliga som en hefeweizen. (och lite grönaktigt skum, då vet man att det är rejält humlat...). För min egen del tycker jag att det går utmärkt, men jag vill gärna bjuda mina ickebryggande och icke-ölnördiga vänner utan att det tar stopp vid ölets utseende.

Ska man bjuda okunniga lagerdrickare på sina hembygder, se till att brygga ett öl som du vet att de gillar. Sen kan man bjuda på andra öltyper de inte känner till, berätta gärna lite info om öltypen samtidigt som ni dricker. Gör man så spelar ett disigt öl inte någon roll om defenitionen av det tillåter disighet och du även delger den infon. Kastar man bara fram en random hembryggd kanske en humle eller fenolbomb så kommer den som blir bjuden genast att förknippa dessa smaker med bismaker som blir när man brygger själv. Brygg en jäkligt schysst kristallklar lager utan DMS eller en relativt neutral Ale, kanske en lite mer kolsyrad bitter som håller svensk starkölstyrka och ej disig såklart. Det är bra inkörningsbrygder för de okunniga. Efter det kan man ta fram IPA, Imperial Stout, saison mf. Då har du först visat att du kan brygga bra öl för dem, men sen också öppnat dörren till öluniversum.

Jag klarnar med gelatin för att ölen blir snabbt klara när jag gör det, även torrhumlade öl. Jag har oftast inte problem med köldgrumling. Vad det beror på låter jag vara osagt. Med klara menar jag att jag kan se att läsa genom glaset. Håller man upp en filtrerad kommersiell öl mot ljuset sida vid sida med min så är min disigare, men de är klara nog att storstarkdrickarna ska tycka att ölen ska se god ut.

Med det sagt så drack jag en "nebuchednazzar" igår. Den och många andra utmärkta iipa/dipa som jag druckit har varit grumliga som en hefeweizen. (och lite grönaktigt skum, då vet man att det är rejält humlat...). För min egen del tycker jag att det går utmärkt, men jag vill gärna bjuda mina ickebryggande och icke-ölnördiga vänner utan att det tar stopp vid ölets utseende.

Håller helt och hållet med bra förklarat

Med det sagt så drack jag en "nebuchednazzar" igår. Den och många andra utmärkta iipa/dipa som jag druckit har varit grumliga som en hefeweizen. (och lite grönaktigt skum, då vet man att det är rejält humlat...). För min egen del tycker jag att det går utmärkt, men jag vill gärna bjuda mina ickebryggande och icke-ölnördiga vänner utan att det tar stopp vid ölets utseende.

Knycker topick lite /bara lite)

Det pratas gelatin och kisel sol samt alla andra klarningsmedel. Varför används bla., gelatin för? Att få ett öl att bli klart? Ja det tror jag, blir det ölet blankt i ett kylskåp? Oftast inte

Varför är det så intressant att få ett öl blankt i rumstemp om samma öl köldgrumlar när det ställs in i kylskåp?

Björn P skrev ett, tycker jag, mycket intressant inlägg/svar om positivt/negativa laddningar

Är ölen som bryggs så väldigt disiga/grumliga så att gelatin m.m måste tillsättas? Om gelatin m.m gör att köldgrumlingen släpper, så vore ju allt bara bra.

Vad är vitsen med att ha ett öl som är superblankt i rumstemp men köldgrumlar efter några timmar i ett kylskåp?

Jag dricker ju väldigt sällan öl i rumstemp.

Mina öl blir i 9 fall av 10 kristallklara i rumstemp efter ca 14 dagar på flaska. Däremot så blir ca 4 av dom ölen blanka i kylskåp, resten köldgrumlas, vad är då vitsen att ha superblanka öl i rumstemp?

Dom ölen som inte blir blanka i rumstemp är oftast dom som torrhumlas mycket kraftigt.

Om man inte vill filtera ölen så är det bara kallagring i ca -2-3 C som gäller, det kan även då ta lång tid att få blanka öl.

Min senaste extrahumlade APA, vägrade att klarna i rumstemp, men efter ca 4 veckor i - 3 c så släppte köldgrumlingen, ölet blev nästan som filtrerat.

Bo

Björn, jag tillsätter kiselsyrasol vid koket. Skulle det hjälpa att tillsätta extra i kiselsol i sekundärjäsningen?

Faktum är att jag har försökt att få bort "dis" som sannolikt orsakats av torrhumling med kiselsol i kombination med gelatin eller chitosan (framställt av skalen från kräftdjur). Vanligtvis har gelatinet/chitosanet tillsatts c:a ett dygn efter kiseln. Men det har inte fungerat så bra. Med tiden har det klarnat men då smakar det mindre humle också.   Så humlediset får man nog dras med.

Jag brukar brukar klarna med gelatin, även torrhumlade öl. Jag får öl som är klara och fina. Jag beskriver mitt förfarande så kan vi jämföra och se om det skiljer sig.

Torrhumling x dagar i rumstemp. Därefter kallkrasch, gärna någon minusgrad om jag kan. När ölen håller den tempen tillsätter jag två geltainblad till 25 liter. De har först dragit i kallvatten från kranen och sedan för jag över de nu mjuka bladen till vatten som jag precis tagit av plattan. När bladen lösts upp tillsätter jag dom till ölen, som sedan får stå ett par dagar så nära nollan jag kan.

Även extremt torrhumlade öl har blivit klara så. Men det är klart (no pun intended), vi kanske har olika uppfattningar om vad som är klart? Jämför jag med en tysk pilsner är min dubbelipa disig, men inte grumlig.

Oj. Det var första gången jag använde gelatinblad nu, men jag tog ett halvt till 23 liter (enligt någon dosering jag hittade, oklart vart). Sedan hade jag det i rumstemperatur även efter att jag tillsatt gelatinet! Känns som att framför allt temperaturen är en bov i dramat...!

Jag har alltid kört helt utan kallkrasch. Mest på grund av att det är praktiskt ganska svårt för mig att
få till på ett kontrollerat sätt. Jag bor med min flickvän i en tvåa, och ett extra kylskåp hade inte tagits
emot med något rungande "Ja!" misstänker jag Vad jag har märkt tycker jag att efter några dagar i
kylskåper så har disigheten faktiskt minskat... Så ja, det är säkert det som fattas

Björn, jag tillsätter kiselsyrasol vid koket. Skulle det hjälpa att tillsätta extra i kiselsol i sekundärjäsningen?

Tack för svar!

Gelatinet tar nog bara bort proteingrumling.

Enligt gällande kemiska principer ska  inte gelatin eller isingglass hjälpa mot köldgrumling då de har har positiv laddning vilket också proteinerna har. Men köldgrumlingen beror väl på att proteinerna bildar komplex med tanniner varför man vill ha bort en del av proteinerna från början. Jästen är negativt laddad.

Medel som har rätt elektrisk laddning - negativ - och ska hjälpa mot köldgrumlande proteiner (med positiv laddning) är kieselsol (kiseldioxid i kolloid flytande form) och irish moss/protafloc. Tillsätts ju redan vid koket men kisel kan användas även i det färdiga ölet och då ofta i kombination med gelatin eller annat positivt laddat medel.  Idén är alltså att positiva och negativa dras till varandra och klumpar ihop sig (jfr magnet)

Står dina öl emot köldgrumling?alltså ökar disigheten vid kylning

Bo

Torrhumling x dagar i rumstemp. Därefter kallkrasch, gärna någon minusgrad om jag kan. När ölen håller den tempen tillsätter jag två geltainblad till 25 liter. De har först dragit i kallvatten från kranen och sedan för jag över de nu mjuka bladen till vatten som jag precis tagit av plattan. När bladen lösts upp tillsätter jag dom till ölen, som sedan får stå ett par dagar så nära nollan jag kan.

Även extremt torrhumlade öl har blivit klara så. Men det är klart (no pun intended), vi kanske har olika uppfattningar om vad som är klart? Jämför jag med en tysk pilsner är min dubbelipa disig, men inte grumlig.