Humlebladet — klarning med safale s-04

Sv: klarning med safale s-04

null@example.com (beermag) — Thu, 24 Feb 2011 18:21:22 +0000

Jag tror att du har rætt i att det ær druven som gør det mer grumligt. Det verkar iaf så på mina erfarenheter att nær jag tar hela vørten ner i jæskærlet så blir det værre. Menar du att det skulle vara på sin plats med gelatin då?

vad innebær det med okonverterad stærkelse? ær det från problem i mæskningen?

Førøvrigt vill jag bara førtydliga att jag inte har stora problem med grumligheten. De flesta øl (ca 30+ batcher) har blivit tillræckligt klara med tiden med några få undantag. Ni kanske tycker jag ær konstig nu, men jag brukar till och med skaka ut lite bottensats i glaset før vissa ølsorter. Tycker det blir smaskigare på något vis. Men sedan ær det ju en annan grej ifall man ska bjuda ett par glas på vænner (då ska det gærna vara så blankt det går).

Hela grejen jag tænkte på i den hær tråden ær att det hade varit så bekvæmt ifall man kunde tillsætta s-04 som något universalmedel som rensar ut vørten och samlar det i den dær kakan på botten. Funkar ju bra på flaska med ifall man ær rædd att få bottensats i glaset

Sv: klarning med safale s-04

null@example.com (Thomas Fransson) — Thu, 24 Feb 2011 16:07:08 +0000

beermag skrev:

Alla verkar skeptiska på min ide :s , men jag har inte riktigt fått någon førklaring till varfør det inte skulle fungera... Thomas, du verkar insatt i æmnet, kan du inte utveckla lite, med fokus på varfør det inte skulle fungera?

Jag är inte superinsatt i detta, och har faktiskt aldrig hört talas om att någon använder mer/en annan jäst för att få ur jäst ur ölet.
De metoder jag använt mig av är först och främst kyla och att bubbla ölet med co2 eller vicka hinken lite för att sätta vätskan i rörelse och få ur
jästen på det viset.

co-flockulering mellan två olika jästtyper har jag ingen aning om (Trots att boken Yeast legat flera månader vid sängen, kanske borde öppna
den ngn vacker dag )

Men för att återgå till ditt problem med grumligt öl -
Rent spontant så kanske man vid en första anblick kan utesluta att det är jäst som är orsaken till grumligheten.
Har du tillgång till jod eller jodofor och kan göra ett jodtest på vörten innan du lakar?
Det går till så att du tar ut ett litet vört prov och droppar i lite jod i vörten och blandar/skakar detta. Jod kommer att färga vörten mörk
om det finns bla. stärkelse kvar i vörten så kommer du att se svarta små bitar yra omkring. Det är stärkelsebitar som inte blivit konverterade.

Om du lämnar mer druv i vörten så kan det vara polyfenoldis som är orsaken till ditt problem.

Om du inte räds engelska så lyssna gärna på en intervju med min husgud Charles Bamforth om just grumlighet i öl.
Intervjun - http://thebrewingnetwork.com/shows/572

Lycka till

Sv: klarning med safale s-04

null@example.com (CalleT) — Thu, 24 Feb 2011 08:46:58 +0000

Tanken på co-flockulering mellan två stammar med olika flockulering är inte otänkbar, men kan bara prövas i praktiken för varje enskilt fall. Det kan finnas kombinationer i uppsättningen av flockuleringskomponenter på cell-ytan som har svårt att få hög bindning till liknande celler, men som fortfarande kan binda bra till högflockulerande celler (som vanligen har höga halter av alla komponenter på ytan). Prova!
För den som gillar att frossa i vetenskapliga detaljer i ämnet rekommenderas t.ex. följande review-artikel:
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1 … 4897.x/pdf
Det skadar inte att ibland komma bort från alla amerikanska hembryggarböcker som vanligtvis innehåller mycket svammel, snack och föråldrad information och har en förkärlek att referera varandra om "sanningar" istället för riktig originaldata. Vad gäller ölhistoria lär det enligt historiker vara ännu värre. De är dock oftast utmärkta vad gäller praktiska metoder för hur man brygger god öl (och jag gillar dem och använder dem gärna för detta), men ta all historia och vetenskapliga förklaringar i introduktionsdelarna med en stor näve salt
Kan dock lägga några hyfsat goda ord för boken "Yeast" av White&Zainasheff, då jag tycker den höjer sig över de andra.

/Calle

Sv: klarning med safale s-04

null@example.com (beermag) — Thu, 24 Feb 2011 07:46:03 +0000

først och fræmst, tack Thomas, før en fin sammanstællning av klarningsmedel. Jag har læst många trådar tidigare på de æmnet och det dær verkar sammanfatta det bra.

Jag tycker inte att ett packet av jæsten i fråga ær så værst dyr, 24 kr. Det blir ca 1 kr mer per liter ifall man gør någorlunda stora batcher. Det kan jag leva med ifall ideen hade fungerat i øvrigt.

Alla verkar skeptiska på min ide :s , men jag har inte riktigt fått någon førklaring till varfør det inte skulle fungera... Thomas, du verkar insatt i æmnet, kan du inte utveckla lite, med fokus på varfør det inte skulle fungera?

Før øvrigt ær det først nu senare som jag børjat få mer grums i ølen. En teknik som jag anvænde tidigare och alltid gav mig kristallklart øl inom några veckor var som føljande:
1. krossa inte kornet fint. lakvattnet kunde forsa igenom næstan hur snabbt det ville. Ibland lakade jag inte mycket alls.
2. fånga upp så mycket av varmdruven som møjligt nær koket børjar.
3. efter att ha kyllt ner till ca 18 grader, læmna vørten så att allt grums sjunker till botten. dekantera sedan bara de øvre skickten till jæshinken.

Detta fungerade mycket bra før mig, men svinnet var før stort. Ifall jag hade 18 liter i koket fick jag kanske bara ut 13-14 liter. Det sved att hælla ut resterande i vasken sen..

nu ær det bara 2) jag fortsætter med och ølet blir extremt mycket mer grumligare.

Sv: klarning med safale s-04

null@example.com (megen) — Thu, 24 Feb 2011 00:14:17 +0000

Hehe kul fråga. Funkar nog dock inte som ovan nämnt. Och så känns det ju lite väl dyrt att använda jäst när man kan köpa gelatin för några futtiga kronor

Sv: klarning med safale s-04

null@example.com (Thomas Fransson) — Wed, 23 Feb 2011 21:54:53 +0000

Hej Beermag

Nej den (S-04) kommer nog inte att göra dina öl klarare.
En Weissbier kan/ska ju vara grumlig så där behöver du inte oroa dig.

ang klarningsmedel så finns det två vägar att gå:

1. Vad som funkar till vad är lite olika, men generellt kan man säga att Gelatin och ex. Isinglass (kollagenbaserade klarningsmedel)
är plusladdade(+) och drar därför till sig jästcellerna som är minusladdade(-).

2. Polyfenoler och annan typ av dis (ej biologiskt ex infektion) i öl är plusladdat och därför tillsätter man ett minusladdat klarningsmedel för den
typen av dis. Klarningsmedel som ex PVPP, silica etc.

Att man gillar jäst som flockulerar dåligt kan vara problematiskt ibland och beroende på hur ölet kommer att hanteras efter jäsning, under lagring
och efter packetering styr så klart behovet av klarningsmedel.

Alltså gäller det att först veta vad som orsakar grumligheten och givetvis förbättra den delen av sin process för att undvika grumligt öl i fortsättningen. Steg två, när och om du vet vad det är som orsakar diset i ölet så vet du förmodligen vilken typ av dis det rör sig om och
kan då välja den typ av klarningsmedel som är anpassat för den typen av dis. Mao. att bara tillsätta ex. gelatin och hoppas på ett blankt öl
är inte alltid ett recept på framgång.

Vidare, när du använder klarningsmedel så är det viktigt att ölet kyls ner så lågt som möjligt eller i vart fall under serveringstemperatur.
Detta pga. att dis fälls ut bättre och mer vid låg temperatur. Så ju kallare ju mer dis i ölet och ju mer dis kan klarningsmedlet plocka bort.
(Dvs. många av de komponenter som orsakar dis är stabila och lättare lösliga vid en högre temperatur, ett exempel är sk. köldgrumlign/chill haze)
Tillsätter man klarningsmedel vid rumstemperatur riskerar man att plocka bort de större partiklarna som de små fastnar på och skapar då
i stället ett permanent dis i sin öl som inte går att få bort. (En metod som är väldigt användbar till ex. veteöl)

Sv: klarning med safale s-04

null@example.com (beermag) — Wed, 23 Feb 2011 21:29:45 +0000

hehehe, *klargørande* svar ...

næmen, iden med jæsten var att ha något som kænns mer naturligt før att snabba på/førbættra klarningen. Gelatin och de andra som du næmner har jag aldrig anvænt då jag inte vet hur det påverkar ølet i øvrigt.

Hypotetiskt, skulle du mærka någon skillnad i smak eller kænsla ifall du hade klarnat en del av samma øl med de olika tillsatserna?

Sv: klarning med safale s-04

null@example.com (Raasken) — Wed, 23 Feb 2011 20:50:05 +0000

Hej!

Är ingen expert på ämnet men njuter själv bäst av blanka / klara öl.
Har svårt att tro på något spridnings-fenomen mellan jästsorterna,
din S-04 kommer nog att flocka bra men tror inte att den drar med sig resten av jästen.
Personligen skulle jag hellre tillsätta något, eller varför inte några, utpräglade klarningsmedel.
Gelatin, Isinglass, Polyklar, Superklar mm osv

Kanske inget klargörande svar men skrivit i bästa välmening.
Raasken

klarning med safale s-04

null@example.com (beermag) — Wed, 23 Feb 2011 16:07:32 +0000

Ibland anvænder vi jæst med måttlig eller låg flockning och det kan resultera i en øl som inte klarnar så bra och snabbt som vi vill. Før ett tag sedan bryggde jag min førsta ale med torrjæsten safale s-04, vilken flockulerar bra samt skapar en riktigt fast bottensats. Faktiskt blev jag lite førvånad nær "kakan" damp ner i vasken med ett smack nær jag tvættade dunken efter att ha tappat om till sekundæren.

Mina funderingar ær nu ifall man skulle kunna anvænda safale s-04 som "klarningsmedel". Låt sæga att jag tex tillsætter lite i min dunkelweizen (bavarian wheat, 3638) någon dag innan den jæst færdigt, tex mellan 1018- FG 1014. Kommer safale s-04's flockulerande egenskaper gøra att ølet klarnar bættre? jag antar att smaken inte kommer att påverkas næmvært?

Nu var min dunkelweizen bara ett exempel på en øl som annars inte hade klarnat så bra eftersom jæsten flockulerar lågt. I just detta fall gør det inte så mycket, men principen kanske kan vara anvændbar i andra sammanhang?