Ett sådant kort motages tacksamt information om. Vad för kort, var man kan få tag på det. Lite om inkoppling och vad man skall tänka på, med andra ord så mycket som möjligt av information.

Tack på förhand.

Jag har byggt ett RIM:s system men har lite problem att få ett bra flöde genom maltbädden.
Jag har en jäshink med 3mm borrade hål i botten (massor av dom) och den fungerar skapligt men skulle inte göra något med ett bättre flöde.

Jag är lite skadad styr och regler tekniker så jag har byggt et automatiksystem som styr hela processen från en gammal PC. Som jag har i källaren tillsammans med bryggeriet.
Om du är intresserad kan jag rekommendera ett enkelt styrkort som man kopplar till USB porten och gör en Visual Basic applikation som styr det man behöver styra.

/Rune

Men jag vet några som specifikt haft problem med typ tappkranar. Upprepade "obegripliga" infektioner som de rivit sitt hår för. Fast jag tror väl å andra sidan att det rörde plast kranar i omtappingshinkar, inte kokärl, så det är väl lite skillnad.

När kranarna monterats isär har det iaf funnits missfärgande beläggningar av organismer inuti själva ventilen, typ mögel, och andra saker, i de roternade delarna som antagligen legat och växt mellan bryggningarna. Sånt är i princip omöjligt att bara skölja bort, såvida man inte monterar isär allt.

Innan koket är det ju inte kritiskt. Men efter koket bruka jag försöka vara så noga jag kan. Jag använder plastslangar som tål kokning, dessa kokas innan de används. Jag undviker kranar och saker som kan innehålla fickor för vört och öl.

/Fredrik

Rengöringen är också en bit som måste göras med en gång. Kanske rätt enkel i och för sig. men det är en del desifisering av jäskäl och annat. Sedan skall det plockas undan.

Det är bara vört som går genom kranen. Har inte haft några problem. När allt är rengjort kör jag hela systemet med lite varmt vatten för att få bort allt socker mm. i rör anslutningar pumpar kranar mm. Alltid är det någon liten skräptuss som kommer fram då.

Sedan cirkulerar man ju vörten vid mäskningen genom kranen det lär ta död på en del. I slutet släpper jag nästan 2 liter kokande vört igenom kranen och motströmskylaren innan jag sätter på kylvattnet (den varma vörten slår jag tillbaks i grytan så det kommer att kylas)
Den går lått och ploka bort och demontera i sina bestånsdelar och det gör jag i bland, men har inte sett något skräp i den.  Systemet är sådant att man kan köra rätt kraftiga grejer för att decificera utan att det skall ta skada. man kan ju byta ut kranen mot rostfritt om man vill.

Sedan skall man inte överdriva desifiktionerna. Det är inte slutna systen och det regnar ner massa organismer och annat hela tiden. desifisera en talrik och ställ den på ett bord sedan kan man ta upp den efter någon menut och den är långt ifrån organismfri utan det finns redan 1000 tals kryp på den. Dom som haft problem, hur vet dom att det komit från kranen. det kan lika gärna vara från brödskåpet eller från ovan kylskåpet eller klädena.

Det kan man fråga sig Jag bara undrade... men då förstår jag. Grattis till ett bra system!! Låter som en smidig lösning! Jag är rätt nöjd med min setup också, största haken är väl att det tar tid. Liksom att det nästan går en halv dag att brygga. Jag försöker ständigt komma på sätt att göra det enklare. Rengöringen av diverse tillbehör är både tidskrävande och den tråkigaste biten

Jag tror det finns många bra sätt, och det är bra när man kan hitta det som passar en själv bäst.

En sak ang tappkranen som du kör både vört och annat i. Kan du rengöra den? Jag har hört många andra bryggare som har haft problem med återkommande infektioner pga organismer som gror liksom "inuti" mojängen, trots att den rengjorts via genomsköljning etc, pga det är svårt att komma åt med olika desinfektionsmedel?

/Fredrik

Det med extern termostat är min egen idee för att få tillräkligt exakt styrning.

Jag hadde planer på något sådant före grytans tid men så här kan det inte bli enklare och fungerat utmärkt. Genom att botten är värmeelementet så behövs det nästan inget vört där för det skall fungera . Hadde det varit värmespiraler måste det stått en massa vört i botten så elementen varit täkta.

Varför skall man ha externa element ? Kan däremot behövas om man skall mäska i en plasttunna.

/Fredrik

Nu är det 1/10 delar av grader det svänger på när det ligger på en rast. Däremot svänger den pumpade vätskan en hel del vid givaren. Jag ställer termostaten på 1/10 dels grad som är minsta skilnaden det går, när den slår till så bryter den vid uppnåd temperatur, men elementet är varmt så det går upp ett par grader mer. Sedan när det slår till tar det lite tid innan elementet är så varmt att det värmer så det går ner någon grad under, men det är så lite vätska som cirkulerar i slangen så när det kommer ut i den stora vätskemängden är temperaturen konstant.

Den har den där lite magiska temperaturökningen som man skall ha vid temperaturökning mellan rasterna på 1 grad per minut.

Man skulle helst haft en tyrisyor som styrt elementet sedan en styrning som låter det svänga in till rätt temperateur, där styrningen gett en lagon jämn pådrag på elementet. Inte för det blivit mycket bättre temperaturhålning men det är ju roligt att konstruera ett perfekt system, även fast den praktiska nyttan är minimal.

http://lundteknik.dk/nyt.html

Första bilden skall inte Motströmskylaren vara inkoplad mellan pumpen och kranen. När man mäskar pumpar man runt vörten. sedan när man är klar med det tar man bort pumpen och sätter motströmskylaren direkt på kranen, för den skall inte användas fören vörten är färdigkokad. Sedan har jag en förgrovning på slangen efter pumpen  ca 2 cm lång. Där har jag satt en givare till en termostae som styr värmelementen. Termostaetn är nämd här i en tråd om kylskåpstermostater.

Det bruna är värmekärlet med en brun isolering runt (samma variant som jag har), det vita är mäskkärlet som är nersänkt i värmekärlet.
Slangarna är halvstyv ölslang. Koplingarna är plast Lynkobling / John Guest

Andra bilden skall duchringen ligga under vätskeytan så värten inte syresätts onödigt medans den är varm.

När jag startar lägger jag bara ringen uppepå. När vätskan kommer och det suger vätska i botten sjunker malten så fint ihop ner vattnet samtidigt som det blir vätska över, tar inte 1 minut att blötlägga hela malten perfekt utan den minsta arbetsinsats.

Den där bågen han har för att lyfta mäskkärlet tycker en del är lite rangligt när det skall hänga en mäskärl över och droppa rent. Jar har en krok i taket som sitter perfekt och sedan har jag ett spänband fråmn bilen som jag späner fast last på takräket med. Sådan där ca 2 - 3 cm brett och liksom en spärtalja. Togs fram av Christer Eriksom (consafe) och var till att säkra conteinrar. brukar användas på lastbilar för att späna fst lasten. Till bilar är det en minivariant man har. Mycket bra att hisa mäskkälet med i alla fall. sedan har jag inte den digitaltermoetern utan en stektermometer som jag kontrolerat och den visade mycket bra värden.
Man ser på termostaten också var den mäter för temperatur.

Så förutom Värmekärlet är det en liten pump som ligger vid sidan om när den används sedan en slang upp till översidan av kärlet.
En motströmskylare som går ner i mäskkärlet under förvaring. Motströms kylaren är rostfritt rör så det går att köra kraftiga rengörinsmedel i den om man vill få riktigt rent. Det kaske man skall vara lite mer försiktig med om man har kopparrör.

Den verkar rätt smidig den grytan!

En som jag tyckte var svår när man körde med platta är att temperaturen varierar mycket genom kastrullen. Har du inte detta problem? Om du kör termometern nästan i botten eller upp mot ytan, hur många grader skiljer?

/Fredrik

/Fredrik

Fredrik
Jag är också boende i lägenhet och det är en av anledningarna att jag skaffade mig ett sådant system jag har. Andra system jag tittade på tog mycket mer plats och var betydligt besväligare på andra sätt. Hela systemet tar inte mer plats än en jäshink. När det inte används ligger det i värmekälet. sedan Mäskkälet och i det motströmskylare pump och slamgar mm.  Jag har planer att så småning om styra allt från datorn, det mesta som behövs är väll bara en sladd och den går väll att rula i hop och också lägga i tunnan.  Jag har tänkt ställa värmetunnan på en platta och ha stolpar vid sidan om som man kan montera utrustningen. Jag räknar inte att det skall öka i längd och bredd utan utnytjar det som blir över på en 4 kantig platta eftersom kälet är runt. Kanske det inte behövs om man monterar på en liten platta som man stäler vid sidan om när det används. När inte grejorna används står dom längst ner i en garderob.

Jag har samma problem med kylförvaring. Finns plats på ena balkongen men då blir det mindre plats där för annat.