Humlebladet — Jäst med hög utjäsningsgrad

Sv: Jäst med hög utjäsningsgrad

null@example.com (fresta) — Thu, 09 Feb 2012 21:24:29 +0000

Jo, men eftersom man fyller på med vatten till den ursprungliga volymen så gör det inget om även vatten kokat bort. Kokmetoden är säkert mer tillförlitlig än formlerna. De bygger ju på en massa uppskattningar och generaliseringar.

Sv: Jäst med hög utjäsningsgrad

null@example.com (olefattguy) — Tue, 07 Feb 2012 15:26:04 +0000

Björn Petersson skrev:

... koka det så att en hel del kokar bort (alkoholen). Fyll på på med vatten till den ursprungliga volymen. Mät nu tätheten (FG) - nu är alkoholen borta i princip och ersatt med vatten. Med den här mätningen så kan du i princip få fram den verkliga förjäsningsgraden.

Hmm. Det låter lite godtyckligt. Även vattnet i vörten kokar ju bort (så småningom)? Har kokat torrt i mina kastruller när jag glömt av tevatten...

Sv: Jäst med hög utjäsningsgrad

null@example.com (Björn Petersson) — Tue, 07 Feb 2012 03:16:28 +0000

Om man vill undvika komplicerad maltematik så kan man göra så här:

Notera den exakta volymen på provet med färdigt öl som du ska mäta. Häll provet i en kastrull och koka det så att en hel del kokar bort (alkoholen). Fyll på på med vatten till den ursprungliga volymen. Mät nu tätheten (FG) - nu är alkoholen borta i princip och ersatt med vatten. Med den här mätningen så kan du i princip få fram den verkliga förjäsningsgraden.

Sv: Jäst med hög utjäsningsgrad

null@example.com (fresta) — Mon, 06 Feb 2012 19:56:56 +0000

ballista skrev:

Kan det inte vara så att jag får en högre utjäsning pga sockret. Säg att jag ska jäsa port 45 pinnar fron 1,055 till 1,010. Använder jag 10% socker så jäser ju det ut helt, altså 4 pinnar extra vilket skulle resultera i fg 1,006.
Har jag tänkt galet.
Martin

Du har inte tänkt helt galet, sockret ger förstås högre utjäsningsgrad. Men egentligen bör man nog utgå från den verkliga utjäsningsgraden istället för den skenbara, eftersom alkoholens lägre densitet påverkar värdena. Läs mer om förjäsningsgrad på SHBF:s wiki.

Här följer ett räkneexempel (känsliga läsare varnas för det starka formelinnehållet):

skenbar förjäsningsgrad = 1 - 10/55 = 82%
OE = 260 - 260/1,055 = 13,55 Plato
AE = 260 - 260/1,010 = 2,57 Plato
RE = 0,8192 AE + 0,1808 OE = 4,56 Plato
verklig förjäsningsgrad = 1 - 4,56/13,55 = 66%

Så i själva verket har ölet kvar 34% av det ursprungliga extraktinnehållet som restextrakt. Om man byter ut 10% av malten mot socker vilket jäser ut till 100%, så kan man räkna med:

verklig utjäsningsgrad = 0,9*66% + 0,1*100% = 69%
RE = 0,69 OE = 4,20 Plato
AE = (RE - 0,1808 OE) / 0,8192 = 2,14 Plato
FG = 260/(260 - 2,14) = 1,008

Dvs. inte riktigt lika lågt som 1,006.

/Maltematikern

Sv: Jäst med hög utjäsningsgrad

null@example.com (scaryeyes) — Mon, 06 Feb 2012 19:15:39 +0000

En ide skulle kunna vara att ta 3.3kg pilsnermalt och 1.5kg rismjöl som du kokar. Men bör nog ha en del kara malt om du ska mäska i 64 grader som nog är optimalt. Tror inte man ska gå lägre med risk för sämre utjäsning. Och sen köra på 3 paket 34/70 torrjäst.

Sv: Jäst med hög utjäsningsgrad

null@example.com (ballista) — Mon, 06 Feb 2012 18:11:17 +0000

Kan det inte vara så att jag får en högre utjäsning pga sockret. Säg att jag ska jäsa port 45 pinnar fron 1,055 till 1,010. Använder jag 10% socker så jäser ju det ut helt, altså 4 pinnar extra vilket skulle resultera i fg 1,006.

Har jag tänkt galet.

Martin

Sv: Jäst med hög utjäsningsgrad

null@example.com (megen) — Mon, 06 Feb 2012 15:53:49 +0000

ballista skrev:

Chubb skrev:
Saisonjäst har ju galet hög utjäsningsgrad men antar att det inte riktigt är vad du är ute efter French Saison är min favoritjäst!
njea,.. inte i en lager va

Scary:
Jag vill se om jag kan göra en öl likande en svensk industrilager man kan nog kalla det ett test. På sistone har jag gjort en massa lager och det är nog bara de sista som har blivit som jag vill ha dom. Därför vore det kul att analysera genom att göra en standardlager.
Martin

Det låter annars som ett kul experiment att avsluta en lagerjäsning med valfri/ Sassion eller BDG-jäst ju högre utjäsningsgrad dessto bättre.

Sv: Jäst med hög utjäsningsgrad

null@example.com (ballista) — Mon, 06 Feb 2012 15:27:44 +0000

Chubb skrev:

Saisonjäst har ju galet hög utjäsningsgrad men antar att det inte riktigt är vad du är ute efter French Saison är min favoritjäst!

njea,.. inte i en lager va

Scary:

Jag vill se om jag kan göra en öl likande en svensk industrilager man kan nog kalla det ett test. På sistone har jag gjort en massa lager och det är nog bara de sista som har blivit som jag vill ha dom. Därför vore det kul att analysera genom att göra en standardlager.

Martin

Sv: Jäst med hög utjäsningsgrad

null@example.com (Chubb) — Mon, 06 Feb 2012 11:12:36 +0000

Saisonjäst har ju galet hög utjäsningsgrad men antar att det inte riktigt är vad du är ute efter French Saison är min favoritjäst!

Sv: Jäst med hög utjäsningsgrad

null@example.com (scaryeyes) — Sun, 05 Feb 2012 23:43:01 +0000

MEGEN!
Tror dina icke vetenskapliga belägg i denna frågan stämmer bättre än mina hörsägner.
Då jag själlv aldrig har kunnat forska i bryggder alls, pga jag har alltid byggt om och ändra bryggverk och metod för varje bryggning. Har aldrig varit nöjd med resultat av tempkontroll, så det har resulterat i att jag har plagierat en braumeister. Eller ja, principen med att köra vörten underifrån i alla fall. Men det är i alla fall temperaturen som fått mej till det. Så nu kan jag hålla den temp jag vill och även laka ur vörten som jag inte alltid heller kunnat. Men det tar ju minste ett par år innan man kommit så långt att det finns mönster för vilken temp som gör vilken nytta. Man måste ju brygga samma öl mer än en gång. Och man måste då brygga mer än en sorts öl och växla lite... Massa öl blir det.......

....å full blir mange......

Sv: Jäst med hög utjäsningsgrad

null@example.com (megen) — Sun, 05 Feb 2012 22:44:27 +0000

Jag har inte några vetenskapliga belägg för det jag säger. Testade en gång bara och upplevde en bättre utjäsning. om jag kommer ihåg rätt så låg jag närmre 63 än 62.

Sv: Jäst med hög utjäsningsgrad

null@example.com (scaryeyes) — Sun, 05 Feb 2012 22:07:40 +0000

Men bör man inte vara lite försiktig när man kommer ner och nosar på 62 grader? Kan inte betaamylaset få lite problem med vissa långa stärkelsekedjor? Eller hur det nu funkar? Fast så klart arbetar alfa även vid den tempen. Skulle nog föreslå en lång mäsk i så fall.
Jag kan va ute å cykla här, så rätta mej om jag har fel.

Ballista, varför? Är det ett test eller? Jag har ett test i handen här som är tvärt om. 100% pilsnermalt och 69° mäsk. Og 1.052 FG 1.013. Med lite lägre mäsktemp så hade den blivit torr och tunn. Jag hade inte behövt komma lägre än 1.008 med denna. Då skulle varit så tunn och torr så den inte platsade i industrilagerfacket heller, utan bara i manges misslyckade facket.

Sv: Jäst med hög utjäsningsgrad

null@example.com (megen) — Sun, 05 Feb 2012 20:39:57 +0000

Ska man jäsa sig en hederlig ljus lager så kan jag starkt rekomendera WLP830 German Lager. Mycket ren och den framhäver maltigheten tydligt men mjukt. Jag har faktiskt lite planer på att att använda den jästen igen snart. Den har även en förjäsbarhet upp mot 79% vilket är rätt högt för en lagerjäst. Vill du ha den väldigt utjäst så upplever jag att man kan gå ner ytterligare nån grad i mäskningen 62-63 grader trycker ner utjäsningen nån pinne till tycker jag.

Jäst med hög utjäsningsgrad

null@example.com (ballista) — Sun, 05 Feb 2012 17:35:19 +0000

Hej

Ska brygga en riktig svensk industrilager med råfrukt(socker) och allt.

Jag är dock osäker på jästen eftersom jag aldrig kommit under 1,009 när jag jäst lager tidigare, trots mäskltemp nedåt 65 grader. Jag vill ner till 1,005-1,006. Jag har förvisso inte mätt fg efter lagring, jag vet inte hur mycket det kan göra.

Humlen blir magnum vid 90 min, ca 30ibu

Några tips på detta?

Martin