<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom">
	<channel>
		<title><![CDATA[Humlebladet — rengöring]]></title>
		<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?id=4640</link>
		<atom:link href="https://humle.se/punbb/extern.php?action=feed&amp;tid=4640&amp;type=rss" rel="self" type="application/rss+xml" />
		<description><![CDATA[De senaste inläggen i rengöring.]]></description>
		<lastBuildDate>Fri, 14 Oct 2011 07:08:57 +0000</lastBuildDate>
		<generator>PunBB</generator>
		<item>
			<title><![CDATA[Sv: rengöring]]></title>
			<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=37461#p37461</link>
			<description><![CDATA[<p>Testa med kautiksoda du. Kaustiksoda reagerar med organiskt material(se vad som sker i kontakt med hud). Dessutom flockar kausiksoda andra partiklar. Jag skulle använda 25-50g/liter i 50 gradigt vatten och pumpa igenom värmeväxlaren. Kaustiksoda angriper inte rostfritt eller koppar. Aluminium därimot bryts ner kraftigt av kaustiksoda.</p><p>Med detta sagt så har jag inte testat detta i ölbryggningssammanhang utan på helt andra saker, men principen bör vara den samma.</p><p>Martin</p>]]></description>
			<author><![CDATA[null@example.com (ballista)]]></author>
			<pubDate>Fri, 14 Oct 2011 07:08:57 +0000</pubDate>
			<guid>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=37461#p37461</guid>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Sv: rengöring]]></title>
			<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=37460#p37460</link>
			<description><![CDATA[<p>Grejjen var den att jag har använt den många ggr och alltid sköljer ur och kokar den etc sen kör igenom starsan innan användning. Men sist hade jag rätt mycket gammalt bös som jag inte fått ut gången innan. Troligen humlerester och proteiner. Inte så kul att tippa det i en ny fräch vört. Men jag körde ättikssyra. Allttså 12 procentig. Mycket riktigt så fälldes kopparförening ut. Men. Hur mycket organiskt skit tar det med sig tro? Ska köra ett par varv med pbw innan nästa gång. Nu tänker jag inte hålla på med ättikan utan detta var en engångs grej.&nbsp; Men hur är det med kaustiksoda om man misstänker humlerester i växlaren? Vilken koncentration vågar man då ha? Menar att humlerester är ju inte lätt att undvika trots humlepåsar och även proteiner så klart</p>]]></description>
			<author><![CDATA[null@example.com (scaryeyes)]]></author>
			<pubDate>Fri, 14 Oct 2011 00:43:28 +0000</pubDate>
			<guid>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=37460#p37460</guid>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Sv: rengöring]]></title>
			<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=37143#p37143</link>
			<description><![CDATA[<p>Hej!</p><p>Har fått en del hjälp vad gäller fatutrustning tidigare så nu tänkte jag dra mitt strå till stacken.</p><p>Jag jobbar specifikt med rengöringkemikalier (CIP) och korrosion på ett stort internationellt svenskt företag som jobbar med just pvv. <br />Vi har egna rengöringskemikalier som jag även använder hemma med mycket god effekt.</p><p>Några kommentarer kring det ni skriver:</p><p>Bara för att en pvv är syrafast så innebär den inte att den klarar vilka temperaturer och koncentrationer som helst. </p><p>Ättiksprit är samma sak som ättiksyra, bara det att man oftast menar 12%ig ättiksyra när man säger ättiksprit.</p><p>För att rengöra använder du antingen lut/kaustik eller något som innehåller samma som PBW (någon form av natriumsilikat och natriumperkarbonat). Även utspädd väteperoxid kan användas (väteperoxid är vad som bildas när man löser natriumperkarbonat i vatten). Hade jag inte haft en egen blandning hemma så hade jag använt PBW. </p><p>För att desinficera så har man fyra olika alternativ. Syror, alkoholer, jod och väteperoxid i olika koncentrationer. Syror i form av Star san och Saniclean är väl i princip billigast och enklast om man inte kan få tag på väteperoxid i lite högre koncentrationer än 3%. Själv har jag väteperoxid i en sprayflaska, men star san är väl det jag hade använt annars.</p><p>Jag undviker ALLT som har klorjoner i sig pga att det innebär en ökad risk för korrosion. Klorjoner kan dessutom sitta kvar på din utrustning efter att du sköljt det och skapa punktkorrosion som är dåligt både för utrustning och kan skapa perfekta gömmor för ovälkomna mikroorganismer.<br />Ur miljösynpunkt så använder jag inte heller jod. Slutprodukten av jod och klor är just jod och klor, medan väteperoxid bildar vatten och syrgas (helt ok att ha i en bryggd...) och syror som star san är fosfor och vatten (också helt ok att ha i en bryggd).</p><p>Förövrigt vad gäller pvv så är det oftast kopparlödda pvv:n som man får tag på i bryggarbutiker. Väldigt viktigt att man behandlar dessa med någon form av mild syra (fosforsyra/star san med pH på ca 3) innan användning då tidigare användning (vvxling av vört) kan ha skapat kopperföreningar som är giftiga att få i sig. Dessa ska även sköljas med vatten innan, alternativt se till att pH-värdet på desinfektionen är högre än&nbsp; Se även till att vörten inte är för sur. Vin tex är inte att rekommendera med kopparlödda pvv:n då pH:t är för lågt och drar med sig kopparföreningar. Detta påstående är dock rätt generellt och har egentligen att göra med hur mycket syre som finns i vinet. Men klorider (specifikt ClO-föreningar) i detta fall ökar hursomhelst syrehalten och påskyndar korrosionen. <br />Det sista blev kanske lite väl vetenskapligt och oftast är man inte i någon farozon när det gäller vört.</p><p>Hursomhelst så vill jag avråda från användning av klorbaserad desinficering.</p><p>mvh<br />Jocke</p>]]></description>
			<author><![CDATA[null@example.com (joakgust)]]></author>
			<pubDate>Thu, 06 Oct 2011 06:47:00 +0000</pubDate>
			<guid>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=37143#p37143</guid>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Sv: rengöring]]></title>
			<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=37013#p37013</link>
			<description><![CDATA[<p>Hej </p><p>Hade vi inte en tråd om Klorin och vinäger för ett tag sedan?<br />Satt av en händelse i går kväll och roddade i min pärm med utskrifter av nyttiga artiklar.</p><p><a href="http://www.microchemlab.net/biodefense.htm">http://www.microchemlab.net/biodefense.htm</a><br /><a href="http://www.eurekalert.org/pub_releases/2006-02/asfm-vik021306.php">http://www.eurekalert.org/pub_releases/ … 021306.php</a><br /><a href="http://blackmold.awardspace.com/kill-remove-mold.html">http://blackmold.awardspace.com/kill-remove-mold.html</a></p><p>A convenient formula to produce a solution of acidified bleach is 1.0 cup (8.0 oz.) 240ml of concentrated bleach (approx. 5.25% NaOCl) <br />added to 1.0 gallon (128 oz. 3,9lit) of tap water,<br />and then add 1.0 cup =240ml of 5 % distilled white cooking vinegar.&nbsp; <br />Follow the warning directions on the bleach label.&nbsp; Do not add cleaning solutions containing ammonia to bleach.&nbsp; <br />After an exposure of 20.0 or 30.0 min, rinse the surfaces to remove the bleach. <br />Use acidified bleach within about 8.0 hrs, and then discard to a sanitary drain.<br />Acidified bleach at a pH value of about 6.5 or less (min 5.5) is a more potent antimicrobial <br />chemical than the same concentration of bleach at an alkaline pH value.</p><p>Billigare än så blir det inte , dessutom tar det död på Mjältbrands-sporer!<br />och&nbsp; i lägre koncentrationer så behövs ingen sköljning = no rinse<br />eller kör tvåstegaren... och skölj med den svagare efter den starka har verkat.</p><p>Mvh Raasken</p>]]></description>
			<author><![CDATA[null@example.com (Raasken)]]></author>
			<pubDate>Tue, 04 Oct 2011 06:59:52 +0000</pubDate>
			<guid>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=37013#p37013</guid>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Sv: rengöring]]></title>
			<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=37006#p37006</link>
			<description><![CDATA[<p>Skulle säga att kaustik/lut/PBW är att föredra när det gäller pvv, liten risk för ölsten mineraluppbyggnad etc i pvv. <br />Desinficera gör man enklast genom att cirkulera kokande vört genom den under sista stunden av koket.</p><p>Starsan funkar skitbra som surt.&nbsp; Dra i en skvätt i kaffebryggaren och den blir ren som en vissla, <br />dessutom slipper du ättikssmaken som måste sköljas bort med ett par rundor vatten.</p>]]></description>
			<author><![CDATA[null@example.com (Thomas Fransson)]]></author>
			<pubDate>Mon, 03 Oct 2011 22:03:17 +0000</pubDate>
			<guid>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=37006#p37006</guid>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Sv: rengöring]]></title>
			<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=36998#p36998</link>
			<description><![CDATA[<p>Ättikssprit och inte ättikssyra</p>]]></description>
			<author><![CDATA[null@example.com (scaryeyes)]]></author>
			<pubDate>Mon, 03 Oct 2011 20:59:43 +0000</pubDate>
			<guid>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=36998#p36998</guid>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[rengöring]]></title>
			<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=36997#p36997</link>
			<description><![CDATA[<p>Är detta rätt avdelning? <br />1engöring med vinäger. Typ i plattväxlare mm. Finns vissa, typ någon nära ett vattentorn, som förespråkar den vinäger man kan köpa i dom så kallade (modernt uttryck) nybyggare -affärer. (Brukar kallas nåt annat)<br /> Den. Vinägern har lite högre procent än den som säljs på tex ica. Hur är det med ättikssprit i jämförelse? Den håller 12 prcent mot den starka vinägern på, var det 6 procent?<br /> Hur som helst står den i en gryta full med ättikssyra nu och ska vänta över natten. Plattväxlaren är ju syrafast så den bör ju inte kunna ta skada</p>]]></description>
			<author><![CDATA[null@example.com (scaryeyes)]]></author>
			<pubDate>Mon, 03 Oct 2011 20:58:06 +0000</pubDate>
			<guid>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=36997#p36997</guid>
		</item>
	</channel>
</rss>
