<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom">
	<channel>
		<title><![CDATA[Humlebladet — Enkel Lakning vs kontinuerligt flöde]]></title>
		<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?id=4235</link>
		<atom:link href="https://humle.se/punbb/extern.php?action=feed&amp;tid=4235&amp;type=rss" rel="self" type="application/rss+xml" />
		<description><![CDATA[De senaste inläggen i Enkel Lakning vs kontinuerligt flöde.]]></description>
		<lastBuildDate>Wed, 25 May 2011 08:15:17 +0000</lastBuildDate>
		<generator>PunBB</generator>
		<item>
			<title><![CDATA[Sv: Enkel Lakning vs kontinuerligt flöde]]></title>
			<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=33302#p33302</link>
			<description><![CDATA[<p>Jag kör numera något lite mitt emellan. Jag lakar först ur tills att maltbädden precis tittar fram. Sedan fyller jag försiktigt på ca 2/3 av det tänkta lakvattnet och rör sedan om i den övre tredjedelen av maltbädden, och lakar sedan på igen. När maltbädden återigen syns så tar jag sista 1/3 av lakvattnet, rör om i övre delen av maltbädden, och lakar sedan ut allt.<br />Jag tycker mig märka att jag uppnår följande:<br />1) Får mindre taniner då pH förblir ganska stabilt. Framförallt för svaga öl.<br />2) Smidigt. Slipper stå och passa så där noga som vid kontinuerlig lakning.<br />3) Får ut klar vört i ganska hög takt. Kan laka ganska snabbt, och bara en första recirkulering krävs.<br />4) Riskerar ej att få oxideringar i maltbädden, då den inte &quot;luftas&quot;. Det finns ju vissa belägg för att sådan oxidering är negativt för långtidsstabilitet för öl som skall långlagras.</p><p>Effektiviteten är mycket lik kontinuerlig lakning för öl med OG1030-1060, så jag är mycket nöjd med detta förfarande. Tycker mig ha förstått att även andra på forumet kör liknande hybrid-process.</p><p>/Calle</p>]]></description>
			<author><![CDATA[null@example.com (CalleT)]]></author>
			<pubDate>Wed, 25 May 2011 08:15:17 +0000</pubDate>
			<guid>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=33302#p33302</guid>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Sv: Enkel Lakning vs kontinuerligt flöde]]></title>
			<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=33301#p33301</link>
			<description><![CDATA[<p>Jag har gått över till satslakning och är mycket nöjd, känns mycket mer naturligt än att manuellt försöka hålla ytan över maltbädden. Jag kör två satser och jag tycker jag har fått bättre utbyte (med min utrustning dvs)!</p>]]></description>
			<author><![CDATA[null@example.com (Chubb)]]></author>
			<pubDate>Wed, 25 May 2011 07:36:41 +0000</pubDate>
			<guid>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=33301#p33301</guid>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Sv: Enkel Lakning vs kontinuerligt flöde]]></title>
			<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=33295#p33295</link>
			<description><![CDATA[<p>Tack så mycket för en bra beskrivning! <img src="https://humle.se/punbb/img/smilies/smile.png" width="15" height="15" alt="smile" /><br />Har haft lite problem med vissa bryggder av tanninkaraktär vid flödeslakning, så skall nog börja köra satslakning och se om det blir lite skillnad.</p>]]></description>
			<author><![CDATA[null@example.com (pontonius)]]></author>
			<pubDate>Wed, 25 May 2011 05:15:29 +0000</pubDate>
			<guid>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=33295#p33295</guid>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Sv: Enkel Lakning vs kontinuerligt flöde]]></title>
			<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=33294#p33294</link>
			<description><![CDATA[<p>För mig har det här valet varit helt utrustningsstyrt. Satslakning ställer inte lika höga krav på hur bädden ser ut och hur flödet genom bädden går som i flödeslakning. Fördelen med flödeslakning som jag ser det är mycket bättre effektivitet (70 -&gt; 90% i mitt fall) men också större kontroll på kokvolymen samt möjlighet att göra större batcher. Fördelen med satslakning är enkelheten och att processen är mer okänslig.</p>]]></description>
			<author><![CDATA[null@example.com (svensson.lu)]]></author>
			<pubDate>Wed, 25 May 2011 04:59:38 +0000</pubDate>
			<guid>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=33294#p33294</guid>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Sv: Enkel Lakning vs kontinuerligt flöde]]></title>
			<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=33293#p33293</link>
			<description><![CDATA[<p>Den första metoden går under namnet flödeslakning, den andra metoden kallas satslakning. Har varit en del inlägg om saken på forumet den senaste veckan. Båda metoderna fungerar som du ju märkt bra, men varje metod har sina speciella styrkor. Här är ett försök att analysera dem längs en annan axel:</p><p><strong>Utbyte:</strong> Vid flödeslakning kan du sluta laka när du nått önskat utbyte. Vid satslakning styrs du av satsernas storlek. Kan kompenseras genom erfarenhet och satsernas storlek, men icke desto mindre. Generellt ger en noggrann flödeslakning bättre utbyte än satslakning.</p><p><strong>Tidseffektivitet:</strong> Vid flödeslakning är det viktigt att hålla ett jämnt och långsamt flöde, 1 liter varannan minut är lagom. Vid satslakning är det bara att tappa ur så snabbt du kan, men observera att du fortfarande kan få igensättning beroende på hur din utrustning fungerar.</p><p><strong>Kvalitet: </strong> Vid flödeslakning kommer pH stiga successivt allteftersom du lakar på med mer vatten. Detta kan kompenseras med syra i lakvattnet, men är man för girig kommer man oundvikligen laka ur tanniner. För satslakning gäller att man måste hitta rätt satsvolymer så man inte behöver göra fler satser än man kan tolerera. Jag kör två satser (mäskvattnet + en laksats), somliga kör tre, men för mig ger tre satser alldeles för mycket tanniner för min smak. Beror förstås på utrustning, processer, temperaturer och personlig tolerans för tanniner.</p><p>Det är egentligen den vanliga triaden av Tid - Kvalitet - Pengar. Du kan välja att maximera två av dem, men den tredje blir då av nödvändighet låg. Både satslakning och flödeslakning siktar på hög kvalitet, så det du väljer mellan är utbyte (pengar) och tidseffektivitet. Flödeslakning ger bättre utbyte, men satslakning är snabbare.</p>]]></description>
			<author><![CDATA[null@example.com (peps)]]></author>
			<pubDate>Tue, 24 May 2011 21:12:30 +0000</pubDate>
			<guid>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=33293#p33293</guid>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Enkel Lakning vs kontinuerligt flöde]]></title>
			<link>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=33290#p33290</link>
			<description><![CDATA[<p>Har funderat lite kring lakningsprocessen på sistone. När man läser om det stöter man ofta på två metoder:</p><p>1. Efter sockerrast fylla på med 78 gradigt vatten kontinuerligt så att inte maltbädden hamnar ovanför vatten/vört-ytan, dvs laka ur i ett svep och avbryta när man fått rätt mängd (eller PH är för högt / OG för lågt).</p><p>2. Efter sockerrast laka ur utan ny påfyllning av vatten. När det är gjort, fylla på med 78 gradigt vatten röra om, låta stå en sväng och sedan laka ur det sista tills man fått rätt mängd (eller PH är för högt / OG för lågt).</p><p>Vad är egentligen för och nackdelar med dessa olika metoderna, jag har provat båda och har lyckats bäst med effektivitet på den första. Annars har jag svårt att märka någon skillnad, och känns det som att det blir mer slabb och plask med vört med metod nummer 2, vilket kanske inte är det bästa!?</p>]]></description>
			<author><![CDATA[null@example.com (pontonius)]]></author>
			<pubDate>Tue, 24 May 2011 20:11:47 +0000</pubDate>
			<guid>https://humle.se/punbb/viewtopic.php?pid=33290#p33290</guid>
		</item>
	</channel>
</rss>
