Angående Jämtlands öl så drack jag en Hell i helgen, den hade också massor av diacetyl. Fast det kanske är jag som bygger upp en fixering nu...

uppdaterar tråden lite. Bryggde för ca 5 veckor sedan denna lager med 10% vetemalt och 90% wienermalt. Humlad till 33 IBU med spalter om jag inte minns fel. Både smak och aromgivor. Jäst med Czech Budejovice Lager jäst (White Labs WLP802) i temp av 10-11 grader. 1052-1010.
Har nu tappat en klar och fin öl på flaska och smaken är ganska precis där jag vill ha den! Den var ganska diacetylstark så jag tog den till 15 grader i 2 dygn. Nu är diacetylen kvar och rätt framträdande men inte så man ryggar tillbaka. Dessutom tycker jag att lenheten i vetemalten kompletterar på ett förträffligt sätt. Den ligger i samma smakliga som bärsten men är lite ljusare och humleprofilen är annorlunda.
Om ett par veckor tänkte jag provsmaka den och om den är behaglig då så funderar jag till och med på att skicka den till SM.

Frågan är i vilken kategori den skulle platsa. Modern lager? Känns som att den kommer i skymundan med tanke på den humletrend vi är inne i bara...
Fresta, om den är bra ska du få smaka den coh komma med kommentarer.

Mvh
Love

Undrar om Jämtlands bryggeri har fått problem med diacetyl på sistone? Jag smakade en Steamer på flaska för nån vecka sen och den var packad med diacetyl. Fast riktigt god, påminde om Newcastle brown ale.

Lite mer vetenskapligt är det de mer maltiga jästerna som genererar diacetyl, t.ex. tyska och tjeckiska jäster som Munichjästen, Bavarian, Urquell och Budvar.  Jag brukar alltid göra en diacetylrast och med längre lagring brukar man bli av med diacetylen, men en gång hade jag trots diacetylrast och 3 månaders kallagring fortfarande mycket smörkola i smaken.  Det var med Urquell-jästen. Har hört att även andra fått mycket diacetyl med denna jäst.

De danska, nordtyska, holländska, belgiska och amerianska jästerna är renare och brukar generellt generera mindre mängd diacetyl.

Jag har i många år varit förtjust i Jämtlands Bärnsten. Den beskrivs som en amber lager och vad jag har fått fram innehåller den en obestämd mängd vetemalt, möjligen lätt rostad sådan.
Ännu har jag inte funderat så mycket på receptet men sist jag drack sida vid sida med ett par andra svenska kvalitetslager stack den ut ur mängden på en punkt. Den hade en förbluffande kraftig diacetylton. Jag har ju inte tidigare reflekterat så mycket över smakkomponenter men nu när man brygger själv så känner man ju efter på ett annat sätt. Hursomhelst upplever jag att diacetylen bidrar avsevärt till profilen och jag tänkte att det vore kul att prova något liknande. Min jäsmiljö går att styra väldigt bra i min kallkällare som har ett element på el. och tempen kan jag nog på graden lägga där jag vill. Sist jäste jag en dunkel i 10 grader jämnt.

Jag tänkte mig att man kanske skulle sikta mot en tjeckisk jäst men det kanske finns andra bättre alternativ om man verkligen vill att diacetylen ska accentueras. Sen kanske man ska lägga sig närmare 7 grader i fermenteringstemp?

Någon som har förslag?

Mvh
Love